SD: Klyftorna bör vara större
Sverige skulle må bra av större inkomstklyftor. Det säger Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomisk-politiska talesman. När KA pratar med alla riksdagspartier är Sverigedemokraterna det enda parti som inte tycker att dagens inkomstskillnader är ett problem.
Är de ökande klyftorna ett problem? Vi har ställt frågan till alla riksdagspartier.
Klicka här för att höra vår intervju med Oscar Sjöstedt (SD)
Före sommaren granskade KA utvecklingen av de ekonomiska skillnaderna i Sverige under åren 2003–2016. Granskningen visade att den relativa fattigdomen under dessa år ökat från 8,4 till 13 procent bland dem i arbetsför ålder.
Reaktionen från nästan alla riksdagspartier är att ökade klyftor i samhället är ett problem. Undantaget är SD, som menar att landet kan må bra av att klyftan ökar ytterligare samtidigt som det görs riktade satsningar mot de allra fattigaste.
– Vi har en ganska sammanpressad lönestruktur i Sverige i dag och jag skulle om något vilja dra ut det dragspelet lite grand, säger Oscar Sjöstedt (läs och lyssna på en längre intervju här).
Han ifrågasätter användandet av det relativa fattigdomsbegreppet och vill i stället arbeta med insatser för de tio fattigaste procenten i landet.
– Min poäng är att om vi är för fokuserade på den relativa biten så är ett sätt att lösa det att ge sig på höginkomsttagarna. Med exempelvis högre skatt eller andra saker. Då minskar den relativa fattigdomen. Men den här gruppen som vi pratar om med fattigpensionärer eller ensamarbetande pappor eller mammor blir ju inte lyckligare av det.
Det har varit en av Sveriges styrkor att vi har haft en jämn inkomstfördelning. Samtidigt är det klart att det måste finnas skillnader.
De andra riksdagspartierna ser relativ fattigdom som ett stort problem även om Alliansen och de rödgröna partierna vill lösa det på olika sätt. Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson menar att dagens klyftor kan bli farliga (en längre intervju med henne finns här).
– De riskerar att slita isär samhället, det har varit en av Sveriges styrkor att vi har haft en jämn inkomstfördelning. Samtidigt är det klart att det måste finnas skillnader. Det måste exempelvis vara skillnad på att inte jobba och jobba, säger hon och menar att ersättningarna från arbetslöshetsförsäkring och socialförsäkring i dag är för höga och att de måste sänkas för att motivera till arbete.
Magdalena Andersson, finansminister och socialdemokrat, delar oron för ökade klyftor, men håller inte med om att sänkta bidrag och ersättningar är ett sätt att minska dem (läs mer här).
– Oavsett vad som händer en ska man kunna känna att man är trygg i Sverige. Därför är de ökade klyftorna en av de saker som jag brukar lyfta upp och som vi framför allt driver en politik för att motverka.
Trots det har klyftan ökat oberoende av regering under de år KA granskat. Magdalena Andersson menar att det delvis beror på den globala utvecklingen.
– Det är en internationell trend att den rikaste procenten drar iväg. Vår budget har varit en klockren fördelningspolitik. Vi har satsat mer på dem som har låga inkomster, de som tjänar mer får vara med och betala.
Hon tror därför att regeringens politik har fått klyftorna att minska under 2017 och 2018 vilket det ännu inte finns siffror på.
”De här inkomstklyftorna är också grunden för segregationen i Sverige. Att vi bor i olika stadsdelar där samhällsservicen ofta är av lägre kvalitet eller mindre åtkomlig.”
Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt vill gå längre när det gäller att beskatta förmögenheter och kapitalinkomster för att minska de ekonomiska skillnaderna (läs och lyssna på en längre intervju här).
– Tyvärr har vi inte fått med oss Socialdemokraterna på det. Förslag på sociala reformer har gått bra. Men varje förslag om omfördelning från de rikaste till dem som tjänar minst har de sagt nej till.
Han menar att Sverige är ett av de OECD-länder där ojämlikheten har ökat snabbast.
– Det här är Sveriges stora utmaning. Det orsakar enorma problem för den enskilde, men de här inkomstklyftorna är också grunden för segregationen i Sverige. Att vi bor i olika stadsdelar där samhällsservicen ofta är av lägre kvalitet eller mindre åtkomlig, som i Landsbygdsverige eller förorter där inkomster är låga.
Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin (läs längre intervju här), som också är utbildningsminister, menar att utvecklingen med ökade klyftor är ett problem därför att den skapar ohälsa och fattigdom som bland annat påverkar skolresultatet.
– Men den är också livsfarlig för när samhället dras isär bryts löftet om att det är din insats, vad du gör, som påverkar din framtid. Och fler och fler, inte minst ungdomar, känner att deras framtid är förutbestämd och att de är på förhand dömda.
”Den hårda gränsen mellan fasta och tillfälliga anställningar borde minska.”
Said Abdu, Liberalernas arbetsmarknadspolitiska talesperson (läs längre intervju här), tror att växande klyftor kan leda till social orolighet. För att motverka det kan han ställa sig bakom att höja vissa bidrag och ersättningar.
– Vissa förslag är vi positiva till, som att höja för pensionärer.
Han kan också tänka sig högre tak i a-kassan, även om det inte föreslås i valrörelsen av Liberalerna.
– Det viktiga är att det blir en avtrappning som stimulans att söka nytt arbete.
Centerns chefsekonom Martin Ådahl (läs och lyssnar på en längre intervju här) säger att det är ett missförstånd på vänsterkanten att de liberala, som han själv, tar lätt på de ökade klyftorna.
– Det är tvärtom. Men våra recept är inte att lassa på en massa nya skatter och regler.
Centerpartiet vill i stället avreglera arbetsrätten och menar att det skapar fler jobb. I den frågan går partiet längre än
övriga allianspartier och SD.
– Den hårda gränsen mellan fasta och tillfälliga anställningar borde minska.
Han ser Alliansens förslag om inträdesjobb med lägre lön för exempelvis nyanlända invandrare som en tydlig skiljelinje i svensk politik när det gäller att minska klyftorna.
– Den går mellan de som tycker att det viktigaste är att få människor i jobb och de som tycker att det viktigaste är lön på en viss nivå som ska gälla alla.
”Traditionellt sett har de som står till höger i politiken varit lite för lite intresserade av fördelningsfrågor.”
Jakob Forssmed, Kristdemokraternas förste vice ordförande och partiets ekonomisk-politiska talesman, berättar att han en gång antog en utmaning och levde en vecka på en inkomst som motsvarade en garantipension.
– Det var intressant, den där gnagande känslan av att behöva vända på varje krona som kom väldigt fort, säger han.
Klyftorna i Sverige har ökat oavsett regering. Men de tog fart när Alliansen tog över 2006, när bland annat ersättning vid arbetslöshet och sjukdom begränsades samtidigt som jobbskatteavdraget infördes.
Var det en medveten politik från er sida?
– Det blir ju så rent matematiskt. Gör man det mer lönsamt att arbeta genom att sänka skatten för dem som arbetar men inte gör det på motsvarande sätt för arbetslösa till exempel blir det fler som hamnar under det här 60-procentsstrecket, säger Jakob Forssmed (läs och lyssnar på en längre intervju här).
Han tillägger att den politiken var nödvändig eftersom det lönade sig för dåligt att arbeta i Sverige och att människor mer eller mindre permanent stod utanför arbetsmarknaden.
– Traditionellt sett har de som står till höger i politiken varit lite för lite intresserade av fördelningsfrågor. Vi behöver se till att välfärdstjänsterna fungerar, inte minst för den omfördelande effekten. Det får inte ske på ett sätt som gör det väsentligt svårare för personer att komma i arbete, säger Jakob Forssmed.
