Michael Dixon Ålder: 54 år.
Yrke: Barnskötare på förskola. 
Började jobba: Som 18-åring.
Måste jobba till: 67 (för full pension).
”Jag är väldigt tveksam till om jag orkar ända till 67. Samtidigt vad har man för val än att försöka. Tempot i förskolan har ökat och vi har fått större krav på vad vi ska prestera och större barngrupper. Det har gjort att jag fått stressproblem och svårt att sova. Jag har tinnitus och slitningar ryggen och benen. Jag blev riktigt arg då beslutet kom om höjd pensionsålder, tänkte att ännu en gång så blir vi blåsta av våra folkvalda politiker. Om jag fick bestämma så skulle det vara möjligt att kunna gå vid 62, 63 om man ville det. Och få en bra pension. Man borde omfördela från väldigt rika människor till de som kämpar och sliter i vård, skola och omsorg. Då skulle de som behöver det kunna få en bra pension. Jag tycker det danska förslaget verkar bra, det borde vi införa även här i Sverige.”
Gun Nazelius Ålder: 57 år.
Yrke: Barnskötare på förskola.
Började jobba: Som 16-åring på en industri. Som barnskötare från 21.
Måste jobba till: 67 (för full pension).
Jag började nästan gråta när jag fick veta att man ska höja pensionsåldern, luften gick ur. Att jag ska jobba i 10 år till, det finns inte. Jag får vara glad om jag kan harva mig fram till 64. Det är sorgligt egentligen, för jag valde barnomsorgen för att jag ville arbeta där. Men barngrupperna blir större och ljudnivån är så hög. Jag har artros i en höft och kan inte resa mig upp från ett golv. Men det jag är mest rädd för är att jag ska få en till utmattningsdepression för det är en sådan fruktansvärd smäll för hjärnan och jag vet inte om jag skulle orka komma tillbaka igen. Jag hade helst velat jobba 75 procent redan nu, för där ligger min gräns för vad jag egentligen klarar. Men jag ska ju kunna leva på pensionen sen. Jag läste att medellivslängden ökar för alla utom för lågutbildade kvinnor. Det tyder ju på att man borde ha olika pensionsåldrar.”
Sandra Öst Ålder: 48 år.
Yrke: Barnskötare på förskola.
Började jobba: Som 18-åring i kök. (Började i förskolan som 26 åring) 
Måste jobba till: 68 år.
”Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag varit sjukskriven. Det är för mycket krav och stress, stora barngrupper och mer krav på dokumentation. När det blir för mycket låser sig hela min kropp, från huvudet ända ner i fötterna. Jag har förslitningsskador i axlar, nacke och rygg. Ibland när jag åker hem från jobbet kan jag nästan inte ta mig ur spårvagnen. Men jag är en sådan som kämpar och tänker att det blir så jobbigt för mina kollegor om jag är hemma. Jag tar värktabletter och muskelavslappnande och ibland sömntabletter. Man blir mörkrädd över den nya pensionsåldern. Jag har inte råd att gå tidigare för jag är ensam med mina barn. Det är bra om man kan få förtidspension, men det kan inte vara meningen att kraven ska vara så höga att man inte klarar att jobba längre. Man borde tänka långsiktigt och förbättra arbetsmiljön.”