Dygnsvila och löner – därför är Kommunal redo för strejk
Varför varslar Kommunal om strejk i kommuner och regioner 2024? Svaren är två. Pengarna och dygnsvilan.
Strejk på Enskede Gårds gymnasium 2003.
Brandmän och stödassistenter vill ha kvar dygnspassen.
Protesterna mot de tuffare reglerna om 11 timmars dygnsvila är högljudda. Det har de varit i mer än ett år. Och kritiken är stenhård mot det avtal som Kommunal och SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, skrev under sent 2022 och blev helt klara med i maj 2023.
Brandmännen blev argare och argare. Ungefär hälften av medlemmarna i räddningstjänsten, cirka 1 000 brandmän, krävde inför avtalsförhandlingarna att dispensreglerna skulle skrotas.
Det missnöjet kunde Kommunal inte bortse ifrån. När avtalskraven lämnades över till SKR krävde Kommunal att dispenser för dygnspass ska avgöras lokalt.
Samtidigt var fack och arbetsgivare oeniga om hur reglerna skulle tolkas. Ansökningarna om dispens i den centrala arbetstidsnämnden och räddningstjänster hopades. Brandmän och räddningstjänster struntade i reglerna.
”Väldigt låst” om dygnsvila
I det slutbud som Kommunal fick första veckan i april, fanns visserligen skrivningar om arbetstider, men det uppfattade Kommunal snarare som försämringar och Kommunals ordförande Malin Ragnegård beskrev läget kring dygnsvilan som ”väldigt låst”.
Därför varslar Kommunal nu om stridsåtgärder. SKR föreslår i stället att en utvärdering av dispensförfarandet ska göras.
Tidigare har SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg sagt att det är möjligt att man ”när det finns en etablerad praxis, inte behöver ha ett dispensförfarande. Men där är vi inte nu.” Det är också en uppfattning som delas av kommunpolitiker och av dem som väntar på dispenser.
Nu kan helt enkelt inte facket gå tillbaka till brandmännen och förklara att det bidde inget. Hur medlarna ska lyckas lösa upp de här knutarna återstår att se.
Men en sak som talar för att SKR borde kunna kompromissa är att många brandchefer runt om i landet håller med Kommunal, slopa dispenskravet och låt oss själva på varje ort bestämma om vi ska ha scheman med dygnspass.
Och det är ju den linjen SKR brukar driva, alla har olika förutsättningar och därför ska det mesta också bestämmas lokalt. I det perspektivet är det lite svårt att förstå SKR:s benhårda motstånd till Kommunals krav.
Utmaning för Kommunal att få stöd
För att facket ska få ut så mycket som möjligt av en strejk är det viktigt att den har allmänhetens stöd.
Och här har Kommunal en utmaning. Att lågavlönade undersköterskor, vårdbiträden, barnskötare med flera vill ha högre löner är inte särskilt svårt att få stöd och sympati för.
Men hur förklarar man att vi strejkar för att brandmän ska kunna ha scheman med långa arbetspass? Är det inte kortare arbetstider facken vill ha?
Jo men inom LSS, personlig assistans och räddningstjänst har många sett det som en stor fördel att man kan jobba långa ”sjok” i sträck och på så vis också få långa ledigheter.
Men fler är missnöjda, även Vårdförbundet varslar om stridsåtgärder.
Stort missnöje med lönerna
Missnöjet med lönerna är stort bland anställda i kommuner och regioner. Många har länge tyckt att lönerna är för låga. Kommunals yrken har också de senaste tio åren halkat efter övriga arbetsmarknaden.
Redan innan pandemin ansåg många att de var underbetalda och de tycker att de fortfarande inte fått betalt för det slit och de stora insatser som de hyllades för då.
Kommunal sätter därför fokus på att många ifjol fick vänta på att nya lönen skulle betalas ut. Trots att löneökningen gällde från 1 april var det ett 50-tal kommuner och regioner som betalade ut lönen först i september eller ibland ännu senare. Att anställda fått vänta på löneökningarna har varit ett återkommande problem under många år.
Att utbetalningen av löneökningarna dröjer kan ses som ett symtom på att lönesättningen i kommuner och regioner inte fungerar.
Varför har Kommunal så svårt att få gehör för sina krav? Förklaringarna är flera. Men den främsta är sannolikt ”det ska avgöras lokalt”. Det är det absolut det vanligaste svaret som KA fått när vi genom åren intervjuat olika företrädare för SKR, men också högt uppsatta politiker i kommuner och regioner.
Vill inte ge makten till EU
Nu kan man tycka att arbetsgivarna i kommuner och regioner säger emot sig själva. Frågan om löner ska avgöras lokalt. Frågan om dygnspass får vänta på att avgöras lokalt. Allt handlar om makt.
Arbetsgivarna har olika förutsättningar, de vill ha makten att bestämma så mycket som möjligt över lönerna. När det gäller dygnsvilan och arbetstiderna är de rädda att förlora den makt de har till EU som kritiserat Sverige för att inte följa arbetstidsdirektivet. Det lokala inflytandet är hotat om Sverige måste ge upp modellen med kollektivavtal.
