Varför ändras reglerna om dygnsvila?

SVAR: EU-kommissionen kräver att Sverige följer unionens arbetstidsdirektiv. Generella undantag från reglerna, som i dag finns i vissa kollektivavtal, är inte längre tillåtet. Grundregeln är att en arbetstagare har rätt till 11 timmars dygnsvila per dygn och att vila och arbete ska ske växelvis, det vill säga dygnsvilan kan inte som i dag i vissa verksamheter ligga före ett arbetspass och efter nästa arbetspass. 

Vad betyder det i praktiken att reglerna ändras?

SVAR: Att en massa scheman inom vård och omsorg, LSS, personlig assistans, räddningstjänst, ambulansverksamhet med mera måste göras om. En stor del av Kommunals medlemmar berörs. Vare sig då arbetspass följs av ett nytt arbetspass eller när kvällspass följs av ett morgonpass med mindre än 11 timmars dygnsvila följer grundregeln. Men det finns utrymme för undantag. 

Grafik som visar pass som inte längre blir möjliga. Två arbetspass direkt efter varandra. 12 timmar + 12 timmar = 24 timmars arbete i sträck. Förekommer i ambulanssjukvården. Kvällspass fram till klockan 21 som följs av ett morgonpass som börjar klockan 6. 9 timmars dygnsvila emellan. Vanligt i äldreomsorg. (Kan få fortsätta förekomma i vissa särskilda fall.)

Vilka berörs mest?

Svar: I antal individer helt klart äldreomsorgen i kommunerna. Många undersköterskor och vårdbiträden kommer att få ändringar i sina scheman. Vanliga schematurer där man först jobbar kanske från 13.00-14.00 till 21.00-22.00 och sen går på tidigt nästa morgon kommer att behöva ses över. 

Hur och var kan det bli undantag?

SVAR: Om det finns särskilda skäl i verksamheter med ansvar för liv, hälsa och säkerhet är det formulerat som i avtalet med SKR/Sobona. Dygnsvilan får då inte kortas ner mer än till nio timmar i ordinarie schema och timmarna ska då i första hand läggas på nästa dygnsvila som då blir 13 timmar. 

Undantag kan också ske vid en oförutsedd händelse, då har arbetstagaren rätt till kompenserande vila om undantaget innebär att dygnsvilan blir kortare än 11 timmar.  Kompensationen ska ske det följande dygnet, om det är möjligt, dock senast inom 14 dagar. 

Alla undantag från 11 timmars dygnsvila ska föregås av en noggrann bedömning av behovet som ska vägas mot arbetstagarens rätt till sin dygnsvila.

Ytterligare undantag får inte göras förrän arbetstagaren fått kompenserande vila.

Lokala avtal om undantag får inte träffas.

Hur ska det gå till när undantag görs?

SVAR: Undantag från det centrala avtalet måste MBL-förhandlas lokalt.

Först måste arbetsgivaren göra en bedömning om man tycker att det behövs avsteg från dygnsvilan för att verksamheten ska fungera. Kommer man fram till att man behöver göra undantag måste det ske en MBL-förhandling med facken. Efter förhandlingen gäller principen (möjligheten till undantag) för alla arbetstagare till dess att någon part vill något annat.

– Det ska göras en årlig uppföljning av sådana planerade undantag. Syftet med den är att undvika eller minska de undantag man gör, säger Ann-Sophie Nykrans Svedhem, förhandlare på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Hur påverkas kollektivavtalen?

SVAR: Kommunal är redan överens med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona om nya skrivningar i kollektivavtalet för anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag. Det som återstår är förhandlingar om de detaljerade arbetstidsregler som finns i bilaga J (för LSS, personlig assistans) och bilaga R (Räddningstjänst). De förhandlingarna har ännu inte inletts men enligt Kommunal bör man vara klara innan sommaren. Dessutom behöver det så kallad PAN-avtalet (för anhörigvård och viss personlig assistans) förhandlas om.

När det gäller de privata vård- och omsorgsavtalen med Vårdföretagarna, Fremia och Arbetsgivaralliansen kommer detta att förhandlas i samband med den kommande avtalsrörelsen. Datumet den 1 oktober gäller än så länge endast kommuner och regioner och kommunala bolag som ingår i Sobona.

– Vi vill se till att vi säkerställer dygnsvilan enligt arbetstidsdirektivet i alla våra avtal, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.

Hur blir det med jourpass? 

SVAR: Grundregeln, enligt avtalet med SKR/Sobona, blir att arbetspass och jourpass endast i undantagsfall kan ligga i anslutning till varandra om det innebär kortare dygnsvila än 11 timmar. Här är det än så länge lite oklart hur pass tillåten schemaläggning med arbete-jour-arbete blir.

– Sådana scheman kan vara okej men de kan också inte vara okej, det går inte att säga generellt. De måste göras en analys på varje ställe, säger Johan Ingelskog. 

Vad som är klart är att den sammanlagda arbetstiden, inklusive jour inte får överstiga 20 timmar och att den efterföljande vilan måste motsvara den sammanlagda arbetstiden. Men det skulle kunna bli andra regler inom LSS/personlig assistans eftersom bilaga J-förhandlingarna kan påverka de branscherna. Enligt SKR-avtalet krävs det MBL-förhandling när arbetspass och jour ska ligga i anslutning till varandra.

Vad blir svårast att lösa? 

SVAR: Hur man ska lösa bemanningen inom LSS och personlig assistans med de nya begränsningarna för jour ser för en utomstående helt klart knepigt ut. Innan det har det retts ut hur pass möjligt det blir med undantag i denna bransch går det inte att säga så mycket mer. 

Exakt hur det blir för räddningstjänsten är också oklart eftersom arbetstidsbilagan, bilaga R ska omförhandlas.

Också ambulansverksamhet står inför förändringar, även om här finns möjligheter till undantag med hänvisning till att det handlar om verksamhet med ansvar för liv, hälsa och säkerhet. 

Men påpekar, SKR:s förhandlare Ann-Sophie Nykrans Svedhem, är det inte givet bara för att verksamheten har den karaktären.

– Man ska först pröva om det är möjligt att förlägga scheman utan att inskränka dygnsvilan. Innan dess kan man inte göra ett undantag, säger hon.

Långa arbetspass, blir betydligt svårare att schemalägga.

Hur påverkas bussförare?

SVAR: Det är än så längre oklart hur detta påverkar bussförarna. Dygnsvilan för dem regleras i två olika EU-bestämmelser.

En skärpt tillämpning av den ena av dessa bestämmelser, som rör linjetrafik upp till 50 kilometer, kommer sannolikt att påverka vilken kompensation förarna ska få vid undantag från dygnsvilan på 11 timmar.

Detta kan bli en fråga i kommande avtalsrörelse för trafikpersonal. Deras avtal går ut sista september.

Finns det några schemarekommendationer från Kommunal?

SVAR: Nej egentligen inte. Men Kommunal har bestämt sig för att man centralt mer vill peka ut hur man vill att det ska vara. Hittills har schemaläggningen mest ansetts vara en lokal fråga.

– Det är en resa som vi nu börjar och vi behöver så småningom återkomma till hur vi tycker att man kan lägga ett schyst schema, säger Johan Ingelskog.