Nio frågor och svar om avtalsförhandlingarna

1. När får jag min nya lön?

Svar: Antagligen inte förrän nästa år. Även om förhandlingarna mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, skulle vara klara före årsskiftet blir det ingen ny lön förrän lokala förhandlingar är klara, vilket kan dröja ytterligare. Skulle de komma fram till en generell lösning, som ett engångsbelopp eller samma löneökning för alla, kan det gå fortare.

2.Hur blir det för mig som inte jobbar i en kommun eller region?

Svar: Här är risken stor att du får vänta ännu längre. Kommunal har cirka 70 olika kollektivavtal att teckna och många förhandlingar hålls parallellt. Men innan avtalet i kommuner och regioner är klart slutförs antagligen inte de andra förhandlingarna. SKR-avtalet är ett sorts riktmärke inom Kommunal.

3. Får jag retroaktiv löne­förhöjning?

Svar: Det finns inga garantier för retro­aktiv lön. Kommunal kräver detta i avtalsförhandlingarna med SKR. Men detta är precis som alla andra krav en förhandlingsfråga.

4. Höjs lönerna mer än vanligt nu inom vård och omsorg med tanke på coronapandemin?

Svar: Nej. Kommunal har samma löne­krav nu som innan pandemin bröt ut. Skulle Kommunal få igenom kraven på tre procent i löneökning samt en halv procent extra till yrkesutbildade inom skola, vård och omsorg så motsvarar det ungefär 800–900 kronor i genomsnitt. Det vanliga är att avtalet har ett krontal för en löneökning i genomsnitt. Men alla får olika efter lokal och individuell fördelning.

5. Avtalet gäller väl inte bara löner?

Svar: Kommunal kräver förbättringar i villkoren. (Se faktarutan nedan). Skulle Kommunal få igenom ett eller flera av dessa krav påverkar det sannolikt storleken på löneökningarna eftersom villkorsförbättringar också kan värderas i pengar.

6. Finns det några krav som tillkommit på grund av corona­pandemin? 

Svar: Ja, kravet om retroaktiv lön. Ett annat nytt krav är att slopa karens­avdraget, men då krävs det att sjuk­lönelagen ändras först. Enligt lagen går det att avtala om storleken på karensavdraget men inte att slopa det helt och hållet.

7. Blir det ett ettårigt avtal eller ett avtal som gäller i flera år?

Svar: Svårt att sia om. Detta är också ett kort i förhandlingsspelet. Arbets­givarna brukar föredra längre avtal för sin planerings skull. Men allting har e­tt pris, även längden på avtalet. Kan ett längre avtal ge bättre villkor än vad ett kortare avtal skulle ge är det förstås intressant även för facket. Man brukar lite slarvigt säga att kortare avtal bara innehåller löneökningar medan längre avtal kan rymma villkorsförändringar också.

8. Kan det bli strejk?

Svar:  Förhandlingar om ett nytt avtal innebär alltid en risk/möjlighet för konflikt om man inte kommer överens. Möjligen är risken/möjligheten större den här gången än på många år. Förväntningarna hos Kommunals medlemmar är stora samtidigt som kommunernas och regionernas ekonomier drabbats av coronapandemin. Fack och arbetsgivare kan nog sägas vara på helt olika våglängd redan innan förhandlingarna startat. Dessutom har Kommunals ordförande Tobias Baudin redan skramlat med strejk­vapnet i olika intervjuer. 

9. Men kan man strejka inom vård och omsorg, och under en pandemi?

Svar: Både ja och nej. Det finns inget generellt förbud mot att ta ut anställda i vård och omsorg i konflikt. Men begränsningar finns. Vissa arbetsuppgifter måste utföras för att inte människor ska hamna i fara, det brukar kallas skyddsarbete. Stridsåtgärder kan också bedömas vara samhällsfarliga, det finns reglerat i ett Kommunalt huvudavtal (KHA) vad som händer om någon av parterna anser att en stridsåtgärd är samhälls­farlig. Där finns också en anmärkning som säger att rätten till stridsåtgärder bör användas med försiktighet inom ”vårdområdet”. Några särskilda konfliktregler under en samhällskris som en pandemi finns inte.