Mobbning – ett arv från urmänniskan

Vi lever i ett modernt samhälle. Men människor fortsätter ändå att bete sig som de gjorde på stenåldern. Då, när det inte fanns lagar och rättsväsende som kunde skydda oss, var vi tvungna att kämpa för överlevnaden. Eftersom människan aldrig har varit särskilt stark eller snabb, och inte har horn och vassa tänder, sökte vi skydd hos varandra. Vi slöt oss samman i grupper, för tillsammans var vi starka. 

För att hålla samman gruppen blev vi också bra på att utestänga andra, alla som vi inte tyckte passade in. Det beteendet lever kvar hos oss och kan orsaka mobbning.

– Det som uppfattas som att hota gruppens styrka eller stabilitet, det har vi en tendens genom hela livet att stöta bort, berättar psykologen Stefan Blomberg, forskare vid Linköpings universitet.

Personer som på något sätt avviker löper större risk att utsättas för mobbning. Avvika kan man göra på många olika sätt:

– Till exempel fel ålder, fel kompetens, fel ideologi. Är man född i ett annat land eller har en annan religiös övertygelse eller sexuell identitet så ökar riskerna, de minst fördubblas, säger Stefan Blomberg.

Men det är inte bara människor som avviker som blir mobbade. Ofta är det starka människor som vill göra ett bra jobb, och då kanske ifrågasätter det vanliga sättet att arbeta. Det kan också upplevas som ett hot mot gruppen.

– En sådan person kan bli väldigt utsatt. Men på en trygg arbetsplats är det jättebra med personer som ifrågasätter, säger Stefan Blomberg.

För att stoppa mobbning och se till att mobbning aldrig uppstår, krävs det en arbetsledning som tar frågan på allvar och har tid och kompetens att arbeta aktivt med den. Det är bra att diskutera ämnet på arbetsplatsträffar. Alla ska veta vem man kan vända sig till om man ser tecken på mobbning.

Det är också viktigt att göra klart vilka regler som gäller för umgänget. Vissa saker kanske man kan säga hemma, men de passar inte på jobbet.

– På jobbet är svängrummet inte lika stort som hemma. Vi måste ha en social miljö som är godkänd för yrkesmässigt bruk. Det är inte en fråga man bara kan lämna till personalen, säger Stefan Blomberg.

Nu har coronapandemin pågått i över ett halvår och belastningen har varit extra stor på många arbetsplatser. Det riskerar att öka problemen. Men det är inte säkert att det märks omedelbart.

– Ibland när man utsätts för ett externt hot så brukar man initialt gå samman och hjälpas åt. Det kan öka den inre sammanhållningen och hjälpsamheten. Men hög arbetsbelastning under lång tid ökar risken att vi inte hanterar sociala problem som uppstår, säger Stefan Blomberg.