Långt kvar till heltid som norm
Inte ens hälften av kommunerna har infört heltid som norm på en majoritet av arbetsplatserna i vård och omsorg. Det visar Kommunalarbetarens enkätundersökning.
Den sista maj i år skulle heltidsresan egentligen vara slutförd enligt de ursprungliga planerna. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Kommunal kom överens om det i avtal 2016. Nu har målet flyttats fram till 2024.
– Vi var väl lite naiva, men vi trodde vi skulle få effekt snabbare. Att gå från rätt till heltid till heltidsarbete som norm är en enorm positionsförflyttning, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.
När vi frågade kommunerna för två år sedan svarade 65 procent att de trodde sig klara målet till 2021.
Nu svarar drygt 46 procent av landets socialchefer att heltid blivit norm på minst hälften av arbetsplatserna i vård och omsorg. En större andel, 48 procent, svarar att arbetet antingen just inletts eller att heltidsresan avbrutits och/eller försenats.
Coronapandemin har givetvis satt käppar i hjulet för heltidsresan, som för så mycket annat. Men övergången till en heltidsorganisation har också kantats av flera andra bekymmer. Så kallade hälsoscheman eller hållbara scheman har införts i var tredje kommun, enligt KA:s enkät. Detta har inte sällan medfört protester från Kommunals medlemmar mot scheman med kortare nattpass och så kallade resurspass, då man kan få arbeta på andra enheter än sin egen.
– Där det finns mycket missnöje inför man heltidsresan på ett sätt som Kommunal och SKR inte har gett rekommendationer om, säger Johan Ingelskog.
Flera socialchefer som svarat på Kommunalarbetarens enkät påpekar hur svårt det är att göra den här förändringen.
– Det är en ständig utmaning i verksamheterna att få till bra schema och att ha personal på plats utifrån verksamhetens behov, skriver exempelvis Tranemos verksamhetschef för vård och omsorg Catarihna Petersson i en kommentar.
Söderhamns socialchef Rolf Ling efterlyser en diskussion om heltidsmåttet.
– En sänkt genomsnittlig veckoarbetstid skulle underlätta schemaläggning, det är något de centrala parterna skulle behöva ta ett gemensamt och långsiktigt ansvar för, skriver han.
SKR:s biträdande förhandlingschef Jeanette Hedberg tror att förändringarna kan möta motstånd när de inte har förankrats tillräckligt genom dialog med personalen.
– Jag tror att väldigt mycket handlar om de diskussioner som man behöver ha innan, dels förankra, men också prata med personalen, hur man ska lösa det på bästa sätt, säger hon.
Nästan 60 procent av kommunerna använder sig av resurspass i sin vård och omsorg, visar KA:s enkät medan en betydligt lägre andel säger sig ha infört kortare nattpass, drygt 16 procent.
Vi fick svar från 80 procent av landets 290 kommuner.