Hans stämning kan leda till bättre villkor för personliga assistenter

Det har gått tjugo år sedan Roger Nissilä först fick jobb som personlig assistent genom ett jämtländskt företag. Han har trivts bra och blivit kvar.

– Det är det bästa jobb man kan ha när allt fungerar. Jag har varit hos samma kille i sjutton år nu. Vi har blivit nästan som syskon om man får säga så om en brukare, förklarar han.

Månadslön ingen självklarhet

I de flesta andra yrken är det en självklarhet att man har en tillsvidareanställning med månadslön efter så många år, men för personliga assistenter är det ingen självklarhet.

Enligt tidningen Arbetet arbetar 100 000 personer som personlig assistenter i dag. 20 000 är kommunalt anställda och har i princip samma arbetsvillkor som en undersköterska inom hemtjänsten.

Men ungefär 80 000 av dem arbetar i privata företag och har ett kollektivavtal som tillåter att de är visstidsanställda och får timlön. 

Om jag råkar göra något fel så kan jag få sluta om två veckor.

– Min anställning har varit trygg i 17 år, men om jag råkar göra något fel så kan jag få sluta om två veckor. Det är klart att det är otryggt. Jag har varit med om fall där en anställd som hade fel färg på tröjan fick sluta samma dag med två veckors lön, säger Roger Nissilä som stöttar många andra assistenter i sin roll som förtroendevald på Kommunal i Jämtland.

Problem i vardagen

Ett annat problem som följer av visstidsanställningen är att de får timlön istället för månadslön. Det ställer till det i vardagen.

– Om du vill gå till banken och ta ett lån för att bygga ett hus så är det inte skitlätt. Det är ju en jätteenkel grej om du har fast anställning.

Under tio månaders tid fick vi lämna in en stämning mot arbetsgivaren varje månad.

Bråk om löneutbetalningar och arbetstid är sådant som många kommer till honom med.

– Vi hade en hel grupp på 6-7 anställda där vi under tio månaders tid fick lämna in en stämning mot arbetsgivaren varje månad innan de fick sin lön. Nu är det löst men det tog tid.

Tystnadskulturen

Otryggheten i anställningarna gör också att det finns en tystnadskultur.

– Jag får kanske 40-50 samtal om året från assistenter som vill fråga om saker som jag skulle kunna hjälpa dem att driva mot arbetsgivarna. Men de vill absolut inte det för att de är så rädda att bli uppsagda. Och i det här yrket är det en risk på riktigt.

Jag tror att visstidsanställningarna måste bort om det här ska bli ett seriöst yrke som fler väljer att ta.

Själv arbetar han till största delen på Kommunal och 20 procent som personlig assistent. Det är hans deltidstjänst som ligger till grund för stämningen som Kommunal lämnat in till Arbetsdomstolen. 

– Det är inte främst för att jag ska få en tillsvidareanställning själv. Jag arbetar så lite nu, jag gör det för alla andras skull. Jag tror att visstidsanställningarna måste bort om det här ska bli ett seriöst yrke som fler väljer att ta.