När Nina Lundberg började jobba som personlig assistent i ett privat företag för fyra år sedan frågade hon inte ens om ersättningen på natten. Hon kunde inte ”i sin vildaste fantasi” föreställa sig att den var så låg.  Jourersättningen en vardagsnatt i avtalet för personliga assistenter med Vårdföretagarna är 35,60 kronor i timmen.

– Jag hade köpt det om jag var hemma och hade en inställelsetid på en halvtimme eller timme. Men så länge man måste vara på plats och inte får lämna så är det arbetstid, oavsett om jag sover eller är vaken, säger Nina Lundberg. 

Inom LSS och personlig assistans räknas ofta en stor del av personalens nattpass som jourtid. Man sover på jobbet men jobbar vid behov.

Närbild av en analog klocka som visar tiden ungefär 2.20. Klockans urtavla är blå med svarta siffror och visare.

Därför får de som jobbar jour inte fullt betalt

KA reder ut

Ersättningen för jour är betydligt lägre och räknas heller inte in i sysselsättningsgraden. Ofta bakas jouren in i ett dygnspass, men med skärpta viloregler riskerar det att bli ännu lägre ersättning per arbetspass. 

Får fortfarande jobba dygnspass

Nina Lundberg säger att hon försökt få andra att få upp ögonen för jourfrågan under en längre tid och hon gick med i Kommunal för att kunna påverka. Nu är hon skyddsombud på sin arbetsplats.    

– Att de här avtalen ens har gått igenom är totalt obegripligt för mig. Det är billig Kinakraftslön.   

Hon jobbar sju-åtta dygnspass med sovande jour i månaden och blir inte väckt särskilt ofta.   

– Jag känner mig jättehemma och sover inte dåligt på något sätt men självklart sover jag bättre hemma, säger hon.   

Eftersom Nina Lundberg jobbar privat får hon fortfarande jobba dygnspass. Förhandlingarna på privata sidan är inte klara ännu. Förändringar är planerade att träda i kraft till årsskiftet.  

Frågan är vad som kommer hända om det blir liknande strikta regler för att få jobba dygnspass som i kommunerna. Privatanställda personliga assistenter påpekar att anledningen att man står ut med den låga ersättningen är att jourpasset bakas in i ett dygnspass. Vem ska ta ett fristående jourpass som knappt ger någon lön alls?   

Kommunal har inget svar i dagsläget utan hänvisar till att förhandlingar pågår.  

Avtalen kom till i en annan tid

Nina Lundberg är också kritisk till att jouren inte ingår i sysselsättningsgraden. Eftersom det finns en gräns för hur mycket man får arbeta under en månad, innebär det att hon inte får arbeta heltid trots att hon vill. Enligt arbetstidslagen är även jour arbetstid, men inte enligt kollektivavtalet när lönen beräknas.   

– Hur sjukt är inte det? Varför ska jourtimmarna plötsligt räknas när det handlar om hur mycket vi får jobba?   

Grafik: En vanlig heltid är 168 timmar per månad. Nina Lundberg är på jobbet 168 timmar, men jouren räknas inte, därför blir det en deltid på 75%.

Hur har Kommunal kunnat gå med på villkor som innebär att medlemmar inte får lön för all tid som de måste vara på jobbet, och som innebär att det blir omöjligt för vissa att jobba heltid?   

Kommunals ombudsman Josefine Granath förklarar att avtalen kom till i en tid när situationen såg helt annorlunda ut.   

– Då fanns något som kallades jourbiträden och det var angeläget att få till en avtalslösning för dem, säger Josefine Granath.  

Försäkringskassan har officiellt inget att göra med jourersättningen. Men för så kallad väntetid, som det ofta är frågan om när det är jour, får assistansanordnaren bara en fjärdedel av assistansersättningen. Den täcker alltså inte i närheten kostnaderna för att betala en personlig assistent full lön.

Politikerna måst bestämma sig om assistansen

Det är de privata assistansanordnarnas förklaring till de dåliga jourvillkoren – och en orsak till att så mycket kommunal personlig assistans lagts ut på privata aktörer. Bilaga J, som reglerar jour och arbetstid inom LSS och personlig assistans i kommunerna, är för dyr.  

Farhad Abedin, även han ombudsman på Kommunal, säger att han hört argumenten från arbetsgivarhåll.  

 – Men det är fortfarande politikerna som måste bestämma vad personlig assistans ska få kosta. Det är inte de anställda som ska behöva betala, säger Farhad Abedin.  

 Den personliga assistenten Nina Lundberg tror att statusen på yrket personlig assistent skulle höjas om de dåliga jourvillkoren försvann.    

 – Det är brist på personliga assistenter. För många är det en mellanlandning, men om det blev normalt betalt tror jag statusen skulle höjas markant. Det är som ett hån mot yrkeskåren.   

Jourersättning

Jourersättningen i avtalet mellan Kommunal och Vårdföretagarna är 35,60 kronor i timmen på vardagar.   

För en kommunanställd är jourersättningen 30 procent av timlön på vardagar men eftersom halva jourtiden räknas som arbetstid och ger ”vanlig” lön blir ersättningen sammantaget betydligt högre för en kommunanställd.