Vad ger arbetstidsförkortningen?

34,2 timmar

SVAR: Det nuvarande heltidsmåttet för den som arbetar natt är 36,20 timmar per vecka. Med arbetstidsförkortningen blir det nya heltidsmåttet för natt 34,20 timmar per vecka. Detta gäller anställda i kommuner och regioner, alltså de som har avtal med SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Det gäller även anställda i bolag som ägs av kommuner och regioner och därmed har avtal med Sobona. Arbetstidsförkortningen gäller från den 1 april, men flera arbetsgivare har redan infört kortare nattarbetstid.

Gäller arbetstidsförkortningen om man jobbar både dag, kväll och natt?

SVAR: Ja, arbetstidsförkortningen gäller för den som jobbar både dag, kväll och natt. Kravet är dock att minst 80 procent av arbetstiden görs på natten.

Betyder det att nattpassen blir fler och kortare?

SVAR: Ja, det kan vara så. Arbetstidsförkortningen genomförs på olika sätt i olika verksamheter. Det kan betyda att längden på nattpassen kortas från till exempel 10 timmar till 9 timmar och 30 minuter. Det kan också betyda att nattpassen blir fler per schemaperiod. Hur många fler pass det blir beror både på nattpassens längd och schemaperiodens längd. Ofta får både heltidsanställda och deltidsanställda fler pass.

Varför inför vissa arbetsgivare kortare och fler nattpass?

SVAR: När kortare och fler nattpass införs förklarar många arbetsgivare det med att det är en ekonomisk fråga. Politiker hävdar att det inte finns pengar till att göra på ett annat sätt.

Andra politiker hävdar att kortare pass är nödvändigt för att genomföra heltid som norm, vilket är inskrivet i Kommunals avtal med SKR.

Ett annat argument för kortare pass är att det blir mer återhämtning mellan passen. Ett argument mot det är att kortare pass leder till fler pass och att det då blir mindre återhämtning mellan arbetsblocken.

Göran Kecklund, professor på Stressforskningsinstitutet.
Göran Kecklund, professor på Stressforskningsinstitutet.

När det gäller passens längd så hänvisas det ofta till forskningen. Göran Kecklund som är chef för Stressforskningsinstitutet säger att det inte är bra för hälsan med långa pass och att nattpassen inte ska vara längre än tio timmar. Bäst är att inte arbeta mer än åtta timmar på natten, anser han. Men samtidigt säger Göran Kecklund att det inte finns något stöd i forskningen för att det är bättre att jobba åtta timmar om det innebär fler nattpass.

Kan arbetstidsförkortningen betyda att det blir färre nattpass?

SVAR: Ja, beroende på hur långa passen är kan arbetstidsförkortningen betyda att det blir färre nattpass på en schemaperiod. Det gäller främst de som pass som är 10 timmar eller längre. I flera kommuner kräver också Kommunal att nattpass som är kortare än 10 timmar ska förlängas så att passen blir färre på en schemaperiod.

Vad betyder det att sysselsättningsgraden höjs?

SVAR: Då arbetar man i princip kvar på samma schema som tidigare. Antalet arbetade timmar förändras alltså inte, däremot höjs sysselsättningsgraden, för den som inte redan arbetar heltid, alltså 100 procent. Det betyder att det blir en löneökning eftersom man får mer betalt för samma tid. Den som redan arbetar heltid får en arbetstidsförkortning i stället och ingen löneökning.

Gäller arbetstidsförkortningen för dem som har jourtjänstgöring på natten?

SVAR: Nej, de som arbetar på Bilaga J och har jourtjänstgöring omfattas inte av arbetstidsförkortningen för de som har ständig natt.

Kan arbetsgivaren bestämma allt med schemat? 

SVAR: Ja, om schemat följer de lagar, regler och avtal som finns. Samtidigt förhandlar Kommunal med arbetsgivare runt om i landet för att påverka arbetstiderna, alltså nattpassens längd och antal. På flera håll pågår namninsamlingar för att påverka både chefer och politiker.

Men det är verksamhetens behov som ska styra arbetstiderna. En riskbedömning ska göras innan schemat införs. Arbetsgivaren ska se till att arbetstiderna inte leder till ohälsa för de anställda. Om schemat orsakar arbetsmiljöproblem kan skyddsombudet kräva åtgärder enligt arbetsmiljölagen och göra en anmälan till Arbetsmiljöverket.

Påverkar arbetstidsförkortningen löneförhöjningen?

SVAR: Ja, arbetstidsförkortningen kan påverka hur mycket lönen ökar i år. Men svaret kan också vara nej, alltså att arbetstidsförkortningen inte påverkar löneökningen. Detta är en förhandlingsfråga enligt Kommunals avtal med SKR, alltså Huvudöverenskommelse, HÖK 20.

380 kronor

I Kommunals avtal HÖK 20 är löneutrymmet för 2022 räknat på heltid 380 kronor plus 0,3 procent till yrkesutbildade. Avtalet har en text om att en avräkning ska göras i löneöversynen 2022. Enligt den ska värdet motsvara 0,3 procentenheter av löneutrymmet. Alltså kan 0,3 procentenheter komma att räknas bort från den totala lönesumman man förhandlat fram lokalt.

Det betyder alltså att löneökningarna kan bli lägre på grund av arbetstidsförkortningen för nattarbetare. Men lokalt har Kommunal också förhandlat bort den här avräkningen. Alla löner sätts individuellt och differentierat. Det betyder att det inte finns någon garanti för att få en särskild summa i löneökning. Ny lön ska gälla från den 1 april. Detta gäller kommuner och regioner samt bolag som har avtal med Sobona.

Påverkas lönerna om arbetstidsförkortningen redan är införd?

SVAR: Nej, enligt Kommunals avtal HÖK 20 så ska inte någon avräkning ske om en arbetstidsförkortning redan införts så att nattarbetstiden är 34,20 timmar för heltid eller ännu lägre.

Så förändras nattarbetstiden

34 timmar och 20 minuter blir veckoarbetstiden från den 1 april 2022 för de som har ständig natt/som arbetar natt 80 procent av sin arbetstid.

Detta gäller kommuner och regioner (SKR-avtalet) samt bolag som har avtal med Sobona. Nuvarande mått är 36 timmar och 20 minuter.