Största hindren på resan mot heltid

Övergången till heltid som norm ger problem med planering och organisation. Det svarar hälften av ansvariga chefer för vård och omsorg på Kommunalarbetarens enkät.

Och samtidigt som heltid ofta betyder nya scheman med fler och kortare pass anser cheferna i mer än var tredje kommun att det svåraste är att få fler anställda att vilja arbeta heltid.

– Den största utmaningen är att få till den kulturförändring som behöver ske för att uppfylla målen, säger Torill Skaar Magnusson, chef vid omsorgsförvaltningen i Karlshamn. 

Det finns även fackliga företrädare som tar upp att de äldre medarbetarna för över sin attityd till de yngre. Men betydligt fler framhåller att arbetsmiljön gör att alla inte orkar arbeta heltid.

Runt om i landet har de nya scheman som införts med heltid mött protester. I Söderköping, som har en av de högsta ökningarna av andelen heltidsarbetande, slog personalen larm förra hösten sedan fler och kortare nattpass införts. Nu riskerar kommunen vite från Arbetsmiljöverket på drygt en miljon kronor. Krav ställs på riskbedömning och handlingsplaner samt att personal och skyddsombud ska vara delaktiga.

– Vi saknar en dialog, säger Catarina Eriksson, ordförande Kommunal Öst.

Söderköpings socialchef Linda Uller förklarar att kommunen var snabb att införa heltid, men att processen stannande av. När kostnaderna ökade togs nya riktlinjer för scheman fram. Om allt skett samtidigt tror Linda Uller att det varit lättare att förmedla sambandet.

– Protesterna hade säkert kommit ändå, men då hade vi kanske inte dragit ut på det så länge, säger hon. 

Linda Uller vill inte kommentera kraven från Arbetsmiljöverket eftersom arbetet fortfarande pågår, men säger att det är komplicerat att göra en riskbedömning så här långt in i processen. 

På Gotland, där andelen heltidsarbetande i stort sett är oförändrad, finns framför allt i funktionshinderomsorgen ett stort missnöje med nya scheman med fler och kortare pass.

– Vi förstår att det kan behövas i äldreomsorgen, men vi tycker inte att vi ska behöva bli indragna i det. Vi har redan klarat av vår heltidsresa, säger Carina Johansson, skyddsombud och stödassistent vid ett boende för funktionshindrade på Gotland.

De har tidigare haft långa pass, ibland dygnspass, och därför längre ledigheter. Sedan oktober är det bara de långa passen på helgerna som finns kvar. Det har lett till uppsägningar, och att flera söker andra jobb, enligt Carina Johansson.

Roger Nilsson, HR-chef på socialförvaltningen på Gotland, försvarar förändringen med att forskning visar vikten av kortare arbetspass. Därför har man tagit bort för långa arbetspass i så gott som alla verksamheter.

– Arbetsgivaren ska se till att arbetstiderna främjar hälsan. Det finns de som är positiva och de som är negativa till det här, säger Roger Nilsson.

Varför är de långa passen kvar på helgerna? Är inte arbetsmiljön lika viktig då?

– Vi ser över scheman hela tiden och gör det bästa vi kan utifrån situationen.

Kommunals huvudskyddsombud vid socialförvaltningen Annikki Björnlund, bekräftar att det framför allt är inom funktionshinderomsorg som schemaförändringarna skapat missnöje. Och hon är kritisk mot att det brustit i förankringen ute på arbetsplatserna.

– Man skulle ha haft en dialog med de anställda och försökt få med dem. Många har sökt sig till omsorgen för att arbetstiderna passat dem, säger hon.

Karlskoga har en förhållandevis stor ökning av andelen heltidsarbetande, 11 procent. Också här har Kommunal slagit larm om scheman med korta pass, lite återhämtning samt kortare nattpass och att man får gå mellan olika avdelningar flera gånger om dagen.

– Det går inte att göra ett fullgott jobb. Medlemmarna har fokus på brukarna och ser hur de far illa, särskilt de dementa som behöver stabilitet, säger Maria Granlund, huvudskyddsombud.

Också här anser facket att delaktigheten brister. 

– Vi har inte dialogen, vi har samma mål men olika lösningar, säger Lena Hagström, sektionsordförande.

Helén Willyams är förvaltningschef för socialförvaltningen i Karlskoga. Hon framhåller att införande av heltid är ett av kommunens största förändringsarbeten och att delaktighet är viktigt.

– Man kan påverka under pågående process, det finns en ovana för det i organisationen, säger Helén Willyams.

Just nu diskuteras nattpassens längd, enligt Helén Willyams.

I KA:s enkät är det nära 39 procent av cheferna som tar upp att ekonomin är ett problem när målen med heltidsresan ska uppnås.

– Heltiden är en risk ur ett ekonomiskt perspektiv, men vi har faktiskt klarat det, säger Helén Willyams.

Skälet är att bemanningsplanerare numera följer upp scheman och en ekonom följer upp ekonomin. Men också att antalet brukare i hemvården ökade kraftigt samtidigt som heltid infördes.

Men en del kommuner är mer pressade.

– Det är svårt att hålla budget utan budgetförstärkning, säger omsorgsförvaltningens chef i Smedjebacken, Elisabet Zimmer.