Söderköping riskerar vite för fler nattpass
Läget är fortsatt pressat i Söderköping där fler och kortare nattpass infördes för ett år sedan. Nu riskerar kommunen ett vite från Arbetsmiljöverket på drygt en miljon kronor.
– Det är pinsamt att det gått nästan ett år utan att de får ordning på detta, säger Catarina Eriksson, ordförande Kommunal Öst.
Protestmöte mot fler nattpass i Söderköping.
– Vi fortsätter protestera. Ett år är en lång tid. Vi ligger i, vi vill ha rätt, säger Åsa Blid, undersköterska i nattpatrullen.
Söderköping är en av de kommuner som haft en landets största ökningar av heltidsarbetande, 19 procent, sedan avtalet om heltid som norm träffades mellan Kommunal och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Söderköping är också en av de kommuner som synts i media.
Det var förra hösten som vårdpersonalen slog larm om en rad brister vid införandet av nya scheman med fler och kortare nattpass i Söderköping.
När åtgärder uteblev gick Kommunal vidare till Arbetsmiljöverket. Nu ställer Arbetsmiljöverket krav på riskbedömning av arbetstidernas förläggning, arbetsbelastningen och att handlingsplaner tas fram. Annars riskerar kommunen vite.
– Egentligen har kommunen gjort en stor organisationsförändring, men de har inte hanterat den så och därför inte riskbedömt den, säger Sofia Backlund, arbetsmiljöinspektör, Arbetsmiljöverket.
Krav ställs också på att arbetstagare och skyddsombud ska delta i det arbetet.
Samtidigt blir en rad brister vid införandet av rätt till heltid tydliga i en utvärdering som kommunen låtit göra. Slutsatsen är att medbestämmande, delaktighet och kommunikation inte fungerat. Och att schemaläggningen inte är anpassad efter verksamheten, att arbetsmiljön och brukarna har påverkats negativt.
Utifrån utvärderingen kräver Kommunal att schemaläggningsprocessen förbättras och anpassas utifrån verksamhetens behov och att grundbemanningen fastställs. Men också dialog.
– Vi saknar en dialog. Om man haft dialog från början då hade vi haft delaktighet i scheman. Det är de i verksamheten som är proffs. Men dem har man inte lyssnat på alls, säger Catarina Eriksson från Kommunal.
Kommunal har fått signaler om scheman som har för lite utrymme för återhämtning och att det lett till att flera medlemmar är sjukskriva varje månad.
– Det är bedrövligt hur de kan hantera personalen. De får betala med sin hälsa och sitt sociala liv. Medlemmarna upplever att de lever i ett schemaexperiment, säger Catarina Eriksson.
Att schemat orsakar sjukskrivningar varje månad är okänt för Söderköpings socialchef Linda Uller.
– Jag skulle inte kunna säga att vi har medarbetare som är sjukskrivna på grund av schemat däremot har vi haft en besvärlig arbetsmiljö under den här perioden. Vi följer sjuktalen, vi hade en topp i början på året, under resten av året så har vi minskat. Vi jobbar kontinuerligt med att säkerställa att vi har en god arbetsmiljö, säger Linda Uller.
Vi fortsätter protestera. Ett år är en lång tid. Vi ligger i, vi vill ha rätt.
Efter att det centrala avtalet tecknats 2016 var Söderköping ganska snabba att omvandla anställningsavtalen till heltider enligt Linda Uller. Men arbetet med riktlinjer för schemaplaneringen stannade av. Kostnaderna drog i väg. I fjol återupptog man i arbetet med riktlinjerna.
– Då uppfattade inte medarbetarna att det här hängde samman med heltiden utan såg det som en kostnadsbesparing.
Om heltid som norm hade införts samtidigt som nya riktlinjer för schemaläggning tror Linda Uller att kommunen haft lättare att förmedla sambandet.
– Protesterna hade säkert kommit ändå, men hade vi kanske inte dragit ut på det så länge, säger Linda Uller.
Nu vill hon inte kommentera den process som kraven från Arbetsmiljöverket lett till eftersom den fortfarande pågår, men säger:
– Det är komplicerat att göra en riskbedömning så här långt in i processen. Den skulle kanske ha gjorts redan 2016. Men vi gör den nu och tittar på vad ser vi för risker som kopplas till arbetstider, arbetsbelastning och hur vi säkerställer delaktighet.
Innan riskbedömningen är helt klar vill hon heller inte kommentera att utvärderingen visar på bristande medbestämmande, delaktighet och kommunikation.
Samtidigt säger hon att kommunen kunde ha agerat annorlunda.
– I dag hade vi planerat det som en förändringsprocess, varit väldigt tydliga med att förankra, förklara bakgrunden och vad som skulle komma. Jag tror att vi mycket tidigare hade behövt bli medvetna om att förändringen faktiskt skulle leda till ökade kostnader. I dag har vi inga delade turer, vi har en jättehög andel heltidsanställda och vi har inga långa arbetstidspass längre. Så det är jättemånga värden, men det har varit en jobbig process.
