Många möjliga orsaker till smitta på äldreboenden
Hur covid-19 har spridits på äldreboendena är fortfarande oklart. Brist på skyddsutrustning, svårigheterna att isolera demenssjuka, personal som går till jobbet trots symtom och personal som varit smittade utan att ha symtom kan vara möjliga orsaker.
Äldreomsorg (genrebild).
I början på april stod det klart att coronaviruset fått fäste på landets äldreboenden, framför allt i Stockholmsområdet. En stor andel av de som har avlidit av covid-19 bodde på äldreboenden.
På det stora omsorgsföretaget Attendo tror man att den spridits av personal som inte haft symtom, eftersom de tidigt införde besöksförbud och har gjort hälsokontroller av all personal innan arbetspass. Attendo vill därför att personalen alltid ska ha skyddsutrustning vid arbete som innebär närkontakt med brukare. Folkhälsomyndigheten anser dock inte att det behövs och menar att smittspridningen inte drivs av de som smittar utan symtom, även om det kan förekomma.
Statsdepidemiolog Anders Tegnell har kallat det ”väldigt olyckligt” att smittan fått fäste på äldreboenden och konstaterat att man misslyckats med att skydda de äldre. Eventuellt hade det kunnat se bättre ut om man kunnat testa fler ur personalen, menar Tegnell. Nu har Folkhälsomyndigheten skalat upp testverksamheten, som främst ska rikta sig till personal inom vård och omsorg.
Men analysen varför så många har smittats på äldreboenden är inte klar.
— Det kommer ta ett tag för det är en komplex verksamhet med många olika möjliga vägar in och mellan personerna som bor där. Det gäller att göra det på ett bra sätt så att vi kan lära oss någonting av det, sade Anders Tegnell på en presskonferens före påsk.
På frågan om vad äldreboenden kan vidta för åtgärder för att förhindra smittspridning sade han att det finns mycket att göra utöver att testa personalen, som utbildning, gå igenom rutiner, isolera sjuka och se till att så få ur personalen som möjligt besöker de smittade och inte besöker friska också, så kallad kohortvård.
– Vi vet inte i dag hur mycket man har gjort på de olika ställena utan det är det vi försöker få lite bättre koll på, sade Anders Tegnell.
För två veckor sedan gick Region Stockholm och Folkhälsomyndigheten ut med en enkät till äldreomsorgen som ska försöka ta reda på mer vad smittspridningen beror på. Ett första resultat väntas komma den här veckan, enligt regionen.
Men Elisabeth Antfolk, ordförande för Kommunals sektion Privat vård och omsorg i Stockholm, är inte alls förvånad över att covid-19 fått fäste på äldreboenden. Hon tror att få undersköterskor i äldreomsorgen har trott att det ska gå att hindra.
– Allt har handlat om hur länge vi kan bromsa inträdet. Det är det enda vi har pratat om. Vinterkräksjukan kommer till äldreboendena, säsongsinfluensan kommer till äldreboendena. Varför i hela världen skulle inte corona komma till äldreboendena? Det är ju en befängd idé, säger Elisabeth Antfolk.
Men Greger Bengtsson, samordnare för äldreomsorg på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, tycker inte att det är så enkelt eftersom betydligt färre i år har fått vinterkräksjuka och säsongsinfluensa.
– Så det verkar ju som att man trots allt har använt sig av basala hygienrutiner i mycket högre utsträckning än tidigare med anledning av det här. Men trots det så har vi ju smittspridning, säger Greger Bengtsson.
På SKR vet de inte heller varför smittan har spridits så mycket på äldreboenden och Greger Bengtsson vill inte spekulera. Han säger att de hoppas på att få igång ett analysarbete kring detta ihop med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.
En möjlig orsak som har lyfts fram är bristen på skyddsutrustning i äldreomsorgen. Greger Bengtsson säger att det helt klart är så att det inte har funnits tillräckligt med skyddsutrustning i kommunerna.
– Det märks. Men det är inte bara brist på skyddsutrustning utan det är också frågan kring kompetens och hur man ska använda den som är en central fråga, säger han och berömmer Socialstyrelsen för att de var så snabba med att lansera webbutbildningar kring hygienrutiner.
Om vi får en smittad på avdelningen känns det som att de andra är dödsdömda på något sätt.
En annan möjlig delorsak till smittspridningen som lyfts fram är svårigheterna att isolera demenssjuka. Vid konstaterad smitta på äldreboenden bedrivs ofta så kallad kohortvård, det vill säga att man isolerar den sjuka på sitt rum och att enbart några få ur personalen jobbar med den sjuka. Det är svårt att få till med demenssjuka. De är ofta uppe och går och det är svårt att få dem att förstå att de måste hålla sig på sitt rum.
– Om vi får en smittad på avdelningen känns det som att de andra är dödsdömda på något sätt. Då får de smitta varandra liksom, det känns väldigt tråkigt, säger en undersköterska på ett demensboende i Västsverige som vill vara anonym.
På hennes arbetsplats hade de när KA pratade med henne före påsk än så länge inget konstaterat fall av covid-19. Hon har efterlyst en handlingsplan för hur de ska göra om en demenssjuk insjuknar, men någon sådan hade inte kommit.
Ett alternativ när en smittad är demenssjuk är att bedriva en slags omvänd kohortvård, där övriga isoleras och där man försöker punktmarkera den sjuka och desinficera ytor som personen har rört vid. Men det är svårt i praktiken, säger undersköterskan.
– Vi är två stycken på åtta boende. Om det är så att någon som är tyngre ska komma upp så måste vi vara två personal inne på det rummet och då har man ingen koll på vad som händer. Man kan försöka men det håller ju inte, säger undersköterskan.
Även Anita Cronholm, strateg på äldreförvaltningen i Stockholm, medger att det är ett problem att isolera demenssjuka.
– Om du har en demenssjuk som är rörlig och uppegående, det är omöjligt att hålla den smittan till bara den boenden. Man skulle behöva ta hand om de här på något annat sätt än att de skickas tillbaka till ett vård- och omsorgsboende när de varit på sjukhus, säger hon.
Stockholms stad har öppnat två boenden som kan vårda äldre med covid-19 som inte längre behöver sjukhusvård och Anita Cronholm säger att de får fortsätta att jobba vidare med sådana lösningar.
Vi har medlemmar som berättar att de är hemma med symtom, men chefen hör av sig minst en gång om dagen och frågar om de kan komma tillbaka.
Också Greger Bengtsson håller med om problematiken med att hindra smittspridning bland demenssjuka.
– Det är ett jättesvårt problem. Det finns inte de legala möjligheterna att isolera en demenssjuk på ett äldreboende. Och även om de legala möjligheterna fanns så är det jättesvårt hur man ska göra det i praktiken, säger han.
De många osäkra anställningarna inom äldreomsorgen, där personal hoppar runt mellan olika arbetsplatser och inte vågar tacka nej till pass även om de har symtom, har också lyfts fram som en tänkbar orsak till spridningen. En fjärdedel av de anställda i den kommunala äldreomsorgen utgörs av tillfälligt anställda, berättade Arbetet nyligen.
En hel del kommuner har anställt timvikarier på längre kontrakt på grund av coronakrisen, för att få en större stabilitet. Samtidigt visade tester på ett äldreboende i Göteborg i början på april att 23 av 57 anställda hade gått till jobbet med feber, hosta eller förkylningssymtom, skriver GP. Fyra hade covid-19, två trots att de var helt symtomfria.
Ordförande för Kommunal Väst, Anna Skarsjö, säger till GP att det är vanligt att personal går till jobbet trots att de är sjuka och att det även nu finns en press att göra det.
– Vi har medlemmar som berättar att de är hemma med symtom, men chefen hör av sig minst en gång om dagen och frågar om de kan komma tillbaka. Det finns en stor press att göra det, säger Anna Skarsjö till tidningen.
