Utslitna kan få tidigare pension – i Danmark
Medan Sverige höjer pensionsåldern, sänker man den i Danmark – för alla som haft ett långt yrkesliv. Målet är ett rättvisare pensionssystem för arbetare med tunga jobb. För att kvinnor inte ska missgynnas räknas även deltidsarbete och föräldraledighet.
I Danmark kan utslitna få gå i tidigare pension.
– Du måste få sluta arbeta innan du är helt utsliten.
Orden är den danska statsministerns, socialdemokraten Mette Frederiksen, när hon i augusti presenterade förslaget om rätt till tidig pension.
Reformen, som var ett viktigt vallöfte, har i Danmark kallats för ”Arnepension”, efter 60-årige hamnarbetaren Arne Juhl som varit kampanjens affischnamn. Han har i likhet med många andra arbetare svårt att se hur han ska orka jobba till 67, som blir den nya pensionsåldern i Danmark.
Att de som är utslitna ska kunna få pension tidigare har ett stort folkligt stöd i Danmark, visar opinionsundersökningar. I mitten av oktober ställde sig tre partier till bakom Arnepensionen, som därmed ser ut att bli verklighet 2022.
I praktiken innebär förslaget att den som har fyllt 61 år och har 44 arbetsår bakom sig kan gå i pension vid 64. De som omfattas är alltså de som börjat arbeta vid 17, 18 eller 19 års ålder. För att inte kvinnor ska missgynnas räknas även deltidsarbete och föräldraledighet. Det gör också perioder med a-kassa och sjukpenning.
(texten fortsätter nedan)
När frågan kommer upp om det behövs en lägre pensionsålder för dem med slitsamma jobb, avfärdas det ofta med argumentet att det skulle vara svårt att på ett rättvist sätt välja ut vilka yrkesgrupper som skulle omfattas. Det har den danska regeringen försökt komma runt, genom att rättigheten till tidig pension enbart är kopplad till hur många år man arbetat.
Eftersom det främst är i arbetaryrken man börjar jobba tidigt kommer man ändå nära målgruppen. Enbart arbete i Danmark eller annat EU eller EES-land räknas, vilket gör att många som invandrat i vuxen ålder från utomeuropeiska länder inte kommer att kunna gå i pension tidigare.
Från landets borgerliga partier har kritiken varit hård. Det nya pensionsavtalet är direkt oansvarigt och skadligt för dansk ekonomi, menar man. Dessutom finns redan en möjlighet för utslitna att gå tidigare. Det kallas för seniorpension, och kravet är att man har mycket nedsatt arbetsförmåga.
Seniorpensionen har kritiserats för att omfatta för få, men reglerna har nyligen blivit generösare.
I Danmark är även de politiska partierna med och diskuterar att så här ser verkligheten ut för oerhört många. I Sverige känns det som att politikerna bara jagar arbetare.
I Danmark har man länge haft olika möjligheter att sluta tidigare. Redan i slutet av 1970-talet infördes efterlönen. Den innebar att man kunde gå i pension fem år tidigare, om man under lång tid betalat in en avgift och varit medlem i a-kassan. Idén kom från industri- och byggfacket som såg ett behov för utslitna medlemmar att sluta tidigare. Efterlönen drevs igenom med stöd av det stora borgerliga partiet Venstre. Men pensionsformen har kritiserats för att vara för dyr och är nu på väg att fasas ut.
På facket för offentliganställda, Foa, som organiserar liknande yrkesgrupper som Kommunal, välkomnar man den nya Arnepensionen.
– Det kommer ge lite av rättvisan tillbaka efter att politikerna har förstört efterlönen, har förbundets ordförande Mona Striib sagt.
Foa har tidigare själva föreslagit att de som har de mest fysiskt och psykiskt belastande yrkena ska ha lägre pensionsålder. I Sverige, där pensionsåldern 2023 höjs till 66, har facken främst krävt att det ska bli lättare att få sjukersättning (tidigare kallat förtidspension).
LO:s ordförande Susanna Gideonsson säger till KA att den danska Arnepensionen skulle vara svår att genomföra i Sverige då vi har ett annat pensionssystem. Men hon gläds åt att man i Danmark har lyckats skapa en stark opinion till stöd för de arbetare som är utslitna.
– I Danmark är även de politiska partierna med och diskuterar att så här ser verkligheten ut för oerhört många. I Sverige känns det som att politikerna bara jagar arbetare, säger Susanna Gideonsson.
Det går fortfarande att ta ut pension tidigare när pensionsåldern höjs i Sverige, men många, framför allt kvinnliga LO-medlemmar, har svårt att ha råd med det eftersom garantipensionen inte betalas ut förrän vid den officiella pensionsåldern. Socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi, S, har lyft fram Danmark som ett bra exempel på vilken typ av pensionslösningar som behövs för dem med tunga jobb. Regeringen ser nu över om äldre ska ha större möjlighet att få förtidspension.
– Vi måste börja med att se till att det åtminstone finns en ventil för utslitna, har Ardalan Shekarabi sagt.
Magnus Svartengren, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, satt med i den utredning om pensionsåldern som kom fram till att svenskarna måste jobba längre. Utredningen föreslog också åtgärder för förbättrad arbetsmiljö. Men Magnus Svartengren är besviken.
– Viljan har inte har funnits att satsa på arbetsmiljö. Regionerna och kommunerna har fullt upp med sin dåliga ekonomi, säger han.
Jag kan förstå att man kan tycka att det är en rättvisefråga om man jobbat så många år att man också ska få en bra pension.
I länder som höjt pensionsåldern har argumentet varit att vi lever allt längre. Jobbar vi inte fler år räcker inte pengarna till framtida generationers pensioner. Samtidigt är ökningen i medellivslängd ojämlikt fördelad. I Sverige lever lågutbildade sex år kortare än högutbildade.
– De som tillhör högre socialgrupper lever längre, så de utnyttjar pensionssystemet längre, säger Magnus Svartengren.
Han tror att det kan komma liknande förslag som det danska här i Sverige.
– Jag kan förstå att man kan tycka att det är en rättvisefråga om man jobbat så många år att man också ska få en bra pension.
