Möjligheten att kräva skadestånd förhandlades bort i utbyte mot kollektivavtalets arbetsskadeförsäkring, när den kom till på 1970-talet. Skälet var att arbetsgivarna inte skulle behöva betala dubbelt, både till försäkringen och till skadade anställda. Men det här har kritiserats på senare tid när det blivit allt svårare att få ersättning från försäkringen.

När KA tillsammans med Dagens Arbete för några år sedan granskade arbetsskadeförsäkringen, var det bara några procent av dem som anmälde arbetssjukdom som fick sin skada godkänd och beviljades ersättning.

Anne-Maria Carlsgård, ombudsman på Kommunal, menar att det ändå är bättre att ha en arbetsskadeförsäkring.

– Om vi inte hade det skulle den enskilde få driva sitt ärende i en civilrättslig process för att försöka få ett skadestånd av arbetsgivaren. Det kan bli dyrt för medlemmen.

Hon lyfter också fram att det är lättare att få ersättning för olycksfall från avtalsförsäkringen. Även dessa fall skulle den enskilde tvingas driva själv om avtalsförsäkringen inte fanns.

För personal i sjukvården och äldreomsorgen tror Anne-Maria Carlsgård dessutom att det inte kommer att bli några problem att få sin sjukdom klassad som arbetsskada. Regeringen har nyligen lagt till covid-19 på listan över sjukdomar som kan betraktas som arbetsskada (det gäller retroaktivt från den 1 februari). Och när det gäller smitta finns skrivningar i arbetsskadeförsäkringen som pekar ut anställda som jobbar ”vid en sjukvårdsinrättning eller i annat arbete där du behandlat, vårdat eller tagit hand om personer, djur eller material som är smittförande”.

Det innebär att bevisbördan kommer ligga på den arbetsgivare som hävdar att personalen inte har smittats på jobbet.

– Om de här arbetstagarna blir smittade förutsätter man att de har den typen av arbete att de har fått sjukdomen på jobbet, säger Anne-Maria Carlsgård.

Svårare kan det blir för anställda som jobbar på ett LSS-boende.

– Det blir en fråga om hur man tolkar vilket arbetet de gör.

Bussförare och anställda i förskola och skola omfattas exempelvis inte. Det innebär att i de fallen krävs tydliga bevis på att den anställde blev smittats på jobbet, och inte någon annanstans, för att få arbetsskadan godkänd. Förhandlingar pågår just nu mellan facken och arbetsgivarna om tillfälliga förändringar i försäkringen för att anpassa efter den situation som är till följd av coronaviruset.

Facken har bland annat krävt att man tar bort kravet på att den anställde ska ha varit sjuk i 180 dagar för att få full ersättning. I dag får anställda i kommuner och regioner 90 procent av sin lön från dag 15, och 100 procent först efter att ha varit sjuk i 180 dagar.

Kräver ni även att man ska vidga den här gruppen av anställda som inte behöver bevisa att de har smittats på jobbet?

– Jag kan inte säga så mycket eftersom förhandlingar pågår, men det finns naturligtvis mer som behöver justeras i försäkringen, säger Anne-Maria Carlsgård.

Anmäl arbetsskada

• Om du blivit sjuk i covid-19 och tror att du smittats på jobbet ska det anmälas som arbetsskada. Arbetsgivaren är skyldig att anmäla till Försäkringskassan. Du måste själv ansöka om ersättning. Arbetar du på en arbetsplats med kollektivavtal kan du också ansöka om extra ersättning från avtalsförsäkringen via Afa Försäkring.  

• Det finns olika typer av arbetsskadeersättning från staten (Försäkringskassan) och avtalsförsäkringen (Afa försäkring). Den viktigaste är ersättning för förlorad arbetsinkomst, livränta.

• För att få livränta från staten krävs att man går miste om inkomst under minst ett år. Avtalsförsäkringens krav är minst ett halvårs sjukdom. Därefter får man full fyllnadsersättning på sjukpenningen upp till 100 procent av lönen, om arbetsskadan godkänns. Det villkoret har facken krävt ska tas bort för corona-smittad personal.

• I dag får anställda i kommuner och regioner ersättning upp till 90 procent av lönen efter 14 dagars sjukdom fram till dag 180. 
Anhöriga till en person som avlidit av en arbetsskada kan få efterlevandelivränta och begravningshjälp.