Över ett år har gått sedan vi fick de första fallen av covid-19-smitta inom vård och omsorg. I över ett år har vi tagit hand om våra boende/kunder med vårt eget liv och vår hälsa som insats. Det har varit allt från munskydd gjorda av dammsugarpåsar till visir av overheadplast och plastfickor. Vi ska ducka när någon hostar eller nyser och vi ska sköta vårt jobb till varje pris. 

När skyddsombuden larmat och lagt skyddsombudsstopp (stoppar det farliga arbetet) så häver Arbetsmiljöverket stoppen. Nu den 7 maj 2021, över ett år in i pandemin, kom Arbetsmiljöverket med besked om att andningsskydd och visir ska användas vid arbete i någon annans hem, när personer har misstänkt eller konstaterad covid-19.  

Det är både för lite och för sent.

Skyddsombuden lade skyddsombudsstopp som arbetsmiljöverket öppnade och diskussionerna om vilken skyddsutrustning som skulle användas var många och långa.

Kommunal och skyddsombuden kämpade, och fortsätter kämpa, för att tillräcklig skyddsutrustning ska användas i situationer som innebär risk för smitta. Skyddsombuden lade skyddsombudsstopp som arbetsmiljöverket öppnade och diskussionerna om vilken skyddsutrustning som skulle användas var många och långa. 

För ett drygt år sedan, i april 2020 lade jag ett skyddsombudsstopp enligt arbetsmiljölagen kapitel 6 §7, där jag krävde andningsskydd FFP2 vid brukarnära arbetsuppgifter. Arbetsmiljöverket hävde stoppet och jag, tillsammans med Kommunal, överklagade Arbetsmiljöverkets beslut till Förvaltningsrätten. 

Förvaltningsrätten fastslog att fara för liv och hälsa förelåg och att Arbetsmiljöverket inte skulle hävt stoppet som de gjorde. De fastslog också att det förelåg risk för aerosoler och droppsmitta i vårt arbete. Processen var lång och ganska krånglig, men någonstans tänkte jag att det kommer leda till förändring och att arbetsmiljöverket kommer se över sina rekommendationer.

Det är hög tid att Arbetsmiljöverket (som den expertmyndighet den ska vara) sätter arbetsmiljön främst och ser till att vi, som riskerar att exponeras för viruset, blir skyddade på bästa sätt.

Det är nu dags att Arbetsmiljöverket tar sitt ansvar och slutar vela fram och tillbaka. Covid-19 är en klass 3-smitta, där det fortfarande finns frågetecken kring smittspridning, hur de som blir sjuka bäst ska behandlas och vilka långtidseffekter detta har på de som blivit sjuka. 

Det är hög tid att Arbetsmiljöverket (som den expertmyndighet den ska vara) sätter arbetsmiljön främst och ser till att vi, som riskerar att exponeras för viruset, blir skyddade på bästa sätt. Att hålla på att svamla hit och dit gör bara så att fler hinner bli sjuka av sitt arbete och till och med dö. 

De nya direktiven som presenterades för någon vecka sedan lämnar många frågetecken. Bland annat hur definieras ”någon annans hem” (i dag finns olika former av boende, allt från särskilda boenden, gruppboende och satellitlägenheter och egna hus) och vilken typ av andningsskydd avses? Vidare står att ”på arbetsplatser är det viktigt att ha en god ventilation, vädra och hålla avstånd”, vi kan ha uppemot 35-40 minusgrader uppe i norr – ska vi sitta med fönstren öppna?

Andningsskydd och visir vid all vård, där det finns misstänkt eller konstaterad covid-smitta, är inte för mycket begärt.

Många har frågat hur mitt förtroende för Arbetsmiljöverket ändrats under pandemin. Innan pandemin var det 9 på en skala från 1-10, där 10 är bäst. Nu är det nere på 2. De nya riktlinjerna har inte ökat förtroendet nämnvärt.