Monica Olsson, Madeleine Berggren, Susanne Svensson och Julia Nilsson, anställda i äldreomsorgen i Bromölla.

Monica Olsson, Madeleine Berggren, Susanne Svensson och Julia Nilsson, anställda i äldreomsorgen i Bromölla.

Heltidsresan som skulle göra kommunalarnas arbetsliv mer jämställt väcker ilska och protester.

– Jag har inget liv, ingen samvaro med familj och vänner, säger Madeleine Berggren, undersköterska på Korsvångsgården och ensam­stående mamma i skånska Bromölla.

För fem år sedan tog Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, i hand på att heltid ska vara norm. Heltidsresan tog sin början. 

Extra pengar har inte skjutits till centralt, varje kommun får själv lösa det. Ofta optimeras de anställdas arbets­tider. I de scheman som pusslas ihop finns inte en lugn stund. 

– Många vill arbeta heltid men orkar inte, säger Carina Olofsson, ordförande, Kommunals sektion i Bromölla.

Hälsoscheman

Så kallade hälsoscheman, som också kallas hållbara scheman, införs i många kommuner för att kunna erbjuda alla heltid. De ser inte exakt likadana ut överallt. Men det brukar innebära någon eller några av de här sakerna:

  • Kortade nattpass, vilket innebär fler arbetspass till samma lön och färre lediga nätter. Kan också innebära att nattarbetarna även måste jobba kvällar.
  • Arbete varannan helg.
  • Resurspass, där man måste jobba en viss del av sin arbetstid på en annan arbetsplats än den ordinarie. 
  • De som jobbar deltid måste jobba lika många dagar som de som jobbar heltid, bara kortare pass.
  • Mindre inflytande över schemat för personalen. 

I sociala medier växer protesterna mot så kallade hälso­scheman, nyligen ordnades manifestationer i hela landet. I Bromölla samlades personal på torget med plakat och banderoller.

Här kallas dessa scheman för hållbara. Men de anställa upplever dem som ohållbara. Särskilt föräldrar där båda har oregelbundna arbetstider, skift eller som är ensamstående. 

– Min återhämtning är noll, säger Madeleine Berggren.

När hon jobbar kväll lämnar hon Ludwig, som är ett och ett halvt, på nattis på eftermiddagen. Sedan hämtar hon honom 06.30 morgonen därpå, för att åter­igen lämna tidigt på eftermiddagen.

– Jag har inte skaffat barn för att han ska bo på dagis, säger Madeleine Berggren.

Vid sextiden en lördag morgon går Madeleine Berggren hemifrån för att lämna sin son Ludwig, 1,5 år, på nattis.
Vid sextiden en lördag morgon går Madeleine Berggren hemifrån för att lämna sin son Ludwig, 1,5 år, på förskolan.

Nu sitter hon på Kommunals expedition. Dörren till innergården står på glänt, tvärsöver ligger Korsvångsgården där hon jobbar. Hon berättar om hur kul det var att gå till jobbet förr och hur trötta och irriterade alla är nu. 

Innan heltidsresan kom till Bromölla fick de anställda önska sysselsättningsgrad och själva lägga sina scheman. Men allt ändrades. Nattpassen skulle kortas. Efter att facket agerat blev de 9,5 timmar men ändå fler per schemaperiod. 

Ilskan växte när de anställda själva inte längre fick lägga schemat och period­en blev fyra veckor. För många blev livet svårt att planera. Susanne Svensson startade en namninsamling. 

– Det har bara blivit sämre. Någonstans räcker det, säger hon som är vårdbiträde på äldreboendet Lagunen.

Heltid suger lite. Det är jättebra att det finns, alla borde erbjudas det och sedan skulle vi kunna önska sysselsättningsgrad. Jag jobbade 90 procent tidigare också, jag värderar den lediga tiden mer.

Madeleine Berggren, undersköterska

Omkring 75 procent av alla vårdanställda skrev under, protestlistorna lämnades över till kommunen. Men schemat blev kvar. Strax före jul kom beskedet att obligatoriska delade turer införs en helg av fyra. Den delade turen kan ha resurspass på en annan arbetsplats. 

Att komma till ett nytt ställe under ett långt arbetspass är krävande för många.

Men en sådan helg är också tuff för den som är ensamstående.

Julia Nilsson, undersköterska i hemtjänsten, visar på schemat hur hon lämnar sin femåriga dotter Nova på nattis i stort sett hela helgen.

– Det är inte humant för ett litet barn, säger Julia Nilsson.

Susanne Svensson, vårdbiträde.

Susanne Svensson, vårdbiträde.

Julia Nilsson, undersköterska.

Julia Nilsson, undersköterska.

Samtidigt har Nova förstått att om hon hostar, då får hon inte vara kvar på grund av risken för smitta. Smittorisken ökar också den inre stressen hos hennes mamma när hon vet att dottern måste vara på nattis ett helt dygn trots att hon inte vill.

För Julia Nilsson var det lättare att få ihop livet som ensamstående med den förra schemamodellen.

– Jag mår jättedåligt över det här, är deppig och trött och orkar inte aktivera mig med barnen på samma sätt längre.

I Bromölla får man välja sin grundtjänst eller heltid. De som tidigare hade en tjänst under 75 procent kunde välja 75 procent. De som har små barn har lagstadgad rätt att gå ned i tid. 

– Heltid suger lite. Det är jättebra att det finns, alla borde erbjudas det och sedan skulle vi kunna önska sysselsättningsgrad. Jag jobbade 90 procent tidigare också, jag värderar den lediga tiden mer, säger Madeleine Berggren. 

Monica Olsson, undersköterska.
Monica Olsson, undersköterska.

Undersköterskan Monica Olsson gick in i väggen i november. Läkaren slog snabbt fast att stressen var jobbrelaterad och hon blev sjukskriven. När hon sedan skulle tillbaka till jobbet fick ångesten hjärtat att banka när hon körde vägen upp mot Öller­backa som är det särskilda boende där hon jobbade. Först kom hon inte ur bilen. Sedan kom hon tillbaka på deltid men har sagt upp sig. Ögonen glittrar när hon berättar om vilken lättnad det är. Efter drygt 30 år som undersköterska har hon börjat en utbildning till optiker­assistent.

– Det är det bästa jag gjort, säger Monica Olsson.

Fingrarna trummar i bordet när hon pratar om lagar och avtal. Hon som varit arbetsplatsombud ifrågasätter schemat.

– Det är modern tids slaveri, säger hon.

Monica Olsson är inte den enda. Under det senaste året har ett fyrtiotal i äldreomsorgen sagt upp sig enligt Kommunal. 

André Rosén, Carina Olofsson och Robin Bogren, Kommunal i Bromölla.
André Rosén, Carina Olofsson och Robin Bogren, Kommunal i Bromölla.

Heltidsarbetet i Bromölla har ökat, men det har varit en prövning för facket. Arbetsgivarna centralt i SKR betonar att dialog är avgörande för att ställa om till heltid. Men i Bromölla saknar Kommunals medlemmar just delaktighet.

– De känner att de inte blir lyssnade på. Små saker har hänt, vi har fått till anpassningar i schemat för föräldrar och för rehab-ärenden, säger Robin Bogren, huvudskyddsombud i hemtjänsten.

Kommunal talar om negativ stress.

– De känner sig fångade i sitt schema, säger André Rosén, huvudskyddsombud på särskilda boenden.

Kommunal har förklarat sig oenigt i förhandlingar enligt MBL, medbestämmande­lagen. Vid flera tillfällen har facket krävt riskbedömningar enligt arbetsmiljölagen som lett till att arbetsgivaren gjort om. Strategin är att fortsätta använda lagparagraferna som vapen. 

Socialdemokraterna har styrt bruks­orten i årtionden, men efter det senaste valet tog en SD-ledd koalition över. Den lämnade dock makten och vid årsskiftet tog S tillbaka styret. Trots att Stefan Löfven i förra valrörelsen lovade att delade turer ska bort så införs de när S styr Bromölla. Det gör Kommunals ordförande frustrerad.

– Vi är väldigt besvikna. I Skåne har Socialdemokraterna och Kommunal gjort ett handslag om att arbeta med heltid som norm. Vi trodde att vi skulle få stöd av S i Bromölla, men det fick vi inte, säger Carina Olofsson.

Som arbetsgivare vill man aldrig att människor slutar, det är viktigt att erbjuda schysta arbetsvillkor. Vi får titta vidare på hur vi kan göra det bättre.

Jenny Önnevik, Socialdemokraterna i Bromölla

Enligt SKR-avtalet ska arbetstiden vara sammanhållen, men Bromölla inför alltså en obligatorisk delad tur på fyra veckor. Kommunalrådet försvarar det.

– Vi undviker delad tur om det är möjligt och vi följer avtalet. Det är viktigt att trygga anställningar och arbetstillfällen, man gör det genom att fler kan arbeta heltid, säger Jenny Önnevik (S).

SKR betonar delaktighet. I Bromölla upplever de anställda att den brister. Jenny Önnevik tycker dock att dialogen med Kommunal är god men framhåller att det är viktigt att utveckla den.

Hon tillbakavisar uppgiften att 40 anställda i äldreomsorgen har sagt upp sig och menar att det rör sig om cirka 25. Hon känner inte till varför.

– Som arbetsgivare vill man aldrig att människor slutar, det är viktigt att erbjuda schysta arbetsvillkor. Vi får titta vidare på hur vi kan göra det bättre, säger Jenny Önnevik.