Därför får medlemmar i Kommunal så låg löneökning i år
Varför är det så låg löneförhöjning i Kommunals avtal 2022? Hur kan Kommunal ha gått med på det? KA frågade de avtalsansvariga i Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Kommunalare (genrebild).
Varför är det så lite i år?
Det korta svaret på den frågan är att det var mer i början. Man lade krutet på mer pengar i början av avtalsperioden vilket ur facklig synvinkel gynnar medlemmarna och arbetstagarna som därmed får mer pengar totalt sett över hela perioden än om det skulle vara tvärtom. Det brukar kallas framtunga avtal. En högre löneökning i början av avtalsperioden bär man med sig hela tiden. Och i början av avtalsperioden ökade medlemmarnas köpkraft tack vare avtalet, enligt Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.
4,6 procent
– Mellan 2020 och 2021 ökade lönerna med 4,6 procent och inflationen med 2,7 procent så under de första två åren hade vi en reallöneförbättring, säger han.
Hur hade det blivit om det var tvärtom?
Det kan skilja många tusenlappar i plånboken mellan ett framtungt avtal med högre löneökningar i början och ett baktungt avtal med de högsta ökningarna på slutet.
Skulle man vänt på Kommunals avtal och lagt årets förhållandevis låga löneökning i början av avtalsperioden i stället hade det enligt KA:s uträkning inneburit i genomsnitt 2 500 kronor mindre i medlemmarnas plånböcker totalt sett under hela perioden.
– Enligt våra uträkningar har vi fått ut ett par tusen kronor mer än de anställda i industrin totalt över avtalsperioden, säger Kommunals Johan Ingelskog.
(artikeln fortsätter nedanför grafiken)
Engångsbelopp
När nuvarande avtal skrevs under i november 2020 befann sig världen och Sverige mitt i coronapandemin. De löneökningar som skulle ha skett på våren det året hade fått skjutas på framtiden på grund av inställda centrala förhandlingar. Enligt SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg påverkade det avtalets utformning.
– Det kändes viktigt att få ett avtal som gav mer i början av perioden mot bakgrund av de turbulenta pandemiåren. Men det får också effekten att det går ut mindre del i år samtidigt som betalningen för arbetstidsförkortningen (gäller natten) ska göras, säger hon.
Jeanette Hedberg lyfter också fram att avtalet gav ett engångsbelopp på 5 500 kronor (mindre för dem som inte jobbar heltid) som skulle betalas ut 2020.
Engångsbeloppet hade gjort större nytta nu, påpekar Johan Ingelskog.
– Så här i efterhand skulle engångsbeloppet kommit näst sista eller det sista året. Det hade varit bra. Samtidigt var det ett tryck från medlemmarna att man ville ha kompensation för pandemin.
Helheten bättre
Det var, enligt Johan Ingelskog, ingående diskussioner i den avtalsdelegation som så småningom skulle komma att rekommendera förbundet att säga ja till ett så här pass framtungt avtal. Man var medvetna redan då om svårigheten att förklara för medlemmarna varför det år tre blir så lite pengar.
– När avtalet slöts hade vi en diskussion om riskerna med en avtalskonstruktion där det blir ganska lågt på slutet. Men vi landade till slut i att helheten var bättre, säger han.
Men hur känner du inför tajmingen, att detta sammanfaller med rekordhöga el- och bränslepriser och stigande matpriser?
– Det är klart att jag förstår medlemmarnas frustration. Det ska finnas mat på bordet, elen ska betalas och drivmedlen ska betalas när man kör till jobbet och skjutsar barnen till skolan och fritidsaktiviteter. Samtidigt är det en frustration vi delar med alla arbetstagare i Sverige egentligen.
Jeanette Hedberg, SKR, försvarar även hon avtalet.
– Jag kan ha förståelse för att man kan ha synpunkter på att löneökningarna är lägre jämfört med tidigare år samtidigt som priserna på mat och bränsle stiger och inflationen är hög. Det var inte något som vi kunde förutse när avtalet tecknades 2020. Det betyder inte att det är ett dåligt avtal, säger hon.
(artikeln fortsätter nedanför grafiken)
Varför sägs inte avtalet upp?
Risken finns att det inte blir några reallöneökningar nästa år heller, då löneökningarna i kommuner och regioner ska följa det som fack och arbetsgivare inom industrin gör upp om nästa vår. Förhandlingar som förutspås bli svårare än på många år.
En fråga man kan ställa sig är varför Kommunal helt enkelt inte säger upp avtalet med tanke på situationen. Men det går inte i nuvarande avtal enligt både Kommunal och SKR.
– Det är en fråga som oftast med är med på slutet vid förhandlingsbordet. Arbetsgivarna vill i bland också ha det uppsägningsbart men det är alltid en risk för båda parter med uppsägningsbara avtal men vi har haft olika konstruktioner på olika kollektivavtal och olika vid olika tillfällen, säger Johan Ingelskog.
