Tio minuters tågresa hade gett undersköterskan Wilma 5 000 kronor mer
Wilma Tidlund i Tranås ska precis fylla 19 år och har jobbat tre veckor som undersköterska. Hon är nöjd med lönen. Men hade hon gjort tågresan på tio minuter till grannkommunen Boxholm hade hon fått nästan 5 000 kronor mer där nyanställda undersköterskor får över 30 000 kronor som ingångslön.
Ingångslönerna, eller lägstalönerna som det egentligen heter, i Kommunals centrala avtal med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, är just låga: 23 850 kronor för den med yrkesförberedande gymnasieutbildning, som till exempel undersköterska, och 21 570 kronor för den som saknar sådan utbildning.
Men 35 procent av kommunerna har lägstalöner som ligger över det centrala avtalet, en minskning jämfört med förra året då 44 procent hade detta. (Se faktaruta för regioner och räddningstjänster.)
De högsta lägstalönerna bland kommunerna finns i Boxholm, i Östergötland, där en nyanställd undersköterska eller skötare går in på 30 010 kronor i grundlön.
Jocke Waldau har jobbat i sju år som undersköterska i Motala och Mjölby. I april sökte han sig till hemtjänsten i Boxholm i stället, till största delen på grund av lönen.
– Det skiljer väldigt mycket, jag får nästan 3 000 kronor mer här i Boxholm, säger Jocke Waldau.
Han är inte ensam om att välja Boxholm på grund av lönerna.
– Det är i alla fall 5-6 personer som pendlar från Tranås och andra ställen runt omkring.
Nu är Boxholm lite speciellt eftersom man inte har individuella löner utan en lönetrappa där man går in på en lön och flyttas upp stegvis efter ett visst antal anställningsår. Så Jocke Waldau har både lägsta möjliga och just nu högsta möjliga lön.
Tranås har ingen ”egen” lägstalön
20 minuters bilväg bort och 10 minuter med tåget, på andra sidan länsgränsen, ligger småländska Tranås. I utkanten av stan i något som kallas Vårdnavet har Wilma Tidlund sin hemvist sedan tre veckor tillbaka i en av hemtjänstgrupperna. Hon ska strax fylla 19 år och har precis fått sitt första fasta jobb som undersköterska.
Hon blir förvånad när hon får höra vad hon hade kunnat få som nyanställd i grannkommunen.
– Det känns ologiskt eftersom man gör samma jobb, säger hon.
Hon var mest glad att få jobbet eftersom hon också flyttat hemifrån. Lönefrågan diskuterades aldrig särskilt mycket när hon anställdes. Hon skulle få 25 500 kronor i grundlön var beskedet. Och även om lönen hade varit lägre skulle hon förmodligen tackat ja ändå, säger hon.
– Eftersom det är mitt första jobb tänkte jag inte så mycket på det här.
Tranås följer det centrala avtalets nivå, som alltså ligger på 23 850 kronor för en undersköterska. Men enligt HR-chef Sandra Eneroth anställs ingen undersköterska på lägstalön.
”Vi tittar separat på varje enskild lönesättning, vilken erfarenhet personen har med sig och vilket uppdrag man ska utföra”, skriver hon i ett mejl.
Medellönen för undersköterskor låg cirka 1 500 kronor lägre förra året i Tranås jämfört med Boxholm, enligt KA:s lönekoll. Men eftersom lönerna sätts individuellt finns det förmodligen flera undersköterskor som har högre löner än dem i Boxholm.
Lägstalöner
Av landets 290 kommuner (291 om man lägger till vårdbolaget Tio Hundra i Norrtälje) är det 103 (35 procent) som har lägstalöner över nivåerna i det centrala avtalet.
Ingen av regionerna, inklusive Tio Hundra, har egna lägstalöner.
Bland räddningstjänsterna är det 27 av 76 (35 procent) som har lägstalöner som ligger högre än det centrala avtalets. Högst har Bodens räddningstjänst 31 186 kronor.
Lägstalöner i det centrala avtalet för kommun- och regionanställda:
- Den som fyllt 19 år utan yrkesförberedande utbildning: 21 570 kronor, höjs den 1 januari 2025 till 22 500 kronor.
- Den som har yrkesförberedande gymnasieutbildning: 23 850 kronor, höjs den 1 januari 2025 till 24 950 kronor.
Höjda lägstalöner finns med som ett av de viktigare avtalskraven inför nästa års avtalsrörelse.
Ryktet går om Boxholm
Flera kommuner säger till KA att de nu tycker att det är onödigt med en egen högre lägstalön eftersom de anser att de centrala avtalets lägstalöner ”kommit ikapp”.
Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog är kritisk till det resonemanget. När lägstalönerna höjs i kollektivavtalet borde kommunernas egna högre lägstalöner följa med, tycker han.
– Meningen är ju inte att man ska använda lägstalönerna. Vår löneavtalskonstruktion är ju inte så. Det är inte ingångslöner på det sättet. Lägstalönerna ska ses som en bottenplatta.
Hans bild är att kommunerna pratar med varandra och möjligen kan det vara en förklaring till att fler övergett modellen med egna högre lägstalöner.
Inför nästa år vill Kommunal ha en ny modell där lönerna ska sättas på ett annat sätt. Men hur det kan komma att se ut vill Johan Ingelskog inte prata om ännu.
I Östergötland går ryktet om lönerna i Boxholm, att de är högre.
– Det är väl därför man har så många som kommer lite långväga för att det skiljer så pass mycket, säger undersköterskan Jocke Waldau.
Hitta lönen för ditt yrke och din kommun
Ingångslön eller lägstalön
- Många säger ingångslön i stället för lägstalön. Men det är inte riktigt samma sak.
- Med ingångslön menas en lön som alla får när de börjar i ett visst yrke, den brukar inte vara förhandlingsbar utan är fastställd enligt ett avtal.
- Medan lägstalön, enligt Kommunals kollektivavtal, är just en lägsta lön man ska få som nyanställd. När lönen fastställs vid anställningstillfället kan den bli högre än lägstanivån.