För några år sedan drabbades Jakob Ratz Endlers bror, Martin Ratz, av en hjärt­infarkt. Då upptäckte de att det saknades en bra bok om hjärtinfarkter, så när Martin Ratz hade tillfrisknat beslöt de att skriva den boken tillsammans.

– När vi skrev boken hade vi en testgrupp, och upptäckte då att många inte vet vad en hjärtinfarkt är, berättar Jakob Ratz Endler.

Jakob Ratz Endler.

Många har en bild med sig från film och tv: En man tar sig för bröstet och ramlar sedan snabbt ihop medvetslös. Så kan det gå till, men det är inte enda bilden.

När Martin Ratz hade sin infarkt var symtomen mildare. Han fick en brännande känsla i bröstet och det blev plötsligt väldigt jobbigt att cykla. Att det kunde vara hjärtinfarkt hade han ingen tanke på. Hans fru tyckte att han såg blek och tagen ut. Hon övertalade honom att söka vård, och undersökningarna visade att han hade haft en hjärtinfarkt.

Även om man har en infarkt med milda symtom är det viktigt att få vård. Därför är det bra att vara medveten om vilka symtom som kan förekomma vid en infarkt (se grafiken på nästa uppslag) och hellre söka vård en gång för mycket än en gång för lite.

Hjärtinfarkt beror till en del på ärftliga anlag. Men livsstilen spelar också stor roll. Att sluta röka, hålla nere vikt och blodtryck och inte dricka för mycket alkohol är livsstilsförändringar som har stor betydelse.

Om du är fysiskt aktiv 45 minuter tre gånger i veckan så minskar risken för hjärtinfarkt, stroke, depression, tjocktarmscancer, osteoporos och demens.

Jakob Ratz Endler rekommenderar starkt fysisk aktivitet.

– En vanlig medicin mot höga blodfetter minskar din risk för hjärtinfarkt och stroke. Medan om du är fysiskt aktiv 45 minuter tre gånger i veckan så minskar risken för hjärtinfarkt, stroke, depression, tjocktarmscancer, osteoporos, demens – det påverkar i princip hela din kropp. Och det är ju dessutom biverkningsfritt och kan vara gratis, säger Jakob Ratz Endler.

Även faktorer i arbetsmiljön kan vara negativa för hjärtat. Nattarbete är en riskfaktor som Jakob Ratz Endler har i sitt eget jobb. 

– Det är lätt att man tycker lite synd om sig själv som måste jobba när andra sover och så äter man pizza och smågodis på natten för att hålla sig igång och trösta sig lite. Och det är precis vad man inte ska göra, för i och med att hormonerna ser annorlunda ut får man antagligen högre blodsocker om man äter godis på natten än på dagen, säger han.

(Texten fortsätter nedan)

Kommunalare särskilt utsatta

  • Arbetsmiljön kan påverka risken för hjärtinfarkt på flera sätt, och kommunalarna tillhör de mest utsatta grupperna.
  • Bland män ligger yrkesförare i topp bland de yrken som har högst risk för långvarig sjukfrånvaro på grund av hjärt- och kärlsjukdom (över 90 dagar). 
  • Kvinnor har generellt lägre risk, men bland de fem yrkena med högst risk finns städare, undersköterskor och personliga assistenter. Detta enligt siffror från Afa försäkring.

Det finns flera faktorer i arbetsmiljön som kan öka risken. Här är de som har störst betydelse, enligt en kunskapssammanställning från Göteborgs universitet:

Buller. Förekommer i flera av Kommunals yrken. Gränsvärden finns, se Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Skiftarbete. Också vanligt bland kommunalarna. Det är osäkert vilken typ av skiftarbete som har störst påverkan.

Psykisk belastning. Kombinationen av höga krav på jobbet och små möjligheter att påverka arbetssituationen. Stort problem i vård- och omsorgsyrken.

Motoravgaser. Bussförare och verkstadspersonal är exempel på grupper som kan exponeras. Gränsvärden finns, men har ifrågasatts.

Passiv rökning. Minskar i arbetslivet som helhet, men är fortfarande ett problem i hemtjänst och personlig assistans.

Hans tips är att försöka hålla kvar vid dagsrutinerna så mycket som möjligt, och äta sina måltider vid vanlig tid – plus något mindre mellanmål på natten.

Dessutom försöker han vara extra noga med att få tillräckligt med sömn de veckor han jobbar natt.

– De som jobbar natt sover generellt mindre än dem som jobbar dag. Och sömnbrist är i sig en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar.

Att äta bra är viktigt även för den som inte jobbar natt. Men kostråd kan vara motsägelsefulla. En metod som Jakob Ratz Endler framhåller är att utgå från det man brukar äta, och försöka minska mängden socker, salt och transfetter.

Annars är den så kallade Medelhavsdieten den metod som har störst stöd i forskningen. Den består huvudsakligen av grönsaker, baljväxter, vegetabiliska oljor, ljust kött och fisk.

Det finns en stor orättvisa i vilka som drabbas av hjärtinfarkt. Personer med kort utbildning drabbas oftare än välutbildade. Dels för att det finns en skillnad i levnadsvanor: De med kortare utbildning röker mer, är mindre fysiskt aktiva och äter mindre frukt och grönt.

Men Jakob Ratz Endler tror också att det är en skillnad i vilken vård vi får.

– I Sverige har vi kanske den mest jämlika vården i världen. Och ändå har vi kvar ganska betydande klassklyftor när det kommer till sjukvård. Till exempel att man har rätt till en second opinion. Sannolikheten att en direktör utnyttjar den rätten är större än att en undersköterska gör det. Förutsättningen är att man känner till det och att man vågar kräva sin rätt.  

Detta är hjärtinfarktBild av ett hjärta med en förstoring av ett kranskärl med inlagrat fett som orsakar en blodpropp.

Hjärtat får syrerikt blod från kranskärlen. Det är vanligt att bland annat fett börjar lagras in i väggarna på kranskärlens insida. Då blir kärlen trängre, blodet får svårare att passera och hjärtat får mindre syre.
För lite syre till hjärtat kan ge kärlkramp, en smärta eller tryck över bröstet som uppstår när man anstränger sig och klingar av när man tar en paus. Kärlkramp ger inte en permanent skada på hjärtat.
Hjärtinfarkt orsakas oftast av en propp, som gör att blod-
och syretillförseln stoppas. En infarkt ger ett kvarstående ärr
på hjärtat.

Symtom

De flesta får ont i bröstet. Det är en smärta som kan bli värre om man ökar sin aktivitet så att hjärtat behöver mer syre.
Däremot blir den inte värre av att man trycker på bröstkorgen eller rör på armarna. I så fall kommer smärtan från annat håll, som musklerna eller skelettet.

Alla får inte bröstsmärta. Här är en lista på andra symtom som folk har haft vid hjärtinfarkt:

● Andfåddhet

● Smärta från en arm

● Svettning

● Obehag mellan bröstben och navel

● Orolig mage

● Käk- eller halssmärta

● Snabb hjärtrytm

● Rygg- eller skuldersmärta

● Yrsel eller svimning

Hjärtinfarkt kan leda till hjärtstopp, men långt ifrån alltid. Många gånger klingar symtomen av. Symtomen kan vara så diffusa att man inte förstår att man har en infarkt. Även om symtomen är milda är hjärtinfarkt ett allvarligt tillstånd som man ska söka vård för.  Om infarkten upptäcks kan man få behandling som minskar risken att drabbas en gång till.

Behandling

Den vanligaste behandlingen är ballongvidgning (PCI). Då förs en slang in i det tilltäppta kärlet. Med hjälp av slangen vidgas kärlet så att blodet kan passera. Oftast sätter man också in en stent, ett metallnät som lämnas kvar och håller kärlet öppet. Dessutom får patienten flera läkemedel som minskar risken för en ny infarkt.