– Jag förstår oron, arbetstider är en viktig fråga. Många medlemmar har redan i dag pressade scheman med lite individuell frihet. Vårt mål nu är att göra det så bra som möjligt för medlemmarna utifrån den lagstiftning vi har att förhålla oss till, säger Johan Ingelskog.

Det kokar bland personliga assistenter och brandmän i Sverige. Anledningen är de skärpta reglerna för dygnsvila i kollektivavtalet mellan Kommunal och arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Efter att EU kritiserat Sverige för att kollektivavtalet bryter mot arbetstidsdirektivet, håller Kommunal och SKR på att förhandla fram nya regler som ska börja gälla den 1 oktober.

Enligt dem får den totala arbetstiden om arbetspass och jour ligger intill varandra, vara max 20 timmar. Det gör det inte längre möjligt att jobba dygnspass, något som är vanligt inom personlig assistans och räddningstjänst. 

Ethel Andersson i Karlskorna är en av de personliga assistenter som är rädda att förlora sina dygnspass.

Skärpta viloregler

Stor oro för skärpta regler om dygns­vila

Arbetstider

Förhandlingar pågår dock fortfarande för bilaga J och R, och de handlar om villkoren för jour inom LSS respektive arbetstider inom räddningstjänsten. 

Dygnspass möjligt enligt arbetsrättsexpert

Flera personliga assistenter och brandmän menar att gränsen på 20 timmar, som Kommunal och SKR kommit överens om, inte är nödvändig utan att det går att behålla dygnspassen och ändå följa EU:s arbetstidsdirektiv. De får medhåll av arbetsrättsexperten Tommy Iseskog.

– Det finns ingenting som säger att man inte kan avtala om 24 timmar egentligen. Men med det här avsteget från dygnsvilan måste man då åstadkomma ett skydd som är lika bra, säger han och menar att parterna får en ganska tung förklaringsbörda när det gäller att förklara att det går bra med 20 timmar men inte 24.

I EU:s arbetstidsdirektiv står att det i kollektivavtal går att göra undantag från regeln om 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Om det görs undantag är det viktigt att arbetstagaren får kompensationsvila direkt efter det för långa arbetspasset. Vilan måste vara lika lång som arbetspasset var. Om det inte går att ge kompensationsvila ska ”annat lämpligt skydd” ges, som inte får vara pengar.

Det måste skrivas in i kollektivavtalet hur kompensationsvilan eller annat lämpligt skydd ska ges. Det framgår också i brevväxlingen mellan EU-kommissionen och Arbetsmarknadsdepartementet att EU främst reagerat på att det saknas bestämmelser i kollektivavtalen om kompensationsvila eller annat lämpligt skydd i kollektivavtalen. 

Ambulanspersonal gick till EU

Så varför har Kommunal och SKR inte behållit möjligheten till dygnspass, men skrivit in tydligare att lika lång kompensationsvila ska ges direkt efter arbetspasset? 

Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog säger att Kommunal, Vårdförbundet och SKR alla har gjort bedömningen att det inte var möjligt.

– Den anmälan som gjordes handlade om ambulanspersonal som jobbat under ungefär samma förutsättningar som räddningstjänsten. EU-kommissionen har sagt att de anser att vårt avtal inte ger tillräckligt skydd utifrån deras perspektiv och då har vi som parter gjort en bedömning att i den överenskommelse vi gjort så är det de här 20 timmarna som man gör avvikelser för, säger Johan Ingelskog.

Malin Sjunnebo, chefsjurist på Kommunal.
Malin Sjunnebo, chefsjurist på Kommunal.

Kommunals jurist Malin Sjunnebo pekar också på att EU inte bara kritiserat att kollektivavtalet brutit mot elva timmars dygnsvila, utan också att arbete och vila måste alternera. Ett dygnspass innebär i praktiken att flera arbetspass har lagts intill varandra och därmed bryter man mot reglerna om att vila och arbete ska alterneras. 

– Kommissionen var väldigt tydlig i sin kritik att en sådan arbetstidsförläggning inte är förenlig med direktivet, tillsammans med de domar som EU-domstolen meddelat om hur det ska tolkas, säger Malin Sjunnebo.

Tveksamt om dygnspass är möjligt

Den överenskommelse som hittills gjorts gäller de offentliganställda som inte jobbar enligt bilaga J och R, och eftersom förhandlingar fortfarande pågår skulle det i teorin kunna bli så att undantag skrivs in så att brandmännen och de personliga assistenterna får behålla sina dygnspass. Men det låter inte på varken Kommunal eller SKR som att det kommer bli så.

– Så som vi uppfattat det som kommissionen har sagt om ambulanssjukvård som arbetade med dygnspass, så var det att det inte är förenligt med direktivet, säger Ann-Sophie Nykrans Svedhem, förhandlare på SKR.

Men om ni hade avtalat om en rimlig kompensation eller annat skydd så skulle väl dygnspassen kunna vara kvar?

– Vi vet inte var gränsen går för vad kommissionen skulle acceptera och vi landade i att det vi kunde komma överens om var max 20 timmar och lika lång kompensation som det man sammanlagt har tjänstgjort. Då har vi sagt att det inte kan finnas andra regler för andra grupper.

Fritt blås i avtalen

Johan Ingelskog kan inte svara på frågan om dygnspass kan bli möjligt på bilaga J och R samt privat personlig assistans, utan säger så här:

– Vi måste förhålla oss till EU-kommissionens kritik. Vi har brutit mot det här sedan 2007 och det behöver vi ta ansvar för. Sen ska vi göra det så bra som det går för medlemmarna i Kommunal. Vi vill ha att avtal som vi kan stå upp för och som vi tror klarar kommissionens kritik. Inom ramen för det kan man hitta olika lösningar och det är det vi sitter och förhandlar om nu, hur det ska gå till.

Han kan inte svara på när förhandlingarna om bilaga J och R är klara, men säger att det handlar om kortare tid än en månad.

Johan Ingelskog säger att han förstår att det finns mycket åsikter och känslor kring detta men att kollektivavtalet måste följa lagstiftningen – alternativet skulle vara att kollektivavtalet blir ogiltigförklarat.

– Vi vill att arbetstiderna ska förläggas så nära medlemmarna och arbetsplatserna som möjligt. Och man kan säga att vi har haft fritt blås för det i våra kollektivavtal men det har EU-kommissionen sagt att det duger inte om man ska vara medlem i EU.

Detta har hänt

EU:s arbetstidsdirektiv har funnits sedan 2003 och sedan 2007 måste Sverige följa det fullt ut. Där slås bland annat fast att arbetstagare måste ha elva timmars sammanhängande dygnsvila. Undantag kan göras under vissa förutsättningar.

2021 skrev EU-kommissionen ett brev till Arbetsmarknadsdepartementet och kritiserade Sverige efter att ambulanspersonal anmält att Kommunals och Vårdförbundets kollektivavtal med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, bryter mot reglerna om dygnsvila i arbetstidsdirektivet. Efter ytterligare viss brevväxling gav dåvarande regeringen SKR, Kommunal och Vårdförbundet i uppdrag att lösa frågan. I december 2022 meddelade parterna att de kommit överens om skärpta regler för dygnsvila. De reglerna gäller från 1 oktober i år. Det är ännu inte klart om EU-kommissionen nöjer sig med skärpningarna.

Den överenskommelse som har gjorts gäller allmänna bestämmelserna i avtalet med SKR. Bilaga J och R, som reglerar jour och arbetstider inom LSS respektive arbetstider för räddningstjänsten, är ännu inte färdigförhandlade. Efter det ska även de privata kollektivavtalen anpassas.