Kampen för bättre scheman fortsätter i Söderköping

Trots massiv kritik kortades nattpassen till nio timmar i Söderköping. Det är snart tre år sedan. I fjol sänktes arbetstidsmåttet till 34,33 och det blev en natt mindre per schemaperiod.

Men nattpassen är fortfarande nio timmar.

– Det blir ingen återhämtning, säger Åsa Blid.

Hon vill ha tillbaka tiotimmarspassen för att nattpassen ska bli färre.

Hälsoscheman

Missnöjd med schemat? Här är dina rättigheter

Arbetstider

Åsa Blid var tidigt drivande i protesterna mot ”hälsosamma scheman”. Och hon fortsätter kämpa. Nu har hon och en kollega träffat kommunens HR-chef.

– Vi känner att de lyssnade på oss, de förstår vad vi gått igenom. Det känns jätteskönt, säger Åsa Blid.

Nu står hoppet till fortsatta diskussioner om att ändra schemaperioden från fyra till sex veckor som skulle ge möjlighet till fler lediga nätter i följd. Men något löfte om tiotimmarspass finns inte.

Absolut värst tycker hon är att den bristande återhämtningen lett till att kollegor gått i pension trots att de tänkt arbeta till 67.

– Det är förskräckligt att de slutar på grund av att de inte orkar gå på sitt schema. Och att vikarier inte tar fasta tjänster för att de inte orkar med schemat. En del är ensamma och ekonomin tar ju stryk när man går i förtid, det är inte okej. Det är det man protesterar emot, det är inte rättvist, det är inte jämlikt, säger Åsa Blid.

Hon hade jobbat 43 år i hemtjänsten när ”hälsoscheman” infördes utan att de anställda var delaktiga. Redan då larmade Kommunal om att dialog saknades och att arbetsgivaren bröt mot både lagar och avtal. Skyddsombuden på 21 arbetsplatser lämnade in en 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket och krävde åtgärder på 13 punkter, en var att nattpassen skulle riskbedömas utifrån stress och återhämtning.

Arbetsmiljöverket såg bristerna och krävde kommunen på en dryg miljon kronor i vite.

Söderköping överklagade för att få ner vitesbeloppet, ärendet har ännu inte avgjorts av Kammarrätten.

Samtidigt visade den utvärdering som kommunen lät göra på en rad brister, däribland att medbestämmande, delaktighet och kommunikation inte fungerat.

Vi ville inte att det skulle gå så långt, varför lyssnade de inte? Varför kunde vi inte ha en kommunikation? Då hade vi aldrig hamnat här.

Själv är Åsa Blid 64, jobbar heltid i nattpatrullen och kan köra 35 mil på en natt. Eftersom hon är ensamstående har hon tänkt jobba några år till. Samtidigt berättar hon att hon precis som sina arbetskamrater både tagit ut semester och sjukanmält sig för att orka.

– Man får ta en vecka i taget, det är jobbigt emellanåt, men det är bara att kämpa på, det finns mycket kampvilja. Det är tur att vi har varandra, säger Åsa Blid.

Men arbetsgivaren kan dock inte se att semester tas ut på det sättet och visar på att sjukfrånvaron gått ned.

Åsa Blid följer hur protesterna mot hälsoscheman växer i sociala medier och är rädd att andra ska hamna där Söderköping är nu.

– Vi ville inte att det skulle gå så långt, varför lyssnade de inte? Varför kunde vi inte ha en kommunikation? Då hade vi aldrig hamnat här, säger Åsa Blid.

Minister vill se bättre scheman

Arbetstider

Den bristande dialogen ser fortfarande Kommunal i Söderköping som det absolut största problemet.

– Allra värst är att man inte känner sig delaktig, och inte känner sig hörd, säger Helene Hansson, facklig företrädare.

Förutom nattpassen pekar Kommunal på flera andra problem med schemat.

Inom LSS blandas natt- och kvällspass. Det är inte bara natten som drabbas. Schemaperioden är fortfarande på fyra veckor vilket gör att det är svårt att få ett jämt flöde av lediga dagar. Det gör också att nattpersonalen får färre hellediga helger. Samtidigt kan antalet timmar per arbetsvecka variera stort.

Pandemin har gjort att Kommunals skyddsombud varit hårt ansträngda det senaste året. Därmed har andra arbetsmiljöfrågor varit mindre i fokus, så också heltid som norm. Kommunal är samtidigt medvetna om missnöjet hos medlemmarna.

Söderköpings socialchef Linda Uller anser att samverkan och dialog med de fackliga ombuden fungerar bra.

– Vi har god vana av att till exempel genomföra riskanalyser inför förändringar. Både jag och de fackliga ombuden träffas också tillsammans med HR och planeringsenheten regelbundet, säger Linda Uller.

Hon framhåller att verksamhetens behov styr tillsammans med arbetsmiljön.

– Vi har minskat tiden på arbetspasset, minskat heltidsmåttet och erbjudit komplement med kvällspass. Det är dock viktigt att komma ihåg att vi har fler medarbetare som arbetar natt än i hemtjänsten och där jag inte fått några signaler om att det finns missnöje med schemana, säger Linda Uller.

Man ska vara medveten om att det är en förändring som gör ont, även om det är bättre för de flesta. Sedan är det kostsamt rent ekonomiskt rent initialt när fler ska jobba heltid.

Samtidigt tar hon upp att samtal nu förs mellan nattpatrullen och HR. Om tiotimmarspassen införs är oklart.

– Vi behöver förebygga ohälsa och garantera heltid. Jag kan inte förekomma framtiden, men det är lite som pekar mot en sådan förändring, säger Linda Uller.

De främsta lärdomarna som hon anser att Söderköping gjort när heltid som norm införts är att förändringsprocessen behöver hållas ihop, att det är viktigt att skapa förståelse för varför förändringen görs och vad den innebär för medarbetarna.

– Vi omvandlade heltidsanställningar först utan att det egentligen innebar en förändring för medarbetaren, för att sedan några år senare förändra schemaläggningen som var en förutsättning för den första förändringen. Det var inte taktiskt, säger Linda Uller.

Hon konstaterar också att alla inte vill arbeta heltid och det finns de som vill ha delade turer i stället för att arbeta på flera arbetsplatser.

Ett råd till andra kommuner är att vara noga att förankra införande heltid som norm.

– Man ska vara medveten om att det är en förändring som gör ont, även om det är bättre för de flesta. Sedan är det kostsamt rent ekonomiskt rent initialt när fler ska jobba heltid, säger Linda Uller.