Många arbetsgivare pekar på forskning om att det är skadligt för hälsan att jobba långa pass när de kortar nattpassen.

Forskaren bakom heter Göran Kecklund och är chef för Stressforskningsinstitutet. Han säger att det
stämmer att det är dåligt för hälsan att jobba långa pass. Den rekommendation han ger är dock att arbetspassen på nätterna inte ska vara längre än tio timmar.

Hälsoscheman innebär att nattpassen kortas till nio eller åtta timmar. Göran Kecklund tycker förvisso att det bästa är att inte arbeta mer än åtta timmar.

Men det betyder inte att det finns något stöd i forskningen för att det skulle vara bättre att arbeta åtta än tio timmar om det innebär fler nattpass.

–  Det finns inte sådan forskning, där man har ställt de två faktorerna mot varandra. Många nattpass kan såklart också innebära hälsorisker, säger Göran Kecklund.

Undantaget är om arbetet är säkerhetskänsligt. Om nattarbetet innebär höga risker för olyckor och misstag bör passen inte vara längre än nio timmar. 

(Texten fortsätter nedan)

Detta säger forskningen om skift- och nattarbete

  • Arbetspass på över 10 timmar ska undvikas eftersom de ökar risken för olycksfall och ohälsa.
  • Riskfaktorer för ohälsa är för många nattpass på rad, långa arbetspass, dygnsvila kortare än 11 timmar och roterande treskift (det vill säga att växla mellan dag-, kvälls- och nattpass).
  • För hälsosamma scheman bör man inte jobba för långa pass, inte för många pass i rad och inte ha för kort dygnsvila. 
  • Skiftarbetare behöver fler lediga dagar än de som arbetar kontorstider för att kunna sova ikapp och vila ut.
  • Att själv kunna välja sina arbetstider har visat sig förbättra sömn och återhämtning. Samtidigt finns risk att man väljer för komprimerade arbetstider vilket på sikt är dåligt för hälsan.
  • Om man jobbar roterande treskift är det bäst att rotera medsols, alltså att börja med ett dagpass, fortsätta med kvällspass och avsluta med nattpass. 
  • Arbetsmiljön och arbetsbelastningen har större betydelse för hälsan än vilken schemamodell man använder. 

Källa: Stressforskningsinstitutet

Han tycker att kortade nattpass borde kombineras med arbetstidsförkortning som ger fler lediga dagar. Men han lyfter också fram att det är viktigt att göra ordentliga riskbedömningar på varje arbetsplats, där man ser till helheten och väger in sådant som säkerhetsrisker och arbetsbelastning. 

Fler pass innebär färre lediga dagar. Argumenten för längre pass är att nattarbetare behöver fler lediga dagar än de som arbetar dag. Enligt forskningen är det dåligt för hälsan att jobba mycket en period för att kunna vara mer ledig sedan.

Göran Kecklund menar att de anställda inte alltid förstår vad som är bäst för hälsan på lång sikt. 

–  Jag tror det har att göra med att man prioriterar den sociala aspekten av livet. Det är inget konstigt. Man tänker kanske inte på hur det kommer påverka ens hälsa om 10–15 år. 

Samtidigt säger han att återhämtningen är extra viktig vid nattarbete. 

När det gäller hur många lediga dagar man bör få i sträck säger Göran Kecklund att man måste väga in arbetsbelastning, arbetspassens längd och om det rör sig om nattpass.

–  Om det är fyra arbetsdagar varav två har varit natt så är det solklart bättre med tre lediga dagar. Har det varit fyra dagpass så tycker jag att visst, det är alltid skönt med tre lediga dagar, men det går inte att motivera utifrån hälsoaspekter. 

Det är ingen tvekan om att det är bra att ha fridagar. Det ger återhämtning och möjlighet att ha ett eget liv.

Göran Kecklund, chef för Stressforskningsinstitutet

Enligt det centrala kollektivavtalet ska man ha minst nio fridagar på en fyraveckorsperiod. I många kommuner är det ett tak. Göran Kecklund tycker att det låter lite för någon som exempelvis jobbar roterande treskift.

–  Det är bara en fridag mer än vad vi som jobbar kontorstider har. Det är ingen tvekan om att det är bra att ha fridagar. Det ger återhämtning och möjlighet att ha ett eget liv.

En annan följd av hälsoscheman är att de som jobbar deltid på många håll tvingas jobba lika många pass som de som arbetar heltid. Det tycker inte Göran Kecklund låter bra. 

–  Även om det bara är fyratimmarspass så är dagen påverkad av att man har oregelbundna tider. 

När hälsoscheman införs blir schemaläggningen ofta mer centraliserad och personalens inflytande minskar. Göran Kecklund säger att det är viktigt med inflytande – men att det samtidigt kan innebära ökade hälsorisker med rena önskescheman. 

–  Har man individuell schemaplanering måste man ha ett ramverk. Man kan inte välja exakt som man vill för det går inte att förena med en bra arbetsmiljö och det är inte bra för verksamheten. 

Den makten man hade tidigare var framför allt över sitt schema. När det inflytandet begränsades kom inget annat i stället.

Malin Bolin, lektor i sociologi

Bristen på inflytande lyfte tre forskare vid Mittuniversitetet i Sundsvall fram i en rapport från 2019 om införandet av heltid som norm i Sundsvalls kommun.

Enligt studien upplevde de anställda att konflikten mellan arbetsliv och privatliv ökade och att de fick mindre inflytande över sitt jobb.

–  Den makten man hade tidigare var framför allt över sitt schema. När det inflytandet begränsades kom inget annat i stället. Det är klart att det blir missnöje när man tappar det främsta inflytande man hade, säger Malin Bolin, lektor i sociologi och en av rapportförfattarna.

Forskarna konstaterade också att kommunens strävan efter effektivitet i bemanningsfrågorna krockade med personalens arbetsmiljö. De skriver att ”modellen missar att adressera orsaker till att personal inte vill och/eller orkar arbeta heltid” och att förbättringar av arbetsmiljön är viktigt för att personal ska kunna och vilja arbeta heltid. 

Några av forskarnas medskick till kommunen var förutom att se till att personalen har inflytande att säkra återhämtningsperioder i schemaläggning och återgå till fasta scheman som skapar kontinuitet.