Larm från skolan: Besparingarna går ut över barn, personal och samhälle – ”Vi har berättat om riskerna”

Susanne Carlsson i Kristianstad har jobbat som elevassistent i över 20 år. Innan dess som barnskötare. Hon brinner för att hjälpa barn och unga – men nu har kroppen sagt stopp. 

– Jag klarade inte av det längre och gick in i väggen.

Barngrupperna blir större, antalet elever med funktionsvariation och diagnoser fler, men de anställda färre. Som elevassistent behöver Susanne vara på flera ställen samtidigt. I klassrummet, omklädningsrummet, matsalen – under hela skoldagen.  

Men det går inte. Och nu är hon sjukskriven på 50 procent, på grund av stress. Känslan är en otillräcklighet, berättar hon. 

– Det värsta är att behöva lämna elever som man vet behöver hjälpen. De säger ”snälla gå inte”, men så måste man ändå göra det för att en annan behöver ännu mer stöd. 

Yrket är stressigt i sig, säger Susanne. Och viktigt för att avlasta annan personal på skolan, fånga upp barn som har det svårt och skapa relationer med dem. 

Samtidigt befinner sig svenska kommuner i ett tufft ekonomiskt läge där skolor läggs ner och personal varslas. Resultatet blir färre vuxna per elev. 

Flera sjukskrivningar

Det är inte bara Susanne som fått nog av den pressade situationen. Bland hennes kollegor finns fler stressrelaterade sjukskrivningar, säger hon. 

Också lärare och fritidspedagoger har uttryckt en frustration över situationen, berättar Susanne som själv är fackligt skyddsombud för Kommunal på sin arbetsplats. 

– Vi har ju gjort massa konsekvensanalyser och berättat om riskerna för sjukskrivningar, barnens säkerhet och hälsa … men det hjälper ju inte ett jävla dugg när det inte finns pengar att ta från i kommunen. 

Konsekvenserna av neddragningar i skolorna blir stora, tror hon: 

– Mitt jobb kan göra att de här barnen faktiskt inte råkar illa ut, att dom inte hamnar i våldsspiraler eller narkotika. Sånt som inte är bra för samhället i stort heller. 

Risk att hamna i fel kretsar

Polisen Sonny Nilsson är biträdande områdeschef i Karlstad – en av kommunerna där personalen i skolan nu ska bli färre. Enligt SVT ska 120 tjänster ses över.

Sonny berättar att den svenska polisen under de senaste åren ökat sitt samarbete med både socialtjänst och skola för att tidigt fånga upp individer som riskerar att hamna snett.
 
– Men då krävs ju att vi har personer att samarbeta med, lägger han till. 

Människan behöver ett socialt sammanhang, och det får inte bli fel sammanhang, poängterar Sonny. Men risken för det ökar när antalet vuxna i skolorna blir färre, belastningen högre för de som blir kvar och personer som har god kontakt med barn i riskzon försvinner.

– Med en minskad kapacitet och möjlighet att se alla ökar risken att vi poliser i stället träffar på de här barnen när det redan är för sent. I lägen där det kanske gått så långt att de har narkotika eller ett vapen på sig, säger han. 

Med i det här läget – när antalet resurspersoner i svenska skolor blir färre – vad behövs för att stötta det brottsförebyggande? 

– Till syvende och sist handlar det om skattemedel som behöver fördelas rätt och det är många som slåss om de pengarna, inklusive Polisen och Kriminalvården. Men man får aldrig glömma att en satsning på skolan som gör att barnen får en så bra utbildning som möjligt i sig är klart brottsförebyggande och på lång sikt kan det ses som en besparing på helheten.

”Sorgligt att spara på de svaga”

Alireza Behtoui är professor i sociologi vid Södertörns högskola och har bland annat forskat på hur skolan kan minska ojämlikhet. Han är kritisk till de kommuner som sparar på elevassistenter: 

– Det värsta med en sådan nedskärning är att man vill komma åt budgetproblematiken på bekostnad av den mest svaga kategorin av elever. Det tycker jag är väldigt sorgligt. 

Han menar att det är hög risk att utsatta barn som inte får hjälp av elevassistenter blir hemmasittare, långtidssjuka eller lämnar skolan i förtid. 

– Vi skjuter problemen till framtiden och det blir mycket större kostnader. Det är exakt samma offentliga sektor som ska betala för vård och arbetslöshetsersättning. Alla de samhällskostnaderna kommer att vara mycket större än det som de sparar nu. 

Skolministern svarar

Också skolminister Lotta Edholm poängterar skolans betydelse för att motverka utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa hos barn. Samtidigt befinner sig den svenska skolan i en ekonomisk kris, tillägger hon.

I budgeten för 2024 ger regeringen, förutom mer pengar till kommunerna, 1,7 miljoner i bidrag till skolan. I förra veckan kom också besked om ytterligare en halv miljard.

– Tillskottet på 500 miljoner kronor i vårbudgeten är ingen mirakelkur, men det är ett ytterligare ekonomiskt tillskott som ändå kan hjälpa en del, skriver Lotta Edholm i ett mejl till Kommunalarbetaren.

Hon förklarar att regeringen har ett bidrag som kommuner kan söka för att anställa lärarassistenter och att det också finns insatser som ska locka och behålla skickliga lärare på skolor med tuffa förutsättningar. Specifikt elevassistenter nämner inte skolministern i sitt svar.

Men det är kommunerna som driver skolan, poängterar hon.

– Och det är viktigt att både kommun och stat prioriterar skolan för att undvika neddragningar, både nu men även framåt.