Den 22 oktober meddelade Kommunals ordförande Tobias Baudin att förbundet ställer sig utanför LO:s samordning inför avtalsrörelsen 2020.

Anledningen var att Kommunal inte fick gehör hos de övriga LO-förbunden för en särskild satsning på sina yrkesutbildade medlemmar, främst undersköterskor och barnskötare.

Hur mycket extra Kommunal tänkte sig att de yrkesutbildade kommunalarna skulle få har förbundet inte preciserat. 

Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund beskriver nu för tidningen Arbetet hur diskussionerna med de övriga LO-förbunden gick innan Kommunal klev av:

– Vi diskuterade inte exakt hur mycket extra vi behövde för att vara med. Men vi sa att vår satsning på yrkesutbildade måste vara i paritet med vad LO:s låglönesatsning ger på de avtalsområden som den träffar. Det betyder 0,3 – 0,5 procent extra.

– Så det var inte flera procent mer, utan det höll sig inom vad låglönesatsningen motsvarar på andra avtalsområden.

(Texten fortsätter nedan)

Den extra satsningen skulle bara göras på de avtalsområden där det finns yrkesutbildade medlemmar – framför allt det stora avtalet med SKL (som omfattar 350 000 medlemmar) och de avtal med privata arbetsgivare som motsvarar samma yrkesutbildade medlemmar. 

Här skulle den extra löneökningen ”samlas in” från samtliga anställda, för att sedan riktas till prioriterade grupper.

– På de här avtalsområdena ville vi ha en särskild konstruktion på våra krav, som innebar att vi fick begära mer än märket. Vi begärde inte både låglönesatsning och någonting mer, säger Lenita Granlund.  

På andra avtalsområden, där medlemmarna inte har yrkesutbildning och där lönerna är låga, var tanken att Kommunal skulle omfattas av LO:s låglönesatsning precis som alla andra LO-förbund.

De 0,3 – 0,5 procent extra som Kommunal resonerade med LO-kollegorna om kan jämföras med den satsning på undersköterskor som förbundet fick igenom i avtalsrörelsen 2016, och som inneburit löneökningar utöver märket ända fram till i år.

För 2019 finns 0,3 procent ”extra” att fördela lokalt. Det betyder omkring 80 kronor extra per anställd.

När pengarna samlas in och fördelas till prioriterade grupper kan effekten bli flera hundralappar extra för enskilda anställda.

Övriga LO-förbund sa alltså nej till Kommunals krav. Handels, 6F med flera föredrar en allmän satsning på lågt avlönade, oavsett var de jobbar.

Kommunals lönepolitik skiljer sig från de övriga LO-förbundens genom att tydligt prioritera yrkesutbildade. 

Yrkesutbildning måste löna sig, resonerar Kommunal, som vill se en klar löneskillnad mellan utbildade undersköterskor och vårdbiträden som anställs utan utbildning.

Till det kommer att de yrkesutbildade undersköterskorna och barnskötarna i regel stannar kvar i yrket i många år. 

En satsning på dem ger alltså en bestående höjning av lönenivån. En satsning på diverse lågavlönade utan yrkesutbildning riskerar att gå förlorad, då en stor del av dem som får del av pengarna lämnar yrket inom något år.

Kommunal har också ett krasst skäl att satsa på de yrkesutbildade. 

En betydligt större andel av undersköterskorna är medlemmar i Kommunal än av de anställda som saknar utbildning.

Artikeln är tidigare publicerad av Arbetet, som tillsammans med Kommunalarbetaren och flera andra tidningar ingår i LO Mediehus.