Jönköpings funktionshinderomsorg ska i stället tillämpa jourreglerna, enligt det centrala avtalet med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Och för den som jobbar enbart natt och heltid är ekvationen nästan omöjlig.

– Jag blir ledsen och stressad när jag tänker på det, säger Susanne Skoog, som jobbar på en servicebostad för personer med funktionshinder i Jönköping.

Heltidsnormen och hälsoscheman slår hårt mot dem som jobbar mycket journätter i funktionshinderomsorg. Eftersom jouren ligger utanför arbetstiden innebär det att man som anställd måste jaga fler pass för att komma upp i heltid.

Än så länge gäller fortfarande det lokala avtalets tillämpning i Jönköping och jourtiden är förlagd mellan 23.00-23.30 på kvällen till 06.00-07.00 (olika på olika arbetsplatser) på morgonen. När kommunen går på över på det centrala avtalets regler, det som kallas bilaga J, har man diskuterat att jourtiden ska gälla från 21.00 på kvällen till 07.00 på morgonen i stället. 

Både i det lokala avtalet och i bilaga J räknas halva natten som ordinarie arbetstid och den andra halvan som jourtid, med en låg jourersättning.

(Texten fortsätter nedan)

För Susanne Skoog som bara jobbar nätter skulle det innebära knappt två timmar mer per natt som inte räknas som ordinarie arbetstid. Det blir 28 timmar mer på fyra veckor. Slår man ut det på ett helt år är det nio extra veckor sammanlagt som inte längre ska ses som ordinarie arbetstid. Tid som hon, om hon ska komma upp i heltid, måste hämta in någon annanstans.

– Det innebär att jag måste gå ner i sysselsättningsgrad, säger Susanne Skoog.

Jag träffar henne digitalt tillsammans med några av hennes kollegor från andra arbetsplatser inom funktionshinderomsorgen i Jönköping.

Ann-Kristin Göransson, ett av Kommunals skyddsombud, berättar att det lokala avtalet har gällt i 25 år. Och att det har varit tufft och kämpigt redan med det avtalet.

– Man blir upprörd över om vi skulle få ännu sämre förutsättningar på natten, säger hon.

Ann-Kristin Göransson, Susanne Skoog, Jenny Pettersson och Jenny Ståhlkrantz har startat en protestlista mot planerna på nya jourregler.
Ann-Kristin Göransson, Susanne Skoog, Jenny Pettersson och Jenny Ståhlkrantz har startat en protestlista mot planerna på nya jourregler.

Monica Andreasson jobbar som personlig assistent. Assistansen ska i alla fall till en början inte beröras, enligt de besked som kommunen gett. Men hon tror att det kommer bli så i alla fall så småningom.

– Jag vet inte hur vi då ska orka. Genomförs de här försämringarna kommer många att vara sjukskrivna de sista åren. Det är jobbigt nog som det är i dag att jobba heltid och ha jour samtidigt, säger hon.

När detta diskuterats i lokala medier har det varit mycket fokus på att ersättningen per natt blir lägre om jourtiden utökas. Men det är inte det viktigaste, påpekar de flera gånger.

– Visst vi vill ha pengar också. Vi vill ha betalt för våra jobb. Men det här handlar egentligen mer om att orka. Det handlar om att jag ska orka jobba min heltid, säger Monica Andreason.

I tekniska yrkesgrupper som är mansdominerade går de också och lägger sig om de inte har arbete att utföra. Men där har de inte jourersättning, de har helt andra ekonomiska förutsättningar.

Ann-Kristin Göransson, Kommunal

De har startat en protestlista och fått in över 700 namnunderskrifter. De har haft möten med både tjänstemän och politiker. Kommunals sektion driver frågan också, De har också haft kontakt med andra grupper i l landet som också protesterar mot reglerna kring jourtid och hur det krockar med heltid som norm. Och de önskar att Kommunal centralt kunde lyfta frågan mer än vad man gjort.

– Vi hoppas att det vi gör blir som ett tryck från oss och att förbundet förstår att det här är något som måste prioriteras i nästa avtalsrörelse, säger Susanne Skoog. 

Ann-Kristin Göransson vill lyfta fram jämställdhetsaspekten också.

– I tekniska yrkesgrupper som är mansdominerade går de också och lägger sig om de inte har arbete att utföra. Men där har de inte jourersättning, de har helt andra ekonomiska förutsättningar. Så det här är verkligen att trampa på ett kvinnodominerat yrke, säger hon.

Målet är att protesterna och diskussionerna ska leda till ett nytt lokalt avtal, som är bättre än det gamla eller åtminstone att de har kvar det gamla jouravtalet.

Vi har under flera år tänkt att vi inte behöver lokala avtal när det finns ett centralt avtal som är så pass likt det avtal vi har.

Erika Bäcklund, projektledare

Men kommunen tänker inte backa på att gå över till Bilaga J, säger Erika Bäcklund, projektledare och enhetschef och ansvarig för att införlivandet av bilaga J i verksamheterna. Däremot är det inte klart hur man ska göra med tillämpningen säger hon.

– Vi har fortfarande en dialog med Kommunal. Vi ska också ha en arbetsgrupp med medarbetare.

Det är alltså inte säkert att det blir jour mellan 21 och 07, även om det har angetts i ett internt protokoll som de anställda har kunnat läsa.

– Det är inget som är bestämt utan det var en diskussionspunkt, säger Erika Bäcklund.

Men varför sades det lokala avtalet upp?

– Vi har under flera år tänkt att vi inte behöver lokala avtal när det finns ett centralt avtal som är så pass likt det avtal vi har. Vår tanke är att vi ska gå mer på centrala avtal, säger Erika Bäcklund.

Hur mycket pengar sparar ni på det?

– Det kan jag inte säga eftersom det inte är bestämt hur tillämpningen kommer att bli. 

I ärlighetens namn är det väl för att spara pengar som ni säger upp det lokala avtalet?

– Det handlar inte bara om ekonomi utan också om kvalitet för dem vi är till för, medborgarna. Mer arbetstid kan faktiskt gynna medborgarna. Men samtidigt är det viktigt att vi gör den här förändringen så bra som möjligt för medarbetarna.

En person som arbetar heltid och enbart natt måste öka sin arbetstid med flera veckor per år för att komma upp i heltid, om tillämpningen skulle innebära två timmar mer i jourtid, är det rimligt?

– Nej vi måste kombinera jourpass med annat arbete. 

Menar du att man måste kombinera det med dagtid?

– Ja eller kvällar. Vi får försöka hitta lösningar som medarbetarna också tycker är okej.

Bilaga J

Bilagan gäller alla som jobbar jourtid inom funktionshinderområdet i kommuner och regioner och kommunala bolag.

Den säger bland annat att:

  • Arbete kan förläggas i början och slutet av jourpasset och akuta insatser kan utföras mellan klockan 00–06. 
  • Genomsnittligt hälften av jourpasset anses utgöra ordinarie arbetstid och hälften anses utgöra jour. 
  • Genomsnittlig arbetstid under jourpass per vecka ingår i beräkning av den ordinarie arbetstiden. 
  • Arbetstagare har under jourpass rätt att sova i den mån arbetsuppgifterna medger. 
  • Jourersättningen är i nuvarande avtal 15 % av timlön eller 8 minuter som ledig tid (högre vid storhelger).