Livet är hårt
Livet är hårt
jag vet inte alltid vad jag vill
när det är svårt
att i din famn sitta still
Varför kan man inte få
bara sitta där
varför ska det inte gå
utan att folk känner besvär
Jag vill sitta i din famn
Här kan du välja exakt vilka kakor du vill tillåta. Läs mer i vår personuppgiftspolicy.
Vi använder cookies på vår sajt för att kunna analysera statistik från er läsare. På så sätt kan vi också förbättra vårt innehåll. Läs vår personuppgiftspolicy.
Livet är hårt
jag vet inte alltid vad jag vill
när det är svårt
att i din famn sitta still
Varför kan man inte få
bara sitta där
varför ska det inte gå
utan att folk känner besvär
Jag vill sitta i din famn
Många känner henne i dag som Sire – ledaren för Saivofolket i SVT:s julkalender ”Snödrömmar”. Men till vardags håller hon faktiskt till på förskolan Norrskenet i centrala Stockholm.
– Det här är ett jätteviktigt jobb, säger barnskötaren Nik Märak.
Norrskenet är den första kommunala förskolan med samiska och meänkieli, i hela södra Sverige.
– Det är väldigt spännande att få vara med och dra igång det här, säger Nik Märak.
Förskolan är precis som vilken som helst med sångstunder, pyssel och utelek. Men samtidigt är den unik tack vare att den samiska kulturen gör sig påmind i leken, aktiviteterna, berättandet och i barnens konst.
– ”Majstot”, säger Nik, och höjer glaset i en skål.
– ”Majstot” svarar de två barnen vid bordet innan de sveper sina glas med vatten.
Språket är närvarande hela tiden, även om det kan vara utmanande att få in i pedagogiken, förklarar hon, och säger att de ofta välkomnar vänner och bekanta att komma hit och läsa och jojka med barnen.
Men de försöker också få in kulturen genom maten, vilket ligger Nik Märak varmt om hjärtat.
– Jag är en tunnbrödsnörd, säger hon och kavlar upp ärmen för att visa sin tatuering av tunnbröd med tillhörande bakverktyg.
Till våren finns planer att fortsätta utforskandet med barnen.
– Vi vill också komma ut mer och dela med oss av matkulturen. Laga mat över öppen eld och baka mera, säger hon.
Att Nik Märak skulle hamna just här var lite av en slump. Den brokiga bakgrunden till trots, med yrken som bagare, artist, slöjdare, kallskänka, pedagog och förskolekock i bagaget, återkommer hon ofta till barnen – Nik Märak älskar att jobba med barn.
– Barn är bäst! Det är fantastiskt att få vara med en ny generation.
När förskolan sökte samisk personal inför uppstarten 2023 var det egentligen som kock hon hörde av sig. Men tjänsten var redan tillsatt och i stället började en ny resa – att utbilda sig till barnskötare.
– Jag har jobbat som pedagog i väldigt många år, men det finns ju lagar och regler och särskilda sätt att göra saker på. Och det kände jag var jätteviktigt att få lära mig.
Inte ett spår av den lite barska och stränga kvinnan i julkalendern märks av under vår intervju. Och med förskolebarnen är hon noga med att berätta att allt bara är en saga.
– Storbarnen är bara imponerade och undrar om jag kan göra mig osynlig på riktigt. Men då säger jag att Sire blir ju osynlig för de som inte kan se, men här på förskolan ser vi ”Saivofolket”, säger hon och skrattar.
Och det är just det där bubblande skrattet som skiljer dem åt, Sire och Nik. Men hon känner ändå med Sire – som hon beskriver som en drömroll.
– Det är en ära att gestalta ledaren. Det är inte konstigt att hon är barsk, vad ska man annars göra om man ska rädda sitt folk.
Innan hon fick manuset var hon lite orolig att det inte skulle kännas helt bra i magen, att det ändå skulle finnas något kring den samiska kulturen som inte framställdes på rätt sätt. Men när hon väl fick det kunde hon inte sluta läsa – det var så spännande och så bra, säger hon:
– Jag bara kände att det här kommer att bli så jäkla bra.
Och rätt hon fick, om man ska tro recensioner och tittarsiffror. Enligt SVT slog ”Snödrömmar” tittarrekord på SVT Play efter 967 000 tittare första dygnet. Förra årets succékalender ”Trolltider” hade det gamla rekordet med 918 000 tittare.
Efter flera års kamp får personalen inom äldreomsorgen i Hallstahammar som de vill. Kommunen skrotar tre semesterperioder och återgår till två.
– Pannben! Vi gav aldrig upp eftersom vi visste att vi hade all personal bakom oss, säger undersköterskan Anna Gadeborg.
Till sommarsemestern 2025 återgår Hallstahammars kommun till två semesterperioder för personalen inom äldreomsorgen. Det betyder att semestern ligger juni-augusti och att personalen vet från ett år till ett annat när de ska vara lediga.
Kampen för att komma dit har varit lång:
– Helt avgörande för att vi till slut lyckades var att vi inte bara tog det första ”nejet“. Vi fortsatte. Och anledningen till att vi fortsatte var att medlemmarna inte ville ge upp, säger Anna Gadeborg, arbetsplats- och skyddsombud inom hemtjänsten.
Till sommaren 2020 införde kommunen tre semesterperioder, trots personalens protester. De första fick gå på sommarsemester redan i maj och de sista avslutade semestern i september. Följden blev att många delade upp semestern och tog en eller ett par veckor vid olika tillfällen.
– Ingen ville ha semester när inte ens skolan hade sommarlov. Det var svårt att komma överens och folk blev osams. Dessutom blev verksamheten haltande under långa perioder eftersom folk i stället tog semester i oktober eller november säger hon.
Sedan dess har personalen kämpat för att få tillbaka de två perioder de haft tidigare. De skrev en debattartikel i Kommunalarbetaren där de krävde förändring, samlade namnunderskrifter från hemtjänsten och alla äldreboenden i kommunen och lämnade till politikerna. De har regelbundet tagit upp frågan med sina chefer och de förtroendevalda från Kommunal har drivit frågan från sitt håll.
– Som ombud har det varit tryggt att veta att man kan säga ”ni vet att det inte bara är vi i hemtjänsten som vill detta, alla i hela äldreomsorgen vill det här”. Tillsammans är vi starka, det är det gamla vanliga.
Anna Gadeborg berättar att det länge var tyst från kommunens sida men att arbetsgivaren tidigare i år plötsligt ställde frågan rakt ut till personalen – ville de behålla systemet med tre semesterperioder eller återgå till två perioder?
En förkrossande majoritet ville ha två – sen gick det jättefort.
– När jag först fick höra att de ändrat sig sa jag till mina kollegor att kunde jag hjula så hade jag gjort det!
Får man extra betalt på klämdagar? Vilka dagar får man extra ob? Vad gäller dag före röd dag för Kommunal? Vilka ob-tillägg gäller för Kommunal 2024? KA reder ut om du kan få extra ob-tillägg.
Shutterstock/TT
Jobbar du mellan jul- och nyårshelgerna? Eller snarare klämdagarna, måndagen den 23 december som är dagen före julafton och måndagen den 30 december, dagen före nyårsafton.
Beroende på var du är anställd och vilket kollektivavtal som gäller så kan du ha rätt till extra ersättning.
Flera av Kommunals avtal ger ob-tillägg för arbetsdagar som ligger mellan två röda dagar. Jul- och nyårsafton räknas som röda dagar i de avtalen.
Detta gäller undersköterskor, vårdbiträden, stödassistenter och andra yrkesgrupper på Kommunals avtal med SKR, Sveriges Kommuner och Regioner samt vårdföretag med Sobonaavtal.
Även vårdpersonal som arbetar i privata vårdbolag som har avtal med Vårdföretagarna (Bransch E och F) får ob-tillägg på klämdagarna.
Det gäller också kyrkvaktmästare, kyrkogårdsarbetare och andra som är anställda av Svenska kyrkan.
Cheferna toppstyr och lägger scheman som inte fungerar. Det måste få ett slut. Det är dags att de i grunden ändrar sin syn på personalen och ger oss inflytande över våra scheman, skriver undersköterskan Lotta Johansson.
Många chefer verkar vara rädda att ge personalen inflytande över schemaläggningen. De verkar inte vilja ta till sig goda idéer som kan utveckla verksamheten framåt, de lyssnar helt enkelt inte på personalen. Detta är ett tydligt tecken på ”mikromanagement”, där chefer toppstyr precis allt i verksamheten utan att till exempel ta hänsyn till personalens arbetsmiljö.
I kommunal verksamhet finns det ytterligare ett problem som handlar om att personerna som sätter budgeten för olika verksamheter inte har någon som helst insikt i hur det fungerar på ”golvet”.
Det verkar som att när budgeten sätts så tittar de bara på antalet brukare/hyresgäster i verksamheten, och sätter budget och personaltäthet efter det. Den stora varningsflaggan för detta är att de återkommande, år efter år, totalt ignorerar vilka diagnoser och funktionsvariationer brukarna har eller om de kräver dubbelbemanning.
Detta i sin tur leder till en för liten bemanning i verksamheten. Det leder till scheman som ger alldeles för lite återhämtning, med många arbetsdagar i sträck med en dag ledigt emellan. Med de nya reglerna för dygnsvila krävs det definitivt mer personal för att få hållbara scheman som personalen orkar jobba efter.
De behöver ge tillbaka inflytande till personalen när det gäller schemaläggning eftersom det är personalen på ”golvet” som har bäst insyn i verksamheten.
I stället för att satsa på mer personal i verksamheterna – som skulle få bort en ohållbar arbetssituation och minska både korttids- och långtidssjukskrivningarna – väljer arbetsgivarna att betala konsulter för att hitta på så kallade hälsoscheman. Det är ytterst märkligt.
Dessa scheman verkar se personalen som maskiner i en fabrik, utan ett liv utanför arbetet. Problemet med detta är att maskinerna i en fabrik får service för att maskinen ska kunna fortsätta utföra sin tilltänkta arbetsuppgift. Det får inte personalen som jobbar inom vård och omsorg. Vi får i stället höra att det inte finns pengar i budgeten för mer personal.
Budgeten som sätts borde spegla verkligheten i just den verksamheten den är lagd för, men så ser det oftast inte ut. Förutom de så kallade hälsoscheman verkar vissa kommuner nu anamma centraliserad schemaläggning, vilket innebär att de som lägger schemat är ännu längre ifrån verksamheten de lägger scheman åt. Helt fel väg att gå!
Som det ser ut kommer det att fattas ofantligt mycket vård- och omsorgspersonal framöver. Arbetsgivarna måste i grunden ändra sin syn på personalen. De behöver ge tillbaka inflytande till personalen när det gäller schemaläggning eftersom det är personalen på ”golvet” som har bäst insyn i verksamheten. Ge personalen utrymme att utvecklas i sina yrkesroller. Det skulle göra yrket mer attraktivt.
När huvudskyddsombudet för tredje gången anmälde det privata äldreboendet till Arbetsmiljöverket anklagade vårdbolaget henne för trakasserier.
När Martina Selberg, regionalt huvudskyddsombud för Kommunal i Falun, inte fick svar och saknade åtgärder på de arbetsmiljöproblem hon två gånger tidigare larmat om skickade hon in ytterligare en anmälan om situationen på det privata äldreboendet i Falun.
Då fick hon ett mejl från HR-avdelningen på ägarföretaget Forenede care där de bland annat anklagar Martina Selberg för att ha missbrukat användandet av 6:6a, något Falu-Kuriren har rapporterat om.
”Detta börjar likna trakasserier”, skriver Forenede care i mejlet.
Kritiken mot äldreboendet Daljunkaregården har varit omfattande, vilket KA tidigare rapporterat om.
Stressen bland personalen är hög – och likaså sjuktalen. Samarbetet mellan vårdbolaget och facket har inte fungerat, berättade Martina Selberg för KA i november.
Under hösten har hon därför skickat in totalt tre anmälningar till Arbetsmiljöverket.
Den första blev nedlagd av myndigheten, den andra inväntar hon fortfarande svar på.
För att förtydliga Kommunals önskemål om en kontroll från Arbetsmiljöverket skickade Martina Selberg nyligen in en tredje 6:6a – med en begäran om föreläggande mot vite mot vårdbolaget, om rutinerna inte skulle förbättras.
Då kom mejlet där huvudskyddsombudet anklagades för att trakassera företaget och missbruka 6:6a.
6:6a är en anmälan som skyddsombudet först lämnar till arbetsgivaren för att få ett arbetsmiljöproblem löst. Detta enligt Arbetsmiljölagens sjätte kapitel, paragraf 6a.
Om skyddsombudet inte är nöjt med arbetsgivarens agerande kan anmälan skickas vidare till Arbetsmiljöverket som då kan göra inspektion och eventuellt med hot om böter kräva att arbetsgivaren löser arbetsmiljöproblemet.
Till Falu-Kuriren säger Martina Selberg att hon inte håller med:
”Anmälan är ju det verktyg jag har att ta till. När jag får till mig att personal slutar eller blir sjukskriven på grund av bristerna så måste jag agera i min roll som regionalt skyddsombud.”
Roy Sundvall, kommunikationschef på Forenede care, skriver i ett mejl till KA att de bemött alla anmälningar skyndsamt och uppfyllt sina skyldigheter.
”Trots detta har vi vid upprepade tillfällen ställts inför krav som vi anser vara orimliga och som inte alltid varit förankrade i faktiska arbetsmiljöproblem”, skriver han.
På frågan om vilka krav Forenede care ansett varit orimliga har han ingen kommentar. Men anledningen till att ordet ”trakasseri” använts, skriver Roy Sundvall, är att företaget fått återkommande anmälningar av liknande karaktär, trots att de agerat.
Men enligt huvudskyddsombudet Martina Selberg brister fortfarande både kontakten med företaget och deras rutiner för arbetsmijöarbete.
”Det är så många delar som inte fungerar”, säger hon till Falu-Kuriren.
September: Kommunal hade tidigare begärt information från Forenede care om sjuktal, bemanning och tillbud/avvikelser. När svaret på frågan om hur många pass som varit obemannade under 2024 blev att de “bemannar efter verksamhetens behov” skickade Kommunal in en 6:6a till Arbetsmiljöverket. Denna lades senare ner.
Oktober: Efter att Falu kommun gjort en avtalsuppföljning och utredning av boendet utfärdade de en varning för de brister som fanns gällande ledarskap, vård- och omsorgsinsatser, dokumentation, avvikelsehantering, bemanning och kompetens. Kommunen ska följa upp ärendet i januari 2025.
November: Kommunals regionala HSO skickade in en förhandlingsframställan gällande hindrande av skyddsombud till avdelningen, som nu ska avgöra huruvida de ska förhandla med Forenede care om frågan eller inte.
November: Kommunal skickade även in ytterligare 6:6a till Arbetsmiljöverket med krav på en fysisk skyddsrond, en undersökning av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön samt en begäran att chef ska skicka ut en enkät till samtliga personal. Denna inväntas svar på.
December: Kommunal skickade in en begäran om föreläggande mot vite mot vårdbolaget, om rutinerna inte förbättras. Forenede care svarade med ett mejl där de anklagar Martina Selberg för trakasserier och att utnyttja 6:6a.
Något som förenar oss kommunalare är att vi ofta jobbar skitiga tider till alltför liten ersättning. Det verkar inte bli bättre – så vi behöver skriva avtal som garanterar oss rejäla skifttillägg om vi ska jobba oregelbundna tider, skriver Victor Markström.
Det är dags att inse vi blivit blåsta. Det vi kan påverka i våra scheman blir allt mindre. Ska vi ha så här dåliga scheman måste arbetsgivaren få betala.
Det kanske är dags att ta efter industrin – och införa rejäla skifttillägg – när vi tvingas arbeta på scheman vi egentligen inte vill ha.
Hur schemat ser ut är en viktig faktor som avgör om du väljer att börja på en arbetsplats, stanna eller byta. Är det något som förenar våra olika yrkesgrupper så är det att vi ofta jobbar skitiga tider till alltför liten ersättning.
Våra scheman plockas isär och trixas med av konsulter och centrala planerare. Skiften kortas, lediga dagar plockas bort, det trixas med dygnsbrytet – allt för att kunna utnyttja arbetskraften maximalt.
I dag är det fullt möjligt att jobba dag, kväll och nattveckor utan en krona i ersättning förutom ob-ersättningen, vilket är totalt orimligt.
Men det måste finnas ett alternativ till detta, där vi går tillbaka till fulla skift utan trixande och rejält med lediga dagar. Men framför allt med en rejäl ekonomisk kompensation i form av rejäla skifttillägg reglerat i det centrala avtalet.
I dag är det fullt möjligt att jobba dag, kväll och nattveckor utan en krona i ersättning förutom ob-ersättningen, vilket är totalt orimligt. Det skulle aldrig godtas inom industrin eller andra branscher där oregelbundna arbetstider är vanligt. Varför ska då vi godta det?
Det är få som tycker att industrins skiftgång är bra. Det är tungt och slitigt. Det är inte optimalt, men det är inte heller dagens scheman vi ställs inför. Storhelger, tidiga morgnar, sena kvällar och nätter är vår vardag. Det är en del av oss, vi vet hur det påverkar familjeliv och hälsa.
Arbetsgivaren använder sin rätt att leda och fördela arbetet till sin spets. Faktum är att vi ser vilket håll det hela lutar mot, centralisering och verksamhetens behov i schemaläggningen till 100 procent.
Arbetsgivaren tittar på skiftgången inom industrin. Därför måste vi gardera oss genom att skriva avtal som garanterar skifttillägg om man tvingas jobba som man gör inom industrin. Det vill säga renodlade veckor med förmiddag, eftermiddag eller natt.
Eller någon variant med gruvschema, jobba en vecka, vara ledig en vecka. Om vi ska jobba så ska vi ha skifttillägg på flera tusen kronor per månad utöver ob-ersättning, detta är icke förhandlingsbart.
Denna avtalsrörelse kräver vi förändring. Vi måste göra som vi nyss gjorde vid julbordet, gå ett varv och välja det vi vill ha. Sedan när vi är mätta ta ett varv till och plocka det godaste bara för att vi kan. Det är vad våra hjältar till medlemmar förtjänar.
Kommunal kräver höjda löner med 4,2 procent 2025 i nytt avtal för undersköterskor, barnskötare, elevassistenter och andra anställda i kommuner och regioner.
Kommunal kräver också att deltidsanställda som jobbar extra ska få samma ersättning som övertidsersättningen samt tydligare regler kring arbetstider.
På onsdagen presenterade Kommunal sina avtalskrav som nu ska lämnas över till arbetsgivarna Sobona och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Förhandlingarna om ett nytt avtal för anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag startar i början på nästa år. Det är det största avtalet på arbetsmarknaden.
– 20 procent av medlemmarna tjänar under 25 000 kronor i månaden vilket är helt orimligt, säger Kommunals förbundsordförande Malin Ragnegård och fortsätter:
– De individuella förhandlingslösningarna har inte gynnat medlemmarna i Kommunal. Därför ska vi nu styra tillbaka mot mer kollektiva lösningar.
Vad gäller kraven för de deltidsanställda säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog:
– All övertid ska betalas lika.
Förhandlingarna påverkar löner och villkor för drygt en halv miljon anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag. Det gäller bland annat undersköterskor, barnskötare, elevassistenter, personliga assistenter, stödassistenter, lokalvårdare med flera yrkesgrupper.
Löner:
Kommunals krav följer LO:s samordning. Därför kräver Kommunal 4,2 procents löneökning, dock lägst 1 222 kronor per månad och heltidsanställd. Precis som i avtalet för 2024 vill Kommunal ha in ett senaste utbetalningsdatum efter genomförd lönerevision. Facket vill också att individgarantin ska höjas. Alla ska garanteras en viss löneökning och det betyder alltså att Kommunal vill att en större del löneökningarna ska betalas ut generellt, lika för alla.
Lägstalöner:
Kommunal vill att avtalens lägstalöner höjs motsvarande löneökningarna. Kommunal vill att låglönesatsningen ska ske genom en höjning med lägst 1 222 kronor per månad för dem med de lägsta lönerna eller en höjning av lägstalönerna med 1 406 kronor i det centrala avtalet. Förbundet har ännu inte bestämt vilken variant de ska driva.
Avtalsmodell:
Kommunal menar att nuvarande avtalsmodell ”har förlorat sin legitimitet”. Kommunal vill därför ha ett helt nytt lönesystem och löneavtal där kopplingen mellan lön och yrkesutveckling och erfarenhet ska göras tydligare.
Ersättningar:
Kommunal kräver höjt ob-tillägg och andra ersättningar med samma procenttal som löneökningarna. Förbundet vill också att ersättningen för fyllnadstid ska likställas med övertidsersättningen. Fyllnadstid gäller för deltidsanställda när de arbetar mer tid än sitt ordinarie arbetspass. Kommunal yrkar också på att all tid som inte är schemalagd ska vara kvalificerad övertid. Facket vill även att helg-ob ska utbetalas från och med fredagar klockan 16.
Kommunal vill se tydligare regler för hur arbetstiderna får förläggas, till exempel längden på nattpassen och hur kort ett arbetspass får vara. Precis som i tidigare avtalsförhandlingar kräver Kommunal också ersättning för de som jobbar delade turer. Facket vill också att en översyn av regelverket kring dygnsviloreglerna görs.
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, pekar framför allt på att man vill se ett långt avtal den här gången.
De mål och inriktningar man beslutat om inför avtalsrörelsen är ganska allmänt hållna, men några saker går det att slå fast.
Efter att i flera år ha kämpat för varmare kläder på jobbet har Jennie Lillevang fått sin vilja igenom: personalen på Kungälvs alla fritidshem ska nu få gratis arbetskläder.
– Det här är något jag jobbat väldigt hårt för sedan jag började jobba på fritids.
Det säger Jennie Lillevang som är barnskötare och huvudskyddsombud för Kommunal.
När hon, för många år sedan, började jobba i förskolan fick hon ytterkläder direkt.
Annat var det då hon bytte till sin nuvarande arbetsplats – ett fritidshem på en kommunal grundskola. Här har Jennie Lillevang fått köpa egna kläder och skor.
– Det är konstigt. Vi är ju ute lika mycket som förskolorna, mellan 18 och 20 timmar i veckan, säger Jennie Lillevang.
Genom åren har hon smutsat ner och förstört privata jackor på löpande band.
– Dessutom har kanske inte alla råd att prioritera kläder till jobbet heller.
Till sist har Jennies kamp för arbetskläder gett resultat.
I slutet av oktober beslutades att personalen på kommunens alla fritidshem ska få varsin vinterjacka, termobyxor, en lång galonjacka och stövlar – innan 2026.
– Arbetsmiljön kommer att bli mycket bättre. Vi kommer vara varma, inte frysa och slipper lägga egna pengar på det, säger Jennie Lillevang.
Det är rektorerna som ska ansvara för att köpa in kläderna, som följer med arbetstagaren om denne byter enhet i kommunen.
Om personalen slutar jobba på kommunens skolor stannar kläderna på enheten. När någon ny börjar köper rektorn in nya kläder till den personen – om det inte finns några som passar.
Jennie Lillevang påtalar att det kan se olika ut mellan olika kommuner, huruvida personalen på kommunens fritidshem får arbetskläder eller inte – men att det också kan skilja sig åt mellan olika skolor i en och samma kommun.
– Därför är det bra att ha en rutin. Jag tror att alla är glada över det här, säger hon.
Högre lön, kortare arbetstid, arbetskläder och större inflytande – under 2024 skrev KA en rad artiklar om personer som fått det bättre på jobbet. Här ser du några exempel. På vår Framgångskarta kan du hitta alla.
Arbetstid har varit i fokus under året, med nya regler om dygnsvila, minutstyrning och delade turer.
Karlsborg är ett exempel på en förbättring – där har nattarbetstiden sänkts till 30 timmar och 40 minuter i veckan.
– Man får tillräckligt med återhämtning på det här sättet och det är jätteskönt, säger undersköterskan Ann-Sofie Olsson.
Bussförare i Göteborg har fått kortare ramtid, alltså tiden mellan att man börjar och slutar. I centrala avtalet är den max 13 timmar, men i Göteborg är den nu 10 timmar.
Och i äldreomsorgen i Sundsvall är alla delade turer är borta, efter att Kommunal drivit frågan länge.
– Det känns skönt att komma till jobbet och veta att när jag åker hem är arbetsdagen slut, säger undersköterskan Julieta Sabani.
50 anmälningar om stress till Arbetsmiljöverket gav resultat för hemtjänsten i Göteborg. Nu har hemtjänstgrupperna större inflytande över arbetstiden, och kommunen fick betala böter.
På Svedjegården i Ytterhogdal tog personalen över äldreboendet, och införde sex timmars arbetsdag.
– Jag tycker att det är stor skillnad att få gå hem två timmar tidigare, säger undersköterskan Lina Magnusson.
I Karlskoga bestämmer städare och köksbiträden själva över sin arbetsdag.
– Vi har ingen chef som står och hökar över oss, säger Desirée Nyström.
Förändringen är ett resultat av samverkan mellan fack och arbetsgivare. Sjukfrånvaron har minskat rejält.
Huvudskyddsombudet Linda Ahlgren i Kumla kämpade i två år för arbetskläder till de anställda i barnomsorgen. Nu har de fått fått rejäla ytterkläder i form av fleecetröjor, skalkläder, termobyxor, vinterjacka och mössa.
Linda Lövgren och Sanna-Alice Johansson i Vindeln valde en annan taktik för att få arbetsskor. De dumpade hundra skor på trappan till kommunhuset, så att politikerna fick se vilka skor de anställda faktiskt arbetade i. Bara två månader senare beslutade politikerna att ge pengar till arbetsskor.
Utbildning och kompetens leder inte alltid till högre lön, men i flera fall gör det det.
Barnskötaren Daglem Nilsson i Eskilstuna fick 1 000 kr mer i månaden för att hon utbildat sig till specialistbarnskötare.
– Jag vill alltid veta mer, uppdatera mig, få nya kunskaper, säger hon.
Pernilla Brunman Jost i Västerås fick höjd lön när hon fick yrkesbevis som undersköterska. I juli i år hade över 80 000 undersköterskor fått yrkesbeviset, som Kommunal jobbade länge för att införa.
Ibland blir det fel först – men rätt sen. Då kan arbetsgivare som misskött sig tvingas betala.
Skyddsombudet Louise Johansson fick höra av sin chef att hon bara kunde få lönehöjning om hon tonade ner sitt fackliga uppdrag. Då tog hon strid. Det slutade med att hon fick både löneförhöjning och 30 000 kr i skadestånd.
I Trelleborg förlorade medlemmar i Kommunal pengar när de fick nya lön senare än icke-medlemmar. Efter en lång tvist fick Kommunal rätt, och medlemmarna får nu en engångsersättning på 4 300 kronor.
På vår Framgångskarta kan du se alla svåra artiklar om framgångar på olika områden, från de senaste åren.
Försämrad arbetsmiljö och stressad personal – resurspassen inom Linköpings barnomsorg var ingen succé.
– Det är en jättestor seger att vi fått dem att backa, säger skyddsombudet Sofia Larsson.
Inom äldreomsorgen har resurspassen blivit vanliga, då ordinarie personal ska arbeta där det saknas personal. I samband med att man införde ett nytt system för bemanning införde Linköpings kommun i år resurspassen inom barnomsorgen.
– Både vi från Kommunal och Sveriges Lärare protesterade redan innan det infördes, men tjänstemännen valde ändå att inte backa, säger Sofia Larsson som själv arbetar som barnskötare på en stor förskola där hon är både arbetsplats- och skyddsombud för Kommunal.
Den lokala riskbedömningen på hennes förskola visade att stress och oro både för personal och barn kunde bli följden. Följder som de sedan fick se bli verklighet.
Bemanningen har bestämts dag för dag för att kunna stämma av mot hur många barn som är på plats i varje grupp. Några av de ordinarie anställda har flyttats till en annan avdelning eller förskola där de behövts mer än på sitt eget jobb.
Bara om det är någon som är borta mer än två veckor har vikarieläget lösts på mer långsiktigt sätt.
– Det har varit oroligt att vi har kommit till jobbet varje morgon utan att veta vilka som ska arbeta, säger Sofia Larsson.
Hon säger att hon aldrig varit med om ett så pass pressat läge tidigare, och att hon känner till flera som valt att säga upp sig.
– Här i Linköping är Saab stora. Det finns de som valt att börja där i stället och fått bättre lön och arbetsvillkor.
Men nu tas resurspassen bort – bland annat efter att fackförbunden riktat kritik och personalen uttryckt stress och oro.
Helén Petersson, förskolechef i Linköping, påpekar i ett mejl till KA att vikariebristen var anledningen till att passen infördes från första början. Målsättningen, skriver hon, är fortsatt densamma: att minska behovet av timvikarier och i stället ha tillsvidareanställda medarbetare. Men nu ska i stället varje rektor besluta om organiseringen.
”Det är svårt att ge ett konkret svar på hur det blir framöver, men vi vill betona vikten av en god dialog mellan medarbetare och chef”, skriver hon i mejlet.
Sofia Larsson är glad över kommunledningens beslut att stoppa samordningen med resurspass, men är fortfarande orolig över hur vikarieläget ska lösas.
– Bra rutiner måste säkras på alla kommunens förskolor, vi kan inte stå i med bara två personal till frukost. Min oro är att resurspassen blir kvar på vissa ställen.
Hon menar att en bra lösning behövs, inte minst för att kunna ge barnen det de behöver.
– Vi behöver en bra arbetsmiljö för att kunna göra det. De här barnen ska bli vår framtid. Politiker och tjänstemän måste förstå att man ska lägga pengar på det, säger Sofia Larsson.