Med skärpta krav på dygnsvila kom sexdagarsveckorna till Markaryd – ”Vi kallar dem helvetesveckor”
Färre ryggpass och arbete varannan helg ger tuffare scheman. Undersköterskan Petra Svensson och hennes kollegor i Markaryd berättar om helvetesveckor.
Många scheman inom vård och omsorg förändrades när reglerna om 11 timmars dygnsvila skärptes för ett år sedan. Det visar KA:s enkät som 250 kommuner svarat på.
Markaryd, i Småland, är en av alla de kommuner som minskat eller tagit bort de så kallade ryggpassen, när sen kväll på schemat följs av tidig morgon.
I stället har man infört något som har kommit att kallas helvetesvecka, berättar undersköterskan Petra Svensson som arbetar i hemtjänsten i Strömsnäsbruk: veckan då man jobbar helg har ofta sex arbetsdagar.
– Sexdagarsveckan har fått ett smeknamn, den kallas för ”hell week”. Det uttrycket använder väldigt många, säger Petra Svensson.
Efter den veckan kan det vara endast en ledig dag innan det är dags för fyra nya arbetspass. Återhämtningen blir också mindre eftersom det ofta ligger ett kvällspass innan en ledighet på två dagar. Den första lediga dagen går då åt till vila.
Numera gäller även arbete varannan helg i stället för var tredje.
Dygnsviloregler gör det svårt att byta pass
Ryggpassen har ofta ersatts av veckor som innehåller endast dag- eller kvällspass.
– Den veckan när man har kvällarna träffar man inte sin familj. Sedan blir det näst intill omöjligt att byta pass, från dag till kväll, då det inte går ihop med vecko- och dygnsvilan. Det är en negativ effekt, säger Camilla Nyman, ordförande för Kommunal i Markaryd.
Camilla Nyman säger också många inte vill arbeta varannan helg, eftersom det också går ut över familjelivet. Därför finns det de som vill gå tillbaka till var tredje helg och delad tur.
Kommunal i Markaryd försöker påverka för att rena helgtjänster ska införas. Då skulle det bli möjligt att arbeta enbart helger och därmed färre timmar per vecka med heltidslön.
I grannkommunen Hässleholm finns också tuffa scheman, med sex kvälls- eller dagpass på en vecka.
Helena Sjöberg är undersköterska på Högalid som är ett särskilt boende. Hon känner att ett pressat schema med sexdagarsveckor, varannan helg och övertid sliter på kroppen.
Pressen ökar av resurspass
KA pratar med henne en torsdag, då ska hon vara ledig på fredagen för att sedan jobba lördag, söndag, måndag och tisdag. Sedan är hon ledig på onsdagen för att jobba torsdag och fredag.
– Du hinner inte vila på en dag. Jag har ont i min kropp, i mina handleder och i mina ben, jag känner aldrig att jag blir 100 procent utvilad, säger Helena Sjöberg.
Hon berättar att pressen ökar av resurspassen, alltså pass som kan göras på en annan arbetsplats. Ofta är hon på ett annat boende och på olika avdelningar där. Inte sällan kan det vara svårt att hinna gå emellan och hinna ta rast. Men det kan hända att Helena Sjöberg kommer till en avdelning med demenssjuka hon inte mött på ett halvår.
– Man mår jättedåligt och har ont i magen när man går till jobbet, säger Helena Sjöberg.
I KA:s enkät svarar 16 procent av kommunerna att övertidstimmarna ökat jämfört med för två år sedan. En vanlig orsak är de skärpta reglerna om 11 timmars dygnsvila. En annan är personalbrist.
Kommunal misstänker brott mot dygnsvilan
I Hässleholms kommun är Anna Strömbäck enhetschef för HR inom omsorgsförvaltningen. Hon bekräftar att oförutsedda händelser gör att personal får jobba övertid och att kommunen då bryter mot dygnsviloreglerna.
Men samtidigt säger hon att kommunen arbetar för att anställda ska få kompenserande vila.
Kommunal uppmanar medlemmar att höra av sig så att facket kan agera.
– Vi tror att det bryts mycket mot dygnsviloreglerna, säger Christel Artursson, huvudskyddsombud för Kommunal.
Kommunal varnar för att sjukfrånvaron inom omsorgsförvaltningen kan öka och att bristen på återhämtning gör att undersköterskor fortsätter att jobba deltid.
Hässleholm klarar inte heltid som norm
Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, arbetar mot att heltid ska vara norm vid årsskiftet. Men Hässleholm kommer inte att klara målet.
– Sedan varannan helg infördes är det många som inte vill gå upp i tid, de vill inte ha en heltid, de tycker att återhämtning blir för dålig. De stannar kvar på sina tjänster på 70-75 eller 80-85 procent, säger Christel Artursson.
Fakta: Heltid som norm
Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har som mål att heltid ska vara norm, därför drivs projektet “Heltidsresan” i hela landet. Enligt det centrala avtalet ska vara klart den 31 december i år.
65,5 procent arbetade heltid inom vård och omsorg i kommunerna vid årsskiftet.
32,4 procent arbetade heltid inom vård och omsorg i Hässleholm vid årsskiftet.
Källa: Heltid.nu
Även värmländska Kil rapporterar negativa effekter av att ryggpassen förändrats, att ensamarbetet ökar när de anställda börjar och slutar sina pass vid olika tider. Kommunal ser hur stressen ökar och en risk för större sjukfrånvaro.
– Man ska göra mer på mindre tid, det är påfrestande rent mentalt. Känslan av att man gör ett gott jobb finns inte längre på kartan. Det är bara en tidsfråga innan det blir en allvarlig avvikelse som det blir lex Sarah-anmälning på, säger Emelie Aasen, sektionsordförande Kommunal Södra Värmland.