Frågor och svar om Kommunals nya avtal
Hur stora blir löneökningarna? Och vad hände med fackets övriga avtalskrav? Här reder vi ut vad som egentligen står i avtalet mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Hur stora blir löneökningarna?
Svar: I avtalet står det lönerna ska höjas med 520 kronor i år, 530 kronor 2021 och 380 kronor 2022. Det sista avtalsåret 2023 ökar lönerna enligt det så kallade märke man kommer fram till då i industrins förhandlingar. Men detta är genomsnittsbelopp, hur mycket den enskilde får i löneökning avgörs i lokala förhandlingar och i en individuell fördelning. Ingen är garanterad en viss löneökning.
Men hur mycket blir det för yrkesutbildade medlemmar?
Svar: Yrkesutbildade får ungefär 0,6 procent utöver beloppen som står ovan i genomsnitt. Det motsvarar drygt 150 kronor i genomsnitt, räknat på medellönen i Kommunal.
Men i avtalet står det att 0,3 procent utöver löneutrymmet ska gå till yrkesutbildade, hur går det ihop?
Svar: Så här är det tänkt, alla på avtalsområdet, yrkesutbildade och icke yrkesutbildade, bidrar till lönepotten med 530 kronor vardera (i år) plus 0,3 procent. Men dessa 0,3 procent går sedan endast till dem med yrkesutbildning vilket motsvarar cirka hälften av medlemmarna. Så då blir det dubbelt så mycket satsning för de yrkesutbildade, det vill säga 0,6 procent.
Höjs lägstalönerna?
Svar: Ja, de höjs, men först 2022. För dem utan yrkesutbildning höjs den lägsta lönen med 390 kronor till 19 940 kronor. För dem som har yrkesutbildning höjs lägsta lönen med 435 kronor till 22 185 kronor. Året efter höjs lägstalönerna till 20 220 respektive 22 500 kronor. Och 2024 är också en höjning inskriven i avtalet, men hur mycket beror på vad industrins parter kommit fram till då i sina avtalsförhandlingar. Höjningen ska motsvara det så kallade märket, de höjningar som ska gälla för hela arbetsmarknaden. Totalt sett motsvarar höjningarna i avtalet, enligt Kommunal, de 5,4 procent som är märket den här gången.
Retroaktiv lön, hur gick det med det?
Svar: Det blir ingen retroaktiv löneökning. Däremot ett engångsbelopp på som högst 5 500 kronor före skatt. Den som är månadsavlönad, har varit anställd i minst sex månader och jobbar heltid kommer i fråga för det högsta engångsbeloppet. För övriga, de som inte jobbar heltid och/eller inte varit anställd i minst sex månader reduceras engångsbeloppet procentuellt i motsvarande grad. Även föräldralediga med föräldrapenning och sjukskrivna med sjukpenning har rätt till engångsbelopp. Kom ihåg att skatten på engångsbelopp kan vara högre. På Skatteverket finns tabeller över skatteavdrag på engångsbelopp.
Ersättningarna, höjs de?
Svar: OB och andra ersättningar höjs också. Exakta belopp finns i avtalet som kan läsas i sin helhet på SKR:s hemsida.
Hur gick det med kravet om ökad anställningstrygghet?
Svar: Här blev det både bättre och sämre än vad Kommunal krävde från början. Å ena sidan blir inte visstidsanställda med yrkesutbildning tillsvidareanställda efter 12 månader, utan 18 månader i stället. Å andra sidan gäller det som är inskrivet i avtalet alla, inte enbart dem med yrkesutbildning. Samtidigt försvinner den så kallade 3/5-regeln, att vikariat och/eller allmän visstidsanställning i mer än tre år under en femårsperiod ska ge tillsvidareanställning. Nu är det uppdelat att det är 18 månader som gäller för visstidsanställning och 18 månader för vikariat innan anställningarna konverteras. De nya reglerna gäller från och med den 1 oktober 2021.
Vilka arbetstidskrav gick igenom?
Svar: Först och främst detta med heltidsmåttet för nattarbete som sänks från 36,20 timmar/vecka till 34,20 timmar/vecka för dem med ständig natt. Arbetstidsförkortningen på natten börjar dock gälla först från april 2022. I 2022 års löneöversyn kommer det också att göras en avräkning på löneutrymmet på grund av arbetstidsförkortningen.
Parternas arbete med rätt till heltid fortsätter. Tid mellan passen vid delade turer gick inte igenom men Kommunal tycker att skrivningen i avtalet blivit bättre. I stället för att det står att sammanhållen arbetstid ska eftersträvas står det nu att arbetstiden bör förläggas sammanhållen, om det är möjligt.
En ytterligare fridag gick inte igenom, däremot kompensation för den som inte kan ta ut sin sommarsemester. Extra semesterdagar och engångsbelopp till dem som inte får ut alla sina semesterdagar under juni-augusti. Annan kompensation kan förhandlas lokalt.
Kommunal har gått med på att arbetstidens förläggning får variera mellan olika beräkningsperioder och att upp till elva timmar kan sparas i en timbank. Vad handlar det om?
Svar: SKR har velat ha mer flexibilitet vid schemaläggningen och har fått igenom att max elva timmar av arbetstidens förläggning får sparas till andra beräkningsperioder. Det betyder att man kan jobba lite mer under en fyraveckorsperiod och att de timmarna då sparas i en timbank, så att man kan jobba lite mindre under en annan beräkningsperiod. Motsatsen är också möjlig, alltså att man jobbar lite mindre en period och därmed får ett minus i timbanken på max elva timmar som man måste jobba igen. Det rör ordinarie arbetstid. I avtalet poängteras att det måste ske i dialog som tar hänsyn till såväl arbetstagarens som verksamhetens behov.
Liknande timbanker finns på många ställen lokalt, men nu regleras det centralt i avtalet.
Och karensavdraget?
Svar: Det blir kvar, vilket var väntat eftersom lagen inte tillåter slopande av karensavdrag i avtal.