Kommuner vill ha få undantag om dygnspass
Både personliga assistenter och brukare vill ha kvar dygnspassen. Men flera kommuner säger nu att det inte är säkert att det blir så många undantag.
– Utgångspunkten är att man inte ska ha dygnspass, säger Fredrik Blomqvist, verksamhetschef i Borlänge.
Många personliga assistenter kände sig inte särskilt lugnade när det blev klart i våras att det blir möjlighet att göra undantag och fortsätta med dygnspass inom personlig assistans. Anledningen är att det står i överenskommelsen att dygnspass endast kan komma på fråga i undantagsfall, när alla andra möjligheter är uttömda.
Och nu ser oron ut att besannas, i alla fall för vissa. Flera personliga assistenter har skrivit i sociala medier att deras kommun inte tänker mbl-förhandla om undantag. En av de kommuner som pekas ut är Ulricehamn. Där förklarar Simon Hägglund, verksamhetschef för funktionshinderomsorg, att det inte finns något beslut om att aldrig mbl-förhandla. Det görs en bedömning av varje enskild brukare. Men utgångspunkten är att försöka hitta schemalösningar där dygnspassen försvinner.
– Det är inte frågan om att göra det eller inte, utan det är baserat på varje specifik brukare och vilka situationer det handlar om. Man kan inte slentrianmässigt förlägga planerade avvikelser, säger Simon Hägglund.
Undantag utgår från brukarens behov
Än så länge har de inte kommit fram till att det är någon brukare som behöver ha kvar dygnspass, men han utesluter inte att det kan bli så. En brukare har lämnat in en begäran om fortsatta dygnspass, det utreds fortfarande.
Simon Hägglund poängterar också att det inte kommer göras undantag för personalens skull, utan att det i så fall handlar om brukarens behov.
I Jönköping finns det heller inga beslut om att mbl-förhandla så att dygnspass kan bli kvar. Men områdeschefen Jonas Johannesson säger att några enhetschefer flaggat för att det finns brukare där de anser att det behövs.
– Vi är inte där än för vi behöver uttömma alla möjligheter. Men om man gjort riskbedömningar och det finns tydliga argument så kan vi göra en bedömning att gå upp i mbl-förhandling, säger Jonas Johannesson.
Kritik från EU tvingade fram skärpning
EU har kritiserat Sverige för att inte leva upp till EU:s arbetstidsdirektiv när det gäller dygnsvila. Därför har flera kollektivavtal skrivits om för att garantera elva timmars dygnsvila.
Efter stora protester från personliga assistenter och brandmän kom Kommunal och arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, i våras överens om undantag som ska göra det möjligt att fortsätta jobba dygnspass.
Inom personlig assistans krävs det en lokal MBL-förhandling för att få ha kvar dygnspassen.
Reglerna börjar gälla den 1 februari nästa år, fram till dess går det att fortsätta som i dag.
I överenskommelsen framgår att alla andra möjligheter ska vara uttömda innan dygnspass inom personlig assistans kan bli aktuellt. Det är bara om dygnspass behövs för att kunna säkerställa brukarens behov i enlighet med LSS som det ska gå att göra undantag.
Arbetsgivaren bestämmer
Det är arbetsgivaren som ska begära mbl-förhandling om undantag. Detta eftersom undantag ska utgå från brukarens behov och är en verksamhetsfråga.
– Det är arbetsgivaren som kan besluta om det är nödvändigt att ha dygnspass för att säkerställa den enskildes rättigheter och friheter, och att inga andra åtgärder står till buds. Det är brukarens behov som är utgångspunkten för bedömningen, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
I förhandlingarna centralt möjliggjorde vi dygnspass. Resterande är en lokal fråga.
Kommunal har samma uppfattning men Lena Byström, ombudsman, säger att Kommunal har möjlighet att föra en dialog med arbetsgivaren om man ser behovet av dygnspass. Facket har också en möjlighet enligt kollektivavtalet att begära överläggning kring nya scheman. Om arbetsgivaren är ovillig till dialog om schemat går det att begära mbl-förhandling. Arbetsgivaren måste alltid ta hänsyn till skyddslagstiftningen, där arbetsmiljölagstiftningen är en del.
Många personliga assistenter vill ju fortsätta jobba dygnspass men kommer troligen inte få göra det, trots överenskommelsen om undantag. Vad säger du om det?
– I förhandlingarna centralt möjliggjorde vi dygnspass. Resterande är en lokal fråga. Jag kan bara säga att utifrån det centrala kollektivavtalet är det möjligt att jobba dygnspass, säger Lena Byström.
Fler arbetspass och varannan helg
Hur löser då kommunerna schemaläggningen utan dygnspass? Arbetet är bara påbörjat, men det ser ut att bli olika. I Ulricehamn verkar det fortsatt bli långa pass – upp till 20 timmar är okej enligt avtalet om arbete kombineras med jour och andra möjligheter att schemalägga är uttömda. Då blir det inte så många fler arbetspass per schemaperiod än i dag.
Däremot kan de som i dag jobbar var tredje helg behöva jobba varannan helg i stället, enligt verksamhetschefen Simon Hägglund. Det kan också behöva anställas mer personal, och att vissa personliga assistenter behöver jobba hos flera brukare för att timmarna ska gå ihop.
I Borlänge planerar kommunen däremot för att minska arbetspassens längd rejält – med konsekvensen att det kan bli dubbelt så många pass per schemaperiod. Verksamhetschef Fredrik Blomqvist säger att han förstår att det kommer ställa vardagen på ända för många.
– Initialt kommer nog väldigt få tycka att det här blev ju bra. Men jag tänker att om några år eller en tid så hittar man det nya normala, hur det nu ser ut. Men det kommer vara utmaningar.
Även Jeanette Hedberg på SKR konstaterar att de nya reglerna innebär stora utmaningar för kommunerna, både i form av ökade kostnader och att man kan behöva anställa fler.
– Det är svårt att rekrytera på hela arbetsmarknaden och de problemen kommer eskalera. Sett till det läget så kommer de här förändringarna i sämsta tänkbara läge, men nu måste vi hantera situationen på bästa tänkbara sätt, säger hon.