Denna sommar blir den fjärde som vi inom äldreomsorgen i Hallstahammars kommun har en semesterperiod som sträcker sig från vecka 22 till 35. Den börjar 29 maj och slutar 3 september.

Vi som personal försöker göra upp sinsemellan men det leder så klart till konflikter eftersom ingen vill börja semestern i maj eller avsluta den i september. Många har känt sig tvingade att ta en vecka här och två veckor där…

Det är inte bra. Det strider dessutom mot lagen eftersom vi har rätt till sammanhängande semester på sommaren, men arbetsgivaren godkänner detta.

220 namnunderskrifter

Nyligen lämnade vi arbetsplats- och skyddsombud in en skrivelse med över 220 namnunderskrifter till politikerna i kommunen. Vi kräver att vi får tillbaka vårt gamla semestersystem med två olika perioder (vecka 25-28 respektive 29-32). Det är det folk skrivit under på och det är det vi vill.

Med två semesterperioder vet man alltid när man har sin sommarsemester, hade man tidig förra året blir det sen nästa år. Det gör att man kan planera sin semester och boka in sig på det man vill göra när den efterlängtade semestern väl kommer. 

Vi missar dansuppvisningar, fotbollsmatcher, skolavslutningar, bröllop, dop och begravningar. Att då åtminstone kunna få semester tillsammans med sin familj och sina barn är faktiskt inte för mycket begärt.

Den nuvarande modellen med semesterperioder från maj till september är negativt både för verksamheten och för personalen. Eftersom det drar ut semesterperioden gör det att verksamheten haltar under inte bara samma långa tid utan ännu längre, eftersom systemet gör att en del väljer att istället ta semester helt utanför semesterperioden.

För oss som jobbar gör det att vi inte kan planera våra semestrar, boka en stuga eller utlandsresa förrän väldigt sent när det mesta redan är bokat och det som finns kvar har ett högre pris. Förra året fick vi inte veta helt säkert förrän en bra bit in i maj om och när vi skulle få semester. 

Vi känner ilska och oro

Det här väcker frustration, ilska och oro. Vi jobbar redan kvällar, helger och alla röda dagar i ur och skur. Vi missar dansuppvisningar, fotbollsmatcher, skolavslutningar, bröllop, dop och begravningar. Att då åtminstone kunna få semester tillsammans med sin familj och sina barn är faktiskt inte för mycket begärt.

Vi förstår inte heller vari arbetsgivarens vinst består? Många som skulle kunna arbeta som vikarier går fortfarande i skolan när semesterperioden börjar, och deras utbildningar har redan startat när perioden tar slut. Hur kan det vara bättre? Vi förstår det inte alls och det känns bara helt verklighetsfrånvänt. Förstår de verkligen inte varför de redan nu har svårt med bemanningen? 

Gör om och gör rätt. Gör vårt yrke attraktivt i stället så att fler väljer att arbeta här – bara så får man bukt med personalproblemet.