Lenita Granlund avfärdar kritik från LO

Andra LO-förbund kritiserade i går Kommunal för att bryta enigheten inom LO, att förbundets lönepolitik drabbar andra låglöneförbund, att kravet att få satsa inom vård, skola och omsorg inte är tillräckligt tydligt och att det kravet presenterades för sent i processen för att nå enighet kring en LO-samordning.

Lenita Granlund tycker att den kritiken låter som eftertankens kranka blekhet.

– Vi hade inget val. LO tvingade oss att välja mellan våra avtalskrav och deras förslag till samordning, säger hon.

Hon förstår inte att Kommunals krav kan uppfattas som otydliga.

– Om någon inte förstår vårt krav borde de fråga vad vi menar. Det har ingen gjort. Att vi vill satsa på undersköterskor och andra kvinnodominerade yrkesutbildade grupper som är felvärderade inom vård, skola och omsorg kan inte vara en nyhet för någon. Det har vi drivit sedan avtalsrörelsen 2016.

Lenita Granlund menar att förbundets satsning på sina ”kärntrupper”, utöver det som LO kräver, är en fortsättning på den undersköterskesatsning som inleddes 2016.

– Det gäller att hålla i den så att inte lönesatsningen äts upp av att andra kommer i kapp. Dessutom vill vi att andra felvärderade yrkesutbildade grupper inom skola, vård och omsorg, som barnskötare och skötare kan prioriteras.

Kommunal motiverar det med att det råder akut brist på personal inom dessa yrken. Förbundet menar att en lönesatsning behövs för att kunna rekrytera ungdomar och andra att fylla dessa luckor. Dessutom handlar det om kvinnodominerade yrken som enligt Kommunal är felvärderade jämfört med manligt dominerade yrken.

LO har som mål att löneskillnaden mellan kvinnor och män ska vara högst sex procent år 2028. Nu är skillnaden omkring drygt 10 procent. Om LO får igenom sina lönekrav minskar löneskillnaden med 0,1-0,2 procent.

Lenita Granlund tycker att LO borde överväga att skrota sitt mål om jämställda löner.

– När det målet kommer i konflikt med andra mål väljer ju LO männen före kvinnorna.

Att vi vill satsa på undersköterskor och andra kvinnodominerade yrkesutbildade grupper som är felvärderade inom vård, skola och omsorg kan inte vara en nyhet för någon. Det har vi drivit sedan avtalsrörelsen 2016.

I kritiken mot Kommunal säger LO och andra förbund att jämställda löner kan uppnås på andra sätt än att satsa på att höja kvinnors löner. De menar att det kan ske genom heltider och att tillfälliga jobb ersätts med tryggare fasta jobb. Det höjer på sikt kvinnors löner.

Lenita håller med om det.

– Kommunal driver krav om heltid och tryggare anställningar. Men de kraven finns inte med i LO:s kravlista inför avtalsrörelsen.

Förbundets lönepolitik bygger på att utbildning ska löna sig.

– De som skaffar sig en yrkesutbildning inom vård, skola och omsorg måste få något för den. Annars finns inget incitament att utbilda sig och stanna kvar i yrket, säger Lenita Granlund.

Handels och Fastighets menar att Kommunals satsning på yrkesutbildade inte fungerar i deras förbund som inte har yrkesutbildade på samma sätt som i Kommunal. De tycker därför att LO:s låglönesatsning är viktigare än att stöda Kommunals krav.

Lenita Granlund säger att hon förstår att inte alla låglöneförbund kan driva samma lönepolitik som Kommunal.

– Vi kunde acceptera LO:s låglönesatsning som ska ge mer till dem som tjänar under 26 100 kronor i månaden, under förutsättning att vi fick acceptans för en annan modell.

Vi har ställt upp på de andra förbundens önskemål och behov. Samtidigt kräver vi att själva få avgöra hur vi vill prioritera och vilka medlemsgrupper vi vill satsa extra på.

Det här är själva knäckfrågan i LO-samordningen. 2016 blev det ingen samordning när LO inte kunde enas om hur Kommunals satsning på undersköterskor skulle gå till.

Då var förslaget att Kommunal i sin undersköterskesatsning skulle räkna av vad en låglönesatsning till alla lågavlönade skulle kosta. Det sa Kommunal nej till och fick stöd av LO-förbunden IF Metall och GS. Men övriga förbund sa nej. Då sprack försöket till samordning.

I avtalsrörelsen 2017 enades LO om en låglönesatsning enligt samma modell som föreslås i kommande avtalsrörelse. Då sa Kommunal ja eftersom den fortsatta satsningen på undersköterskor inte räknades in i den låglönesatsningen.

– Så vi har ställt upp på de andra förbundens önskemål och behov. Samtidigt kräver vi att själva få avgöra hur vi vill prioritera och vilka medlensgrupper vill satsa extra på, säger Lenita Granlund.

Nu fortsätter förbundet sina förberedelser inför kommande avtalsrörelser. Först ut är avtal i kommuner, regioner och deras bolag samt kyrkan och en del privata verksamheter.

Under hösten genomför Kommunal avtalskonferenser för att samla in förslag till avtalskrav. I december spikar förbundsstyrelsen avtalskraven som överlämnas till arbetsgivarna strax före jul.

– Jag tror att vi kommer att lyckas bra i avtalsrörelsen, säger Lenita Granlund.