Arbetsmiljöverket försvarar sen ändring om andningsskydd
Det är ledsamt att Kommunals skyddsombud har tappat förtroendet för Arbetsmiljöverket. Men beslutet fattades utifrån den kunskap man hade då. Det säger myndighetens sektionschef Ulrika Scholander.
– Vi fattar beslut om en miniminivå, sedan får arbetsgivaren gärna göra mer.
Fredrik Haux och Ulrika Scholander, Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket har under pandemin hävdat att det räcker med munskydd och visir för personal i äldreomsorgen. Mer än ett år in i pandemin ändrar de sig och kräver nu andningsskydd när vårdtagare har konstaterad eller misstänkt covid-19. Kravet gäller både hemtjänst, äldreboenden och gruppbostäder inom till exempel LSS.
Arbetsmiljöverkets expert på inomhusmiljö, Fredrik Haux, förklarar att de kirurgiska munskydd som hittills använts inte räcker för att skydda personalen mot smitta.
– De skyddar mot droppsmitta men de är inte ett filter som man andas igenom. Det mesta går på sidan om ett munskydd och då kan partiklar slinka in. Munskydd skyddar bara mot de större partiklarna och droppsmitta.
Eftersom Folkhälsomyndigheten inte klassar covid-19 som en luftburen smitta gör inte heller Arbetsmiljöverket det. Att man nu kräver andningsskydd beror på att forskning visat att coronaviruset kan smitta på längre avstånd, genom små viruspartiklar som kallas aerosoler. Detta har sedan tidigare påpekats av världshälsoorganisationen WHO och EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC). Arbetsmiljöverket lyfter också fram att det krävs effektiva ventilationssystem för att få ner koncentrationen av aerosoler.
Att det krävs effektiva ventilationssystem för att få ner koncentrationen av aerosoler, är det ny kunskap?
– Nej det är det inte. En partikel är en partikel, det spelar ingen roll om det är en droppe eller en hudflaga, de rör sig i luften, säger Fredrik Haux.
Bland Kommunals skyddsombud som krävde andningsskydd redan för ett år sedan är besvikelsen stor. De tycker att Arbetsmiljöverket borde ha tagit det säkra före det osäkra när kunskapsläget var oklart och stöttat deras krav.
Ulrika Scholander är sektionschef och beslutsfattare på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning. Hon säger till KA att beslutet förra våren grundades på att det då saknades kunskap om hur viruset smittade i luften.
– Arbetsmiljöverket fattar bindande myndighetsbeslut och de måste bygga på lagstiftningen och det rådande kunskapsläget, det man faktiskt vet, säger hon.
Ett skyddsombud säger att man visste även då att ett virus inte går att stoppa med ett munskydd, och att det borde ha räckt för ett mer ansvarsfullt beslut för personalen?
– Ett munskydd som är vätskeavvisande skyddar mot droppsmitta och covid-19 är ett virus som i först hand smittar via droppar, säger Ulrika Scholander och påminner om att Arbetsmiljöverket även tidigare krävt att andningsskydd ska användas i arbetsmoment där det bildas aerosoler.
– Men nu har vi sett i det nya kunskapsläget att aerosolerna kan hänga kvar i luften längre.
Det var stor brist på andningsskydd förra våren. Om det hade funnits god tillgång till andningsskydd, hur hade ni resonerat då?
– Det hade inte påverkat beslutet. Vi har beslutat utifrån rådande kunskapsläge, säger Ulrika Scholander.
Arbetsmiljöverket har inget arbetsmiljöansvar. Det är arbetsgivaren som ska bedöma risker och vidta de åtgärder som behövs. Det är också jättesvårt att säga var de blev smittade. Vi vet i dag att mycket smitta också sker mellan kollegor.
Det var inte så att ni avstod från att kräva andningsskydd för att det var brist?
– Nej, det var inte en grund till beslutet. Vi fattar besluten på inspektionsavdelningen i varje enskilt ärende. Det är beslutsfattare som tar besluten och jag är en av dem.
Ulrika Scholander påpekar att det också finns exempel på att Arbetsmiljöverket krävt skyddsutrustning trots att det var ont om den.
– Vi krävde vätskeavvisande munskydd och visir och när arbetsgivarna sa att det har vi inte så sa vi att då får ni skaffa det. Och det har hela tiden löst sig så att det går att få fram rätt utrustning.
Kommunals skyddsombud är besvikna över att Arbetsmiljöverket inte stod upp för de anställda, som de uttrycker det. Flera skyddsombud säger att de har tappat förtroendet för myndigheten. Vad är din kommentar till det?
– Det är självklart ledsamt att höra. Vi arbetar med att bidra till en bättre arbetsmiljö och vi tar vårt uppdrag på största allvar. Samtidigt kan vi bara fatta beslut utifrån rådande lagstiftning och kunskapsläge.
Rådande lagstiftning är ju arbetsmiljölagen och den säger att ett skyddsombud får stoppa arbetet om det är fara för de anställdas liv eller hälsa. Var det inte det?
– Självklart ska arbetsgivaren vidta de åtgärder som behövs, men det aktuella kunskapsläget måste ändå ligga till grund för beslutet. Vi fattar beslut om en miniminivå, sedan får arbetsgivaren gärna göra mer och använda både livrem och hängslen för att skydda arbetstagarna.
Ett skyddsombud berättar att hälften av personalen på arbetsplatsen blev sjuka efter att skyddsstoppet hävts. Har ni något ansvar för det?
– Arbetsmiljöverket har inget arbetsmiljöansvar. Det är arbetsgivaren som ska bedöma risker och vidta de åtgärder som behövs. Det är också jättesvårt att säga var de blev smittade. Vi vet i dag att mycket smitta också sker mellan kollegor.
Men arbetsgivaren följer ju era rekommendationer om vilken skyddsutrustning som behövs?
– Ja, men covid-19 är fortfarande klassat som en droppsmitta. Det vi gått ut med nu är information om att det är viktigt att ha en god ventilation också.
