Bland kommunalarna är det 19 procent, alltså nästan en av fem, som säger sig ha blivit utsatt för mobbning på jobbet. Det visar en undersökning som KA har gjort bland Kommunals medlemmar.

Arbetsmiljöverkets statistik för hela arbetsmarknaden visar att ungefär en av tio utsatts för mobbning. Statistiken är inte helt jämförbar, men det är ändå tydligt att problemet är utbrett på kommunalarnas arbetsplatser. Det förvånar inte psykologen Stefan Blomberg, som är expert på arbetsplatsmobbning.

– Jag är inte förvånad. Vård, skola och omsorg, där man jobbar mycket med människor, brukar ha högre nivåer. Det är områden där det är ganska slitsamt att jobba, säger Stefan Blomberg.

Han tillägger att de här arbetsplatserna ofta har många medarbetare per chef. När chefen har för mycket att göra finns det inte tid att ta tag i problem som dyker upp. Det kan också vara rörigt och kaotiskt i organisationerna. Allt detta är kända riskfaktorer för att mobbning ska uppstå.

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

KA:s undersökning visar att det oftast är en arbets­kamrat man blir mobbad av. Det svarar 58 procent av dem som mobbats. 14 procent har blivit mobbade av enbart en chef, och 23 procent har blivit mobbade av både chef och en eller flera arbetskamrater. Lägger man ihop de två siffrorna så ser man att 37 procent har blivit mobbade av en chef.

Om det är chefen som mobbar kan det bli extra svårt att få hjälp, eftersom arbetsmiljön är chef­ens ansvar. Men även mobbning från arbets­kamrater är svår att komma tillrätta med.

Detta är mobbning

Mobbning är när någon blir utsatt för negativa handlingar under en längre tid. Det kan vara förolämpningar, överdriven kritik och skvaller. Det kan vara att någon alltid får tråkiga arbetsuppgifter eller det sämsta schemat. Eller blir utfryst, kanske får sitta ensam i fika­rummet.

Ibland kan det gå så långt som till fysiskt våld. Men det är mycket vanligare att man utsätts för så små saker att de var och en för sig kan vara svåra att identifiera som mobbning.

För att räknas som mobbning ska det hålla på en tid – en enstaka för­olämpning kan vara obehaglig, men räknas inte som mobbning.

Man brukar också säga att den mobbade ska befinna sig i underläge. Den som mobbar kan vara en chef eller en vanlig anställd som har stort inflytande på arbetsplatsen, eller så kan mobbarna vara många. 

Den mobbade riskerar att drabbas av depression, ångest och till och med traumasymtom på samma sätt som en person som varit med om misshandel eller en olycka. Man kan drabbas av personlighetsförändringar, bli mer rädd och misstänksam.

– Många beskriver att de inte känner igen sig själva, säger Stefan Blomberg.

Mobbning kan också ge fysiska besvär, till exempel ökar risken för hjärt- kärlsjukdom kraftigt.

Den som mobbats blir ofta sjukskriven, säger upp sig eller förmås att sluta mot avgångsvederlag. Att lämna en arbetsplats kan ibland vara bästa lösningen för den mobbade. Men risken för framtida arbetslöshet ökar för den som slutar på grund av mobbning. Allt detta leder förstås också till kostnader för samhället.

Även för arbetsplatsen är följderna av mobbning ofta svåra, även om det inte finns lika mycket forskning om det. Det kan vara att många säger upp sig och det blir svårt att rekrytera ny personal. Det sker också mer subtila förändringar, som att de anställda tappar tilliten.

– Det ökar risken för nya konflikter, och kreativiteten blir sämre. Det blir mer ineffektivt och dyrare att bedriva verksamhet, säger Stefan Blomberg. 

Om KA:s undersökning

Vi har frågat Kommunals medlemmar om deras erfarenheter av mobbning på jobbet.

Undersökningen gjordes av Novus via webbintervjuer i Kommunals slumpmässigt rekryterade och representativa medlemspanel. 

1 677 intervjuer gjordes och deltagarfrekvensen var 38 procent. Enligt Novus finns inget som tyder på att bortfallet skulle ha snedvridit resultatet.