Undersköterskorna Marie Toivonen och Tina Högman hjälper Lars Larsson i hans rehabiliteringsträning.

Undersköterskorna Marie Toivonen och Tina Högman hjälper Lars Larsson i hans rehabiliteringsträning.

– Alla orkar inte jobba heltid, säger Marie Toivonen, undersköterska på äldre­boendet Bäckliden, i Lidköpings kommun.

Två trappor upp i stadshuset har Kommunal sina lokaler. Här diskuteras arbetsgivarens förslag att skära ner natt­passen med en timme för att bättre utnyttja dagpersonalen, som i vissa fall då får börja klockan sex på morgonen. Det blir ett nattpass mer på fyra veckor. I argumentationen sägs att det är mer hälsosamt med kortare nattpass.

– De säger att det är för vår skull, men hade det varit så hade man ju förkortat heltidsmåttet i stället, säger Sarah Hermansson, undersköterska i nattpatrullen. 

Sarah Hermansson, undersköterska.
Sarah Hermansson, undersköterska.

Modellen har prövats på tre arbetsplatser och de flesta ska enligt uppgift vara nöjda. 

Men på dessa arbetsplatser har de inte haft någon heltidsarbetande nattpersonal, enligt Kommunal.

Risk- och konsekvensanalys ska göras nu när beslutet i princip är taget. Många är, enligt Sarah Hermansson, besvikna på att ingen frågat vad de tycker.

Delaktighet och kommunikation är ett återkommande spörsmål. Ordförande Anna Shaw Johansson tar också upp det.

– Ska du förändra någonting måste du ha med dig personalen. De måste föra ner dialogen till arbetsplatsen.

Vi åker en mil i regnet till Vinninga. På Bäcklidens äldreboende jobbar Marie Toivonen 85 procent. Av de cirka 25 anställda är det 6, 7 som jobbar heltid.

– Jag har haft heltid förut, men jag har jobbat som undersköterska i 38 år och det känns. Så länge jag kan klara mig på 85 procent väljer jag det, säger Marie Toivonen.

Som många andra kommuner har Lidköping så kallade resurspass. Man är då oftast kvar på sin egen arbetsplats och ersätter någon sjuk eller ledig. Men bara oron över att behöva gå till en okänd arbetsplats får många att inte vilja gå upp till heltid, tror flera. Även om resurspassen kan ”drabba” även del­tidarna.

– Jag känner mig otrygg om jag ska flänga runt på ställen där jag aldrig har varit, säger undersköterskan Tina Högman, som jobbar heltid.

Än så länge är det inte jättevanligt att behöva byta arbetsplats. Men det kommer att öka.

Marie Hansson, undersköterska.
Marie Hansson, undersköterska.

Vinningas hemvård har sin lokal inne på Bäckliden. Även här jobbar majoriteten deltid. Ett undantag är Marie Hansson. Hon är trött. I går hade hon ett resurspass på ett helt annat ställe i kommunen. Och det okända tar på krafterna, säger hon.

Lidköping har kvar att man får önska sysselsättningsgrad. Två gånger om året.

Catharina Svensson, som jobbar 85 procent, berättar att hon funderat på att gå upp till 100 nu när barnen börjat skolan. 

– Men man behöver orka också. Jag känner nog att jag jobbar deltid några år till och så får jag bestämma mig sedan.

Går det att förändra normen om man kan önska sig lägre sysselsättningsgrad?

– Bland alla jag känner är det kvinnan som jobbar mindre och är ledig mer med barnen. Man ser ju bara här i vår grupp. Det är fler som jobbar deltid än heltid.

Catharina Svensson, undersköterska.

Bland alla jag känner är det kvinnan som jobbar mindre och är ledig mer med barnen. Man ser ju bara här i vår grupp.

Catharina Svensson

I stadshuset på våningen under Kommunal sitter vård- och omsorgschefen Lotta Hjoberg. Hon tycker att samarbetet med facket är bra, men att det kan bli bättre.

– Vi kan inte vara ”the bad guy” hela tid­en. Som det är nu blir det en massa gnäll över att det är fel på schemat, man får jobba för mycket helger och att man får för korta nätter. Men det är ju konsekvensen av att alla ska jobba heltid. Det måste vi ta ett gemensamt ansvar för, både fack och arbetsgivare, säger Lotta Hjoberg.

Delaktighet brukar nämnas som en nyckel för att lyckas med de förändringar som krävs för en framgångsrik heltidsresa. Har det brustit här?

– Delaktighet betyder inte uteslutande att alla får som de vill. Tycka får de göra hela tiden. Vi håller på med det nu ute i arbetsgrupperna, säger hon och syftar på den påbörjade risk- och konsekvensanalysen.

För att det ska gå att förändra normen från deltid till heltid kommer det i framtiden att behövas ännu större förändringar, tror Lotta Hjoberg.

– Det går inte att tro att vi kan ha heltid till alla om vi ska jobba precis som i dag. Den villfarelsen måste vi ta ur människorna som arbetar.  Det är inte så säkert att man kommer att kunna välja ställe där man vill jobba. Vi kanske måste jobba på and­ra tider, vi måste göra andra saker. Och vi måste hjälpas åt. 

Heltidsresan i Lidköping

2008: Rätt till heltid införs. Då var det mycket upp till den enskilda att få ihop sin heltid. 

2012: Politiskt beslut om att alla ska ha heltidsanställning i grunden. Delade turer tas bort.

2015: Ny heltids­organisation införs.

2018: Andelen som arbetar heltid i vård och omsorg har ökat från 43 procent 2015 till 57 procent 2018, enligt statistikdatabasen Kolada. Det är den sjuttonde snabbaste utvecklingen i landet. Andelen som har heltidsanställning i grunden i Lidköping har ökat från 64 till 91 procent från 2015 till 2018.