Arbetstid har varit i fokus under året, med nya regler om dygnsvila, minutstyrning och delade turer.  

Karlsborg är ett exempel på en förbättring – där har nattarbetstiden sänkts till 30 timmar och 40 minuter i veckan. 

– Man får tillräckligt med återhämtning på det här sättet och det är jätteskönt, säger undersköterskan Ann-Sofie Olsson. 

Bussförare i Göteborg har fått kortare ramtid, alltså tiden mellan att man börjar och slutar. I centrala avtalet är den max 13 timmar, men i Göteborg är den nu 10 timmar. 

Och i äldreomsorgen i Sundsvall är alla delade turer är borta, efter att Kommunal drivit frågan länge.  

– Det känns skönt att komma till jobbet och veta att när jag åker hem är arbetsdagen slut, säger undersköterskan Julieta Sabani. 

Här fick anställda mer att säga till om 

50 anmälningar om stress till Arbetsmiljöverket gav resultat för hemtjänsten i Göteborg. Nu har hemtjänstgrupperna större inflytande över arbetstiden, och kommunen fick betala böter. 

På Svedjegården i Ytterhogdal tog personalen över äldreboendet, och införde sex timmars arbetsdag.  

– Jag tycker att det är stor skillnad att få gå hem två timmar tidigare, säger undersköterskan Lina Magnusson. 

Så lyckades vi nå framgång på jobbet

Nyheter

I Karlskoga bestämmer städare och köksbiträden själva över sin arbetsdag. 

– Vi har ingen chef som står och hökar över oss, säger Desirée Nyström. 

Förändringen är ett resultat av samverkan mellan fack och arbetsgivare. Sjukfrånvaron har minskat rejält. 

En hög med skor gav resultat 

Huvudskyddsombudet Linda Ahlgren i Kumla kämpade i två år för arbetskläder till de anställda i barnomsorgen. Nu har de fått  fått rejäla ytterkläder i form av fleecetröjor, skalkläder, termobyxor, vinterjacka och mössa. 

Linda Lövgren och Sanna-Alice Johansson i Vindeln valde en annan taktik för att få arbetsskor. De dumpade hundra skor på trappan till kommunhuset, så att politikerna fick se vilka skor de anställda faktiskt arbetade i. Bara två månader senare beslutade politikerna att ge pengar till arbetsskor. 

De fick lön för mödan 

Utbildning och kompetens leder inte alltid till högre lön, men i flera fall gör det det. 

Barnskötaren Daglem Nilsson i Eskilstuna fick 1 000 kr mer i månaden för att hon utbildat sig till specialistbarnskötare. 

– Jag vill alltid veta mer, uppdatera mig, få nya kunskaper, säger hon. 

Pernilla Brunman Jost i Västerås fick höjd lön när hon fick yrkesbevis som undersköterska. I juli i år hade över 80 000 undersköterskor fått yrkesbeviset, som Kommunal jobbade länge för att införa. 

När chefen gör fel 

Ibland blir det fel först – men rätt sen. Då kan arbetsgivare som misskött sig tvingas betala. 

Skyddsombudet Louise Johansson fick höra av sin chef att hon bara kunde få lönehöjning om hon tonade ner sitt fackliga uppdrag. Då tog hon strid. Det slutade med att hon fick både löneförhöjning och 30 000 kr i skadestånd. 

I Trelleborg förlorade medlemmar i Kommunal pengar när de fick nya lön senare än icke-medlemmar. Efter en lång tvist fick Kommunal rätt, och medlemmarna får nu en engångsersättning på 4 300 kronor. 

På vår Framgångskarta kan du se alla svåra artiklar om framgångar på olika områden, från de senaste åren.