Det här anses vara en del av den ”svenska modellen”, att kollektivavtalen gäller alla på arbetsplatsen och avtalsområdet. Skulle det vara på ett annat sätt är risken stor att villkoren dumpas drastiskt, hävdas det ofta från fackligt håll.

– Om vi inte hade kollektivavtal som berörde alla på avtalsområdet oavsett om man är medlem eller inte så skulle arbetsgivarna kunna erbjuda olika villkor till de som anställs. Då skulle man kunna erbjuda lägre löner till dem som inte är medlemmar, det skulle bli en budgivning, säger Lena Byström.

Är du förvånad över att den här diskussionen uppstår?

– Det är inte förvånande. Men i stället för att lönerna ska kunna dumpas för de som inte är medlemmar i en fackförening så erbjuder vi dem medlemskap för att vi ska bli starkare och kan ställa större krav och högre krav.

Engångsbeloppet på, som mest, 5 500 kronor före skatt, har på vissa håll kallats för en bonus. Egentligen är det resultatet av Kommunals krav om retroaktiva löner. Avtalet gick ut i våras den 30 april. I stället för att den löneökning som så småningom kommer ska gälla från det datumet, vilket är vanligt när avtal blir försenade, kom Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner överens om det här engångsbeloppet. I stället gäller löneökningarna från den 1 november.

De som får del av engångsbeloppet är de som omfattas av löneavtalet. Därför kan inte timanställda få del av beloppet.

– De som omfattas av löneavtalet är de som är månadsavlönade, säger Lena Byström.

Även föräldralediga med föräldrapenning och sjukskrivna med sjukpenning är berättigade till beloppet om villkoren i övrigt är uppfyllda. Man måste ha varit anställd under perioden det gäller. Däremot kan inte de som varit studielediga under perioden få del av engångsbeloppet.