Så tycker partierna om äldreomsorgen.
Om vi hade haft samma skattenivå som 1990 hade vi i förhållande till BNP haft 440 miljarder mer som hade kunnat användas till välfärden.
Ali Esbati, ekonomisk-politisk talesperson och suppleant i riksdagens socialutskott, Vänsterpartiet:
– Äldreomsorgen är underfinansierad. Därför behövs stora satsningar. Om vi hade haft samma skattenivå som 1990 hade vi i förhållande till BNP haft 440 miljarder mer som hade kunnat användas till välfärden.
– Politiker lovar för mycket om de säger att välfärden ska bli bättre om de inte skjuter till de pengar som krävs. Det krävs rejäla tillskott bara för att hålla nuvarade nivå på personaltäthet eftersom det blir allt fler äldre. Vill vi ha ytterligare kvalitet, vilket äf nödvändigt, krävs ytterligare satsningar i 10-mijardersklassen.
– Det är krisartat att det är så få som söker utbildningar till yrken inom vård- och omsorg. Då behöver löner och villkor vara så bra att dessa yrken lockar dem som ska ut på arbetsmarknaden.
– Vi är ett av de länder där inkomstklyftorna har vuxit snabbast under de senate 25 åren. Det betyder att en ganska liten grupp har fått enorma summor i förmögenheter. Det är nödvändigt att en något större del av dessa pengar går tlll den utveckling av välfärden som de flesta människor på goda grunder förväntar sig.
Vi socialdemokrater har sett till att kommunerna har mer pengar än tidigare. Men det är också en fråga för varje kommun att prioritera.
Lena Hallengren, socialminister, Socialdemokraterna:
– Vi socialdemokrater har sett till att kommunerna har mer pengar än tidigare. Men det är också en fråga för varje kommun att prioritera. Att de resurser de får från staten och i skatteintäkter går till de äldre.
– Vi har haft en pandemi som satte äldreomsorgen mycket i fokus. Alla talade om äldreomsorg. Jag tycker att det tystnade ganska snabbt. Detsamma gäller engagemanget för att de som jobbar inom äldreomsorgen har en god arbetsmiljö.
– Jag har besökt många verksamheter som har personal som stannar och trivs väldigt bra. Det är viktigt att lyfta fram dessa exempel som andra kan lära sig av. Vi har en tendens att istället vilja beskriva verksamhet som inte fungerar.
– En skyddad yrkestitel för undersköterskor är viktig, att känna att man inte kan bli ersatt av vem som helst, vid semester, sjukskrivning och annat, är någonting som bygger status och är något man kan använda i löneförhandlingar.
Det är ytterst de äldre och patienterna som vår välfärd är till för. För att de äldre ska få en god vård och omsorg behöver man satsa på personalen.
Åsa Lindhagen, tidigare finansmarknadsminister och biträdande finansminister, nu riksdagsledamot, Miljöpartiet:
– När vi satt i regeringen ville vi ha mer resurser till välfärden. Det blev ökade statsbidrag. Men också skattesänkningar efter krav från Liberalerna, som vi inte tyckte var bra. Det är utmaningar i välfärden med allt fler äldre. Vår ingång är att vi behöver skjuta till mer resurser till välfärden och att det är möjligt.
– Vi vill se över skatterna. Det är ju väldigt billigt att vara rik i Sverige. Vi behöver skapa en mer solidarisk skattereform för att motverka de klyftor som har skapats i Sverige och skjuta till mer pengar till välfärden.
– Vi vill satsa för att anställa fler medarbetare och höja deras löner, förbättra arbetsmiljön. Och vända den negativa spiralen att personal slutar på grund av dålig arbetsmiljö vilket gör att arbetsmiljön blir ännu sämre och att fler slutar.
– Det är ytterst de äldre och patienterna som vår välfärd är till för. För att de äldre ska få en god vård och omsorg behöver man satsa på personalen.
Det ska vara lika självklart för undersköterskan som för sjuksköterskan och läkaren att få en vidareutbildning.
Anders W. Jonsson, tidigare förste vice ordförande i partiet, nu suppleant i riksdagens socialutskott, Centerpartiet:
– Vi tror att det borde finnas möjlighet till specialistkompetens och mycket mer möjlighet till fortbildning, till exempel för att få särskild kompetens inom demensvården eller intensivvård. Det vill säga det ska vara lika självklart för undersköterskan som för sjuksköterskan och läkaren att få en vidareutbildning.
– Det finns inte något samband mellan hur mycket en kommun satsar på äldreomsorgen och vilken kvalitet den har. En kommun kan satsa mycket på äldreomsorgen men har en usel kvalitet och medarbetarna trivs inte. En annan kommun kan satsa mycket mindre och där fungerar det bättre. Det borde jämföras mer.
– Det är störande att undersköterskor inte har någon löneutveckling. Du skaffar dig specialistkompetens som demensundersköterska, men det syns inte i lönekuvertet. Även om det inte är riksdagen som beslutar om lönerna kan jag tycka att det är viktigt att du har en bra löneutveckling.
– Med den digitala tekniken blir det ett annat sätt att jobba. Ta hemtjänsten, där kan du elektroniskt se om brukare ligger i sina sängar, du behöver inte åka dit för att kontrollera det. Om brukare också kan ta mer ansvar för sin egen hälsa, som att mäta blodtrycket själv, blir det mer resurser till dem som behöver det.
Lina Nordquist, ledamot i riksdagens socialutskott, Liberalerna:
– Vi har sagt att vi måste se till att jobba för ökad kontinuitet. Vi har sagt att löneutvecklingen måste följa en människas erfarenhet. Men vi har aldrig vågat lova när vi har nått målen. Vi måste ta ett steg i taget och hålla ut. Vägra sluta jobba för det. Allt hänger ihop. Pengarna räcker längre om man använder dem klokt.
– Statsbidragen till äldreomsorgen ska bli mer långsiktiga. Det kan vi absolut lova. Vi ser ett problem med att det läggs pengar i två år för att anställa fler och att höja lönerna. Sedan flyttas pengarna till något annat. Det går inte att tillsvidareanställa någon med tillfälliga pengar. Man kan inte höja grundlöner.
– Det allra viktigaste för att kunna rekrytera personal är att de som redan är anställda talar väl om sitt arbete och yrke. Att de säger till sina barn och vänner att det här jobbet ska du ha.
– Vi har ingen brist på undersköterskor och sjuksköterskor i landet. Många av dem väljer bort sitt jobb för att det är tungt och att de får inte de villkor de vill ha. Vi behöver satsa på att de vill stanna kvar.
Acko Ankarberg Johansson, ordförande i riksdagens socialutskott, Kristdemokraterna:
– Jag är kritisk till att regeringen inte följer upp vad statsbidragen till välfärden den delar ut används till. Dessa pengar ska inte kunna användas till att bygga ny simhall.
– Vi vill ha mer riktade statsbidrag med krav på hur de används. De ska vara inriktade på förbättrad arbetsmiljö och ökad medicinsk kompetens.
– Jag håller med Kommunal om att äldreomsorgen är underfinansierad. Vi vill skjuta till mer pengar. Det är finansierat i vårt budgetförslag, med mer långsiktiga statsbidrag till kommunerna.
– Det är ett misslyckande för kommunerna som arbetsgivare att det är många som lämnar yrket inom äldreomsorgen. Och att arbetsmiljön gör att ganska många inte orkar jobba heltid.
Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson och ledamot i riksdagens socialutskott, Moderaterna:
– I dag har Sverige den fjärde högsta arbetslösheten inom EU. Den nuvarande regerigen lovade att vi skulle ha EU:s lägsta till 2020. Hade Sverige utvecklats som ett genomsnitt i EU hade vi haft 40 miljarder mer i statskassan, som vi hade kunnat använda till investeringar i välfärden.
– Med en annan regering och en annan politik hade det funnits resurser till att satsa mer på äldeomsorgen. Vi behöver en växande ekonomi och då krävs det att fler arbetar. Det behövs göras utbildningsinsatser och andra åtgärder för att få folk i arbete.
– Beskattar vi arbete mer får vi mindre arbete. Skattereformer som minskar skatten på arbete kommer att vara helt avgörande för att finansiera välfärden. Det är bättre att de som jobbar blir fler än att de som jobbar betalar mer.
– För oss är det viktigt att det finns en mångfald av aktörer inom ädreomsorgen. Det ska finnas en valfrihet. Mångfalden i sig är viktig.
Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson, suppleant i riksdagens socialutskott, Sverigedemokraterna:
– Jag köper inte kritiken mot SD för att vi vill ha återvandring bland utrikes födda och att argumentet skulle vara att vi inte klarar välfärden utan dem. Vi har i EU den tredje högsta arbetslöheten bland utrikes födda. De som bor i Sverige måste kunna försörja sig själva och inte leva på bidrag.
– Men det vore fantastiskt om det istället gick att lösa två problem på samma gång, kompetensbristen genom att utbiida utrikesfödda till jobb och därmed minska arbetslösheten. Då kunde vi höja ambitionen i välfärden.
– De som har jobbat länge tjänar inte väldigt mycket mer än en som är nyanställd på jobbet. Den skillnaden skulle jag vilja öka, primärt i offentlig sektor.
– Inkomstklyftorna tycker jag inte behöver minska för att satsa på välfärden. Vi har redan ett väldigt omfördelande system med skatter och bidrag. Det är en balans. Att höja skatterna kan få andra effekter och påverka tillväxten i ekonomin.
