Alla yrkesutbildade får inte extra löneökning

I värmländska Grums är det undersköterskor, personliga assistenter, boendestödjare och skötare som får del av satsningen på 140 kronor per anställd med utbildning.

– Kommunals inställning är att barnskötarna ska få del av satsningen för att de är lika mycket värda som alla andra med utbildning. Men de fick inte del av den, säger Susanne Nederman, Kommunal Sydvästra Värmland.

Kommunens förklaring är att barnskötarna enligt lönekartläggningen ligger förhållandevis högt i lön.

– Vi är många barnskötare som är besvikna, men jag tror att det är en del som inte har en aning om påslaget, säger Marion Axelsson, barnskötare i Grums.

Så stort är gapet – kommun för kommun

Löner

I Gävle har barnskötare som gått barn- och fritidsprogrammet fått del av yrkessatsningen som där är i snitt 90 kronor.

– Vi har kommit överens lokalt om vilka yrkeskategorier som ska ingå. Vi har gått ut med att cheferna ska premiera de som har relevant yrkesutbildning inom vård, omsorg och skola. Sedan har fördelningen skett individuellt och differentierat ute på våra sektorer, säger Vinita Thyberg, förhandlingschef i Gävle.

Hon säger att chefen har ansvar för att meddela lönen.

– Om en medarbetare vill veta om denne fått del av satsningen eller ej sker det i dialog med närmaste chef, säger Vinita Thyberg.

Samtidigt finns en diskussion bland barnskötarna om att även outbildade fått del av extrapengarna. Kommunal har svårt att kolla upp hur det blivit.

– Det är individuell lönesättning, då blir det inte lika för alla. För oss som fackförbund är det svårt att se hur mycket av satsningen som var och en får. På lönelistorna ser vi att alla pengar gått ut, men inte hur de fördelat pengarna, säger Hanna Romin, ordförande för Kommunal Gävle.

Här har undersköterskor, handledare i daglig verksamhet, habiliterare, skötare, personliga assistenter, barnskötare, vårdbiträden med formell utbildning och dagbarnvårdare fått del av yrkessatsningen. Kommunal fick nej på kravet att även elevassistenter skulle ingå.

I andra kommuner kan det alltså vara så att några av dessa yrken blir utan extrapengarna. Resultatet kan påverka de löneskillnader som redan finns mellan kommunerna.

I Ronneby riktades yrkessatsningen till barnskötare, elevassistenter, stödassistenter, personliga assistenter, arbetshandledare, stödpedagoger, kockar, kokerskor och ekonomibiträden. I snitt blev satsningen 180 kronor. Även här finns en diskussion bland barnskötarna om att outbildade fått del av satsningen. Men det är inget som Kommunal känt till.

– Det är bara yrkesutbildade som fått, det har arbetsgivaren fått kolla upp. Vi har varit väldigt noga när vi gått ut till cheferna och sagt att det ska vara någon form av yrkesutbildning. Sedan kan det se olika ut, ekonomibiträden kan till exempel ha gått på Lernia, säger Katarina Walter, Kommunal Ronneby.

Samtidigt säger hon att eftersom det är individuell lönesättning så kan det vara så att outbildade fått högre lönepåslag än utbildade utan att de har fått del av yrkessatsningen.

Även kommunen svarar att satsningen har gått till dem med yrkesutbildning från gymnasiet eller annan yrkesutbildning som bedömts som likvärdig. Förra året satsade Ronneby på undersköterskorna.

All utbildning måste räknas, den ena är inte bättre än den andra. De senaste tio åren har vi haft avtal som löpt över många år med satsningar på undersköterskor. Vi som jobbar med service är bortglömda.

I Laxå har barnskötare, stödpedagoger och undersköterskor inom äldreomsorgen och LSS fått del av yrkesatsningen.

– Alla ska ha fått del av det minsta, säger Sofia Nykvist, Kommunal Laxå.

Hon hade gärna sett att även lokalvårdarna fått del av satsningen.

– De har läst kurser via arbetsgivaren, men arbetsgivaren räknar inte det som yrkesutbildning, därför fick vi nej. Vi får jobba för det nästa gång, säger Sofia Nykvist.

På Hallands sjukhus i Varberg finns Kajsa Nielsen Nord som heller inte fått del av yrkessatsningen. Hon arbetar som patienttransportör och har tidigare höjt rösten för att fler yrkesgrupper än undersköterskorna ska få del av extrasatsningar.

– All utbildning måste räknas, den ena är inte bättre än den andra. De senaste tio åren har vi haft avtal som löpt över många år med satsningar på undersköterskor. Vi som jobbar med service är bortglömda. Det är så tråkigt, många pratar om att gå ur Kommunal, säger Kajsa Nielsen Nord, arbetsplats- och skyddsombud.

Joachim Björnklev är förhandlingschef i Region Halland. Han poängterar att extrasatsningen gäller yrkesutbildade inom vård, skola och omsorg enligt det centrala avtalet mellan Kommunal och SKR, Sverige Kommuner och Regioner.

– Det är positivt att man satsar på utbildning, det var likadant förra året, det var samma gäng. Vi följer de avtal som tecknas i Stockholm. Vi har varit överens med Kommunal om de grupperna som fick den här satsningen. Generellt sett kan man säga att olika yrkesgrupper får olika mycket i olika löneöversyner, säger Joachim Björnklev.

I Region Halland är det undersköterskor, skötare, barnsköterskor, fotvårdsspecialister, ambulanssjukvårdare, labtekniker, obduktionstekniker och rehab/träningsinstruktörer som får del av pengarna. Men alltså inte patienttransportörer/vaktmästare och lokalvårdare.

– Det krävs ingen yrkesförberedande utbildning för de yrkena, säger Görel Stoltz, Kommunal Varberg regionen.

Yrkessatsningen gav ungefär i snitt 120 kronor. Eftersom det är individuell lön blir det enligt Kommunal påslag som varierar mellan 400 kronor och 1200 kronor.

– Alla vill ha mer, även de som prioriterats tycker att de har fått för lite. När de hör att de ska prioriteras så fladdrar 1000-lapparna, säger Görel Stoltz.

Samtidigt konstaterar hon att det finns svårigheter med individuell lön.

– Det är svårt för chefen att vara objektiv, även om jag tycker att jag gör ett jättebra jobb så kanske inte chefen tycker det. De som prioriterats uppskattar det, de som inte blir det uppskattar det inte, säger Görel Stoltz.

Tre frågor om yrkessatsningen i kommun och regioner till Lena Byström, förbundsombudsman Kommunal:

Vilka grupper ska räknas som yrkesutbildade?

– Vård, skola och omsorg. Det är inte nytt, vi hade även en satsning på yrkesutbildade 2019. Det handlar helt enkelt om att har man yrkesutbildning så har man en bra grund att utgå från när man börjar ett arbete. Det är nationella utbildningar till undersköterska och barnskötare som räknas. Om man kommer överens lokalt kan det också vara vårdbiträden som har 800 poäng eller den äldre 3-åriga gymnasieutbildningen socialservice. Sedan är det en lokal förhandlingsfråga vilka yrkesgrupper som ska omfattas. Kommunals lönepolitik är att yrkesutbildning ska löna sig.

Varför blir löneökningarna olika?

– Därför att vi har ett löneavtal som innebär att det är individuell och differentierad lön. När anställningen börjar så har de som är utbildade högre ingångslön. Sedan finns ett antal kriterier som man kommer överens om lokalt, då fördelas yrkessatsningen också utifrån dem. Så det handlar om hur jag använder utbildningen i mitt arbete. Det innebär inte att alla tar del av yrkessatsningen.

Hur mycket kan man bestämma i ett avtal?

– Vi reglerar en ram i ett centralt avtal som man sedan förhandlar lokalt. Det centrala avtalet är bara ett golv, sedan finns det möjlighet för arbetsgivarna att lägga till mer. Vi är nöjda med yrkessatsningen för den tillför ett extra löneutrymme att fördela bland yrkesutbildade.