Vi träffas i finansdepartementets bibliotek. Gustav Fridolin slår sig ned i en av stolarna som står i en läshörna vid fönstren ut mot Jakobsgatan i Stockholm. Han har läst Kommunalarbetarens granskning av de växande klyftorna och säger att de skapar ohälsa vilket påverkar skolresultaten.

– Men den är också livsfarlig för att när samhället dras isär bryts löftet om att det är din insats, vad du gör, som påverkar din framtid. Fler och fler, inte minst ungdomar, känner att deras framtid är förutbestämd och att de är på förhand dömda.

Gustav Fridolin tycker att måttet relativ fattigdom är viktigt att ha koll på därför att det beskriver inkomstfördelningen i samhället.

– Att leva i relativ fattigdom, det är att konsekvent känna sig i underläge och i faktiskt mening ofta vara i underläge. Du har inte samma chans, säger han.

– Jag utgår väldigt mycket från barnperspektivet. Du har inte samma chans att få vara med på fotbollslägret. Eller kunna gå i simskola. Eller berätta efter lovet vad du gjort för kompisarna. Det är helt knutet till den relativa fattigdomen. När medelinkomsten blir högre blir också sådana saker dyrare.

– Vi vet att en stor del av dem som finns i den relativa fattigdomen i era siffror också lever i absolut fattigdom. Det ska inte vara rimligt att, som ni beskriver det, människor som arbetar och har jobb ändå inte har en månadsinkomst som går att leva på, fortsätter Gustav Fridolin.

Han nämner byggsubventioner för att få bostäder med rimliga hyror, satsningar på a-kassan, underhållsstöd, bostadsbidrag för pensionärer och annat som exempel på vad Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har genomfört för att förbättra villkoren för dem med lägst inkomster.

Men Gustav Fridolin återkommer ofta i intervjun till kortare arbetstid som en väg att minska klyftorna och förbättra villkoren för dem som har det tuffast.

– När inkomsterna börjar dra iväg uppåt kan vi få en arbetsmarknad där vi värderar tid mer än lönehöjningar, säger han och menar att ett sätt att hålla ihop inkomstnivåerna är att de som tjänar mer går ner i tid istället för att ta ut mer i lön.

Han nämner också Miljöpartiets förslag om möjligheten för dem i välfärden att få gå ned i tid i slutet av sitt arbetsliv före pensionen, utan att det ska påverka lön eller pension.

– Vi behöver den typen av nycklar för att för att vi inte ska få en stor generation pensionärer som lever på mycket tuffare villkor än andra. Det finns ju kommuner som har provat detta i vissa sektorer där de arbetar 80 procent av tiden, tjänar 90 procent av lönen och får 100 procent av pensionen, säger Gustav Fridolin.