Är dåligt för hälsan att jobba dygnspass?

SVAR: Det finns för lite forskning för att svara på hur det påverkar hälsan att jobba 24 timmar i sträck. Men de flesta som jobbar dygnspass har sovande jour och sover en del av arbetspasset. Och hur sömnen påverkar återhämtningen vet forskarna ganska väl. 

Sömn under jour är vanligen mer störd än sömnen man får hemma inför en arbetsdag. Får du sova en väldigt kort stund, eller har störd sömn, påverkar det hur du klarar att utföra dina arbetsuppgifter.

Och det är särskilt viktigt om du har säkerhetskritiska arbetsuppgifter, som att hantera läkemedel. En annan säkerhetsrisk är om du ska köra bil hem från jobbet.

– Allt handlar om huruvida de kan sova bra under dygnspasset. Om det funkar så kan det vara okej med dygnspass utifrån hälsa och säkerhet, säger Anna Dahlgren, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Verksamheten behöver dock ha ett system för att säkerställa att personalen får tillräckligt med sömn och att det inte uppstår trötthetsrisker, påpekar hon.

Hon får medhåll av Göran Kecklund, sömn- och stressforskare och chef för Stressforskningsinstitutet. 

– Om du kan sova åtminstone fyra till fem timmar under natten och det inte är en extremt hög arbetsbelastning kan du nog klara av dygnspass. Om du däremot flera gånger i veckan har dygnspass med sovande jour kan det förmodligen bli slitsamt för hälsan, säger han. 

Spelar det roll hur arbetsbelastningen ser ut under ett dygnspass?

SVAR: För långa arbetspass och kortare dygnsvila än 11 timmar är riskfaktorer för ohälsa. Både personliga assistenter och brandmän har dock stor variation i hur intensivt de jobbar under dygnet. Kan det ändå vara dåligt för hälsan?

24 timmar låter jättelångt, men om 8 timmar är intensivt arbete, 10 timmar är lugnare och 6 timmar är sömn så tror jag inte det är så farligt faktiskt.

Göran Kecklund

Göran Kecklund påpekar igen att det saknas forskning om hälsorisker med dygnspass. Men hur arbetsbelastningen ser ut har betydelse för återhämtningen.

– Det är teoretiskt rimligt att ett dygnspass med mycket stress och ingen sömn blir mycket slitsamt, särskilt om alla dygnspass har hög belastning utan möjligheter att sova, säger han.

Om arbetsvillkoren är påfrestande på dagen och sömnen blir störd av att man måste svara på larm, är det bättre att schemalägga kortare arbetspass. Och rotera mellan dag, kväll och nattpass. 

Det man får titta på är hur stor del av arbetstiden som är mer krävande och stressig.

– 24 timmar låter jättelångt, men om 8 timmar är intensivt arbete, 10 timmar är lugnare och 6 timmar är sömn så tror jag inte det är så farligt faktiskt, säger Göran Kecklund.

Han tar brandmännen som exempel. Om de ofta kan sova och träna under passet kan dygnspass förmodligen vara en acceptabel lösning.  

– Men om dygnspassen nästan alltid innebär fysiskt och psykiskt krävande arbete utan sömn finns det förmodligen hälsorisker på lång sikt.

Hur många lediga dagar mellan dygnspassen behövs för att klara återhämtningen?

SVAR: Hur många lediga dagar som behövs finns det ingen forskning om. Det man vet är att för många pass i rad och för kort dygnsvila är dåligt för hälsan.

Om ett dygnspass är krävande och innebär mycket stress och hög arbetsbelastning är det väldigt viktigt att vara utvilad före arbetspasset.

– Man får se till att man är väl förberedd när man går på ett dygnspass och ta höjd för dagen efter och inte vara alltför aktiv då. Gör man det tror jag inte det är några större hälsorisker, säger, säger Göran Kecklund.

Får man ingen sömn under dygnspasset krävs förmodligen två till tre lediga dagar för att klara återhämtningen, är hans bedömning.

Personliga assistenter kan jobba så lite som sju dygn på en månad och vara lediga resten av tiden. Räcker det för att få tillräckligt med återhämtning?

Göran Kecklund säger att om bara ett av passen innebär 24 timmars arbete i ett sträck, utan möjlighet till någon vila, går det bra. Men blir det fem av sju pass där man måste jobba alla 24 timmarna utan vila, börjar det blir slitsamt.  

Ryggpassen förändras för att klara kravet på 11 timmars dygnsvila. Antingen får personalen mer vila mellan passen. Eller så kan personalen i stället exempelvis få jobba kväll före ledig dag. Är det bättre för hälsan?

SVAR: Ryggpass innebär att man jobbar sen kväll följt av tidigt morgon. Forskning visar att det här passen leder till kortare sömn, ökad risk för olyckor och sjukskrivning. Det finns ganska starkt vetenskapligt stöd för att sådana arbetspass påverkar sömnen negativt.

Ryggpassen innebär ofta nio timmars ledighet mellan passen. Det blir en för kort tid för att hinna ta sig hem från jobbet, varva ner, och äta. Man kan få problem med att somna och hinner inte sova så många timmar innan det är dags att bege sig till jobbet igen. 

Jag tror att många kommer att försöka byta arbete och söka efter ett jobb där arbetstiderna inte inkräktar så mycket på det sociala livet.

Göran Kecklund

Att ständigt ha sömnbrist innebär på lång sikt hälsorisker, och på kort sikt trötthet. Den sociala livssituationen är också viktig för återhämtningen, men tillräckligt med sömn anses vara den viktigaste faktorn för återhämtning. 

Att i stället få kvällspass före ledighet kan vara negativt för det sociala livet. Samtidigt kanske man inte orkar göra så mycket när man har fått för kort dygnsvila av ryggpass.

I en studie på Karolinska institutet har undersköterskor fått svara på hur de mår efter ryggpass.

– En betydande andel av undersköterskorna säger är de är för trötta för att göra det man vill på sin fritid.  Det kan vara så att man lurar sig själv när man jobbar mer sammanhängande ledig tid, men sedan inte orkar använda ledigheten, säger Anna Dahlgren.

Risken med att ta bort ryggpassen kan vara att de anställda får nya schemakombinationer som hotar återhämtningen. Därför är det viktigt att arbetsgivarna nu prövar sig fram vad som funkar och lyssnar på medarbetarna, tycker Anna Dahlgren. 

Det kommer också bli viktigare med journalföring och dokumentation när ryggpassen förändras för att kontinuiteten i arbetet inte ska försämras. 

Att ryggpassen förändras kan också innebära att personalen får jobba bara kväll på helgerna, i stället för som i dag blanda dag och kvällspass. Blir det bättre återhämtning av enbart kvällspass?

SVAR: Kvällsarbete stör framför allt det sociala livet och försvårar umgänge med familj och vänner. Men för sömnen kan kvällsarbete vara bra, till exempel är det möjligt att sova ut på förmiddagen.

Samtidigt är det inte bra om andelen kvällspass ökar under hela schemaperioden då många kommer att uppleva att arbetstiderna inkräktar alltför mycket på det sociala livet.

Det finns ett starkt samband mellan att ha en negativ inställning till arbetstiderna och att uppleva att den sociala livssituationen störs.

– Om det här innebär några hälsorisker är inte klarlagt, men jag tror att många kommer att försöka byta arbete och söka efter ett jobb där arbetstiderna inte inkräktar så mycket på det sociala livet, säger Göran Kecklund.

Att personal är nöjda med sitt schema och tycker att det sociala livet blir lättare, har det någon betydelse för hälsan?

SVAR: Medarbetare som är nöjda med sina arbetstider mår ofta bättre, upplever att det är lättare att lägga livspusslet, och upplever lägre stress.

Men det här sambandet gäller bara till en viss gräns. Om schemat är extremt krävande för att man vill prioritera långa ledigheter kommer arbetstiderna att vara mycket slitsamma även om man gillar sitt schema.

Särskilt för de personer som inte tål hög arbetsbelastning och som behöver regelbunden återhämtning.

Det kanske inte märks nu, men kan påverka din hälsa på längre sikt.

– Jag tycker att det är viktigt att ha arbetstider som alla medarbetare orkar med, även äldre personer som har börjat få problem med hälsan måste ha arbetsvillkor som gör det möjligt att arbeta fram till pension, säger Göran Kecklund. 

De som gillar att jobba mycket på en gång menar att det blir stressigare med fler korta pass, särskilt om man har lång väg till jobbet. Vad säger forskningen om det?

SVAR: Att resa till och från arbetet kan innebära mycket stress och att köra långa bilresor ger en högre olycksrisk. Att ofta ha korta arbetspass kan också störa återhämtningen.

En arbetsdag, oavsett om den är lång eller kort, innebär en viss stress och det är därför som lediga dagar för det mesta ger bättre återhämtning än korta arbetsdagar. 

Källor: Göran Kecklund, sömn- och stressforskare och chef för Stressforskningsinstitutet och Anna Dahlgren, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet