Det säger Styrmir Olafson, som är förbundsjurist på fackens juristbyrå LO-TCO Rättsskydd. 

– Försäkringskassan argumenterar ofta att det handlar om en konflikt mellan två personer. Och då klassas det inte som arbetsskada. De tittar inte på den samlade bilden, att det är en situation som har pågått under lång tid.

Styrmir Olafson, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd.

Ett fall där en anställd utsatts för mobbning är ofta väldigt komplext, påpekar han. Men det tar inte Försäkringskassan, den myndighet som beslutar om ersättning, hänsyn till, utan bedömer kränkningar, arbetsbelastning och organisatoriska faktorer för sig. 

– Man undviker på så sätt att fråga sig om det är rimligt att tåla hela den psykiska belastning som den anställde utsatts för.

För att fastställa att en anställd har utsatts för mobbning måste det också finnas bevis för vad som hänt.

– Den minsta förutsättningen för att nå framgång är att en person vid sidan av har sett vad som har hänt och är beredd att vittna om det, säger Styrmir Olafson.

Beviskraven är höga – enligt praxis måste det gå att visa med ”ganska hög sannolikhet” att den anställda har behandlats illa och det under lång tid. Dessutom finns en paragraf i lagstiftningen som säger att psykiska skador bara prövas som undantag. Den säger att psykiska problem som uppstår på grund av vantrivsel, bristande uppskattning eller liknande, inte ska betraktas som en arbetsskada. De är saker som en anställd rimligen får tåla. Hit hör också meningsmotsättningar och ansträngda relationer. Eftersom Försäkringskassan sällan gör en helhetsbedömning av arbetsmiljön, betraktas de kränkningar som skett som en vanlig jobbkonflikt, säger Styrmir Olafson.

– Egentligen är det obegripligt, för när en psykisk skada uppstår så är det aldrig en enstaka händelse som kan förklara det, utan den sammansatta processen.

På fackets juristbyrå menar man att lagstiftningen ger utrymme för en generösare bedömning, men att Försäkringskassan väljer att tillämpa den på ett sätt som gör det svårt att få ersättning. 

Försäkringskassan medger att man oftare hänvisar till undantagen när det gäller mobbning, trakasserier och kränkande särbehandling, än vid andra psykiska besvär. Men de flesta får avslag av andra skäl, visar myndighetens statistik. Enligt Försäkringskassan utreder man all skadlig inverkan i arbetet som personen varit utsatt för.

Fackets jurister hävdar att det generellt är svårt för anställda att få ersättning, så kallad livränta. En studie från Handelshögskolan som granskade ett fyrtiotal domar har också visat att det är svårt att få mobbning klassad som arbetsskada. Av dem som hittills i år har ansökt om ersättning, har mer än sju av tio fått avslag. 

Flera fackförbund har länge krävt en särskild lagstiftning mot mobbning i arbetslivet, som kan göra det lättare för utsatta att få ersättning för vad de utsatts för, och upprättelse. Förslaget innebär att facket ska kunna kräva skadestånd från arbetsgivaren för att den inte satt in åtgärder. Hittills har man dock inte fått något gehör från regeringen.

Slagen och trakasserad – nekas ersättning

En barnskötare på en förskola blir under längre tid kränkt och trakasserad av sina arbetskolleger, utesluten ut arbetsgruppen och ifrågasatt inför barnen på förskolan. Kvinnan polisanmäler också en händelse där en kollega slår henne på armen, något kollegan erkänner. 

Barnskötaren får problem med stressymtom, nedstämdhet och ångest och kan till slut inte jobba mer. 

Försäkringskassan godkänner att kvinnan har helt nedsatt arbetsförmåga och håller med om att kvinnan haft en ansträngd relation till sina kolleger. Men man tycker inte att det handlar om mobbning och nekar ersättning för arbetsskada.  

Kvinnan överklagar till förvaltnings­rätten. Domstolen ifrågasätter inte att det funnits problem i arbetsgruppen, men menar att det finns för lite underlag för att slå fast vad som hänt. Domstolen går på Försäkringskassans linje att neka ersättning för arbetsskada.

Fick avslag – det ansågs som en konflikt, inte mobbning

En undersköterska blir utfryst på gruppbostaden hon arbetar på. Kollegerna ger elaka kommentarer och anklagar henne för att inte sköta sitt arbete. Hon undanhålls arbetsrelaterad information och får inte vara med på nätverksträffar om den brukare hon ansvarar för. 

Till slut drabbas kvinnan av utmattningssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Facket vittnar om dålig och spänd stämning på arbetsplatsen och chefen sätter in åtgärder mot mobbning.

Försäkringskassan nekar ersättning för arbetsskada och menar att det handlar om meningsmotsättningar och att två personalgrupper varit i konflikt med varandra. Man pekar på att företagshälsans utredning inte visar att kvinnan utsatts för mobbning. 

Undersköterskan får även avslag av förvaltningsrätten, som menar att de negativa arbetsmiljöfaktorerna varken varit tillräckligt intensiva, kränkande, omfattande eller individuellt riktade mot undersköterskan för att arbetsskada ska godkännas.

Det här krävs för att få ersättning

För att få ersättning för arbetsskada krävs att man är så sjuk att man inte kan jobba (heltid eller deltid) på minst ett år. Man måste också bevisa att skadan beror på arbetet.

Ersättningen kallas livränta och betalas ut för den lön man förlorar på att inte kunna arbeta.

För att få mobbning klassad som arbetsskada räcker det inte att den anställda upplevt sig ha blivit kränkt. Det måste gå att bevisa att personen under längre tid har blivit illa behandlad och att det framgår med ”ganska hög sannolikhet” att en kollega eller chef ”uppträtt klandervärt”. Ofta krävs att kolleger vittnar om vad som hänt.

Det betraktas inte som mobbning om de psykiska besvären bedöms bero på bristande uppskattning, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater, att företaget lagts ner eller att det skett en omorganisation. Till undantagen räknas också meningsmotsättningar och ansträngda relationer, så länge det inte övergår i trakasserier eller kränkningar.