Så försöker Skellefteå vända personalflykten från äldreomsorgen
I Skellefteå har många anställda i äldreomsorgen sagt upp sig det senaste året. Kommunen har rekryterat nästan lika många som lämnat – men betydligt färre är utbildade undersköterskor. För att vända trenden lockar kommunen med höjt helg-ob och sommarbonus på 30 000.
På ett drygt år har 266 undersköterskor och vårdbiträden valt att sluta i Skellefteås äldreomsorg.
Under 2022 sade 120 undersköterskor och 97 vårdbiträden upp sig på egen begäran.
Hittills i år är det 26 undersköterskor och 23 vårdbiträden som lämnat kommunens äldreomsorg, som har totalt 2080 anställda.
Enligt Camilla Lindström, HR-chef på Skellefteås socialkontor, har man fyllt upp de flesta tjänster igen. Bland annat genom att erbjuda alla 200 vårdbiträden på las-listan (turordningslista för vikarier) fast tjänst. 100 tackade ja.
Kommunen har alltså lyckats anställa personer, men inte så många med undersköterskeutbildning som man vill ha.
– På vissa orter och arbetsställen har vi mer utmaningar, men på det totala har vi lyckats anställa. Men vi märker att utbildningsgraden har sjunkit. Vi har gått från 70 procent undersköterskor till 60 på ett år, säger Camilla Lindström.
Slitna efter pandemin
Den största vågen av uppsägningar kom förra våren när pandemin började ebba ut. Många anställda var slitna efter att länge ha jobbat hårt.
Om det är Kommunal och Skellefteå kommun överens.
– Många brinner för sitt yrke, men problemet blir att när man inte får in vikarier så sliter det så mycket att man känner att ”jag säger hellre upp mig för jag får inte utföra det jobb jag är utbildad för”, säger Malin Andersson, som är ansvarig för vård och omsorg på Kommunals sektion i Skellefteå.
Camilla Lindström säger att det finns flera orsaker till att undersköterskor och vårdbiträden sagt upp sig det senaste året.
Liksom flera andra norrländska kommuner konkurrerar Skellefteå kommun om arbetskraften med en växande industri, som batterifabriken Northvolt.
Höjd ob-ersättning
För att vända personalflykten har personalnämnden föreslagit en höjning på upp till 20 procent av ersättningen för obekväm arbetstid (ob) på helgerna.
Man erbjuder sommarbonus och har anställt servicepersonal för att avlasta undersköterskorna. Varje vecka får personalen fylla i en medarbetarenkät för att stämma av arbetsmiljön.
Kommunal i Skellefteå välkomnar de extra pengarna, även om höjt ob inte får alla att stanna.
– Många av våra medlemmar har sagt att någonting måste ske, att de som är i verksamheten måste få något extra för de har slitit ganska hårt, säger Malin Andersson.
Att ta in servicepersonal är Kommunal däremot kritiskt till, då man ser en risk att undersköterskor tvingas jobba mer kvällar och helger.
Så försöker Skellefteås åtgärda personalbristen
- Personal som lägger fyra semesterveckor utanför juni till augusti får 30 000 kronor i extra ersättning. De som flyttar två veckor får 15 000. Sommarvikarier som jobbar åtta veckor får 10 000 kronor.
- Ersättningen för obekväm arbetstid på helgen höjs med 20 procent.
- Servicepersonal har anställts för att avlasta personal med vårdkompetens.
- Studiestöd som kan betalas ut som i pengar eller ledighet.
- I samarbete med Arbetsförmedlingen i Sörmland erbjuds sommarvikarier bostad för att ”provjobba och provbo” i kommunen.
- Medarbetarenkäter görs varje vecka för att stämma av arbetsmiljön.
Ökad övertid i fjol
Facket är också oroliga att sommarbonusen kommer leda till mycket övertid i höst. Förra året ökade övertiden med nästan 1400 timmar i september jämfört med samma månad året innan.
– När de som sålt sin semester på sommaren tog ut den i september i stället blev man tvungen att plocka in resten av personalen på övertid. Så när oktober kom var de lika slut som före sommaren, säger Malin Andersson.
Camilla Lindström tror att risken för mycket övertid är lägre i år då anställda nu även fått ta ut sin semester under våren. Cheferna får dessutom bara bevilja flyttad sommarsemester om det är klart när den anställde ska ta ut sin semester i stället och vem som ska vikariera för personen.
I höstas började kommunen be dem som sa upp sig svara på frågor om skälet till att de slutade. Av de 46 svar som hittills kommit de flesta gått vidare till ett annat jobb.
Den vanligaste anledningen till att de slutade var att de ”fick intressantare jobberbjudande” (43%), ”högre lön på mitt nya jobb” (41%) eller ”saknade förutsättningar att göra ett tillräckligt gott arbete” (26%).
