– Orostankar är positivt för de får oss att lösa problem och ta till försiktighetsåtgärder. Om man jobbar i vården och oroar sig för att en patient har nyst på en, då är det bra att agera på den oron. Ta av skyddskläderna, tvätta sig och ringa sin chef och fråga hur man ska agera, säger Erik Andersson som är psykolog och forskar om oro vid Karolinska institutet i Stockholm. 

När vi pratas vid är han i färd med att sjösätta en ny forskarstudie där 670 personer ska kunna få hjälp med sin corona-oro med internetbaserad terapi. Om den visar sig effektiv är tanken att fler ska kunna använda den så snabbt som möjligt.

Erik Andersson har tidigare gjort tre stora studier med internetbaserad terapi för just oro. Det är olika varianter av KBT, kognitiv beteendeterapi, som visat sig effektiva vid det som kallas överdriven oro. Erik Andersson talar hellre om dysfunktionell kontra funktionell oro, för oro är inte bara negativt. 

Men oroar man sig mer än vad man är behjälpt av så kan oron bli ett problem. Man kanske oroar sig större delen av dagen, och stannar inne i stället för att ta en promenad som man skulle må bra av.

Första steget i alla behandlingar av oro är att identifiera orostankarna. Vilka situationer är det som triggar igång tankarna? Nästa steg är att fråga sig: är det här en adekvat oro? Någon som är varslad kan behöva se över sin ekonomi.

– Finns det lösningar att agera på eller är det ännu en pingpong-match där jag bara tänker på det? Det kan vara svårt att skilja på funktionell och dysfunktionell oro. Man får göra så gott man kan. Jag själv brukar gå på regeln: vad säger Anders Tegnell om detta?

Om man kommer fram till ett oron är dysfunktionell kan man pröva någon av metoderna som beskrivs här i listan:

(texten fortsätter nedan)

Så kan du hantera corona-oro

Försök först identifiera om det är en adekvat oro som du bör agera på eller om oron är dysfunktionell/överdriven. Om den är det senare kan du prova någon av dessa metoder:

  • Flytta fokus från orostankarna genom att göra något du mår bra av, till exempel gå ut och springa. Du accepterar att tankarna kommer men du går inte i debatt med dem. Har du oro på natten kan du prova att flytta fokus till andra sinnesintryck, till exempel hur något känns eller låter. 
  • Gå inte in i en diskussion med tankarna om du fastnar i överdriven oro. Tänk ”jag får chansa, det kan gå si eller så, det får framtiden utvisa”. 
  • Orostid innebär att när en orostanke kommer så säger du till dig själv: ”jag tar inte den här diskussionen nu, du får återkomma klockan åtta när jag har min orostid”. Man avsätter helt enkelt en tid varje dag då man tillåter sig själv att oroa sig, vilket brukar leda till att man oroar sig mindre.

– Om man märker att nu är det inte problemlösning jag håller på med utan hamnar i en tankespiral, då får man bemöta tankarna med en ”jag får chansa-attityd”.

Då ska det handla om överdriven oro, understryker Erik Andersson. 

En sak som oroar många i vård och omsorg är brist på skyddsutrustning, hur gör man med oro som det finns fog för?

– Då måste man prata med sin chef. Det är en orostanke såklart men det finns ett underliggande problem som man måste försöka lösa. Om man är orolig för hur säker skyddsutrustningen är, då behöver man bättre information om hur man ska förhålla sig till den. 

Det går att ta del av extremt mycket nyheter om corona, bör man begränsa sin mediekonsumtion om man är orolig?

– Jag tycker man ska fundera på vad som hjälper mig framåt. Dödstalet i Italien har inte en direkt inverkan på vad jag tar mig för under dagen. Så jag kanske inte behöver kolla det var femte minut, det kanske räcker att få en sammanställning varje kväll så jag känner mig uppdaterad.

Erik Andersson tipsar om att man kan göra ett beteendeexperiment och undersöka om orostankarna ökar om man kollar nyheter hela tiden eller om man gör det två gånger per dag. 

– Det viktiga är att man inte hela tiden agerar på: ”tänk om det här har hänt” och fastnar i mobilen i stället för att göra andra saker.

Om oron är ohanterlig kan man vända sig till vårdcentral eller digitala vårdgivare och få hjälp, till exempel av psykolog. Har man mycket oro kan det också röra sig om generaliserat ångestsyndrom, varför det är bra att först vända sig till läkare för bedömning.