Kör så det ryker-linjen

En linje som John Lapidus, doktor i ekonomisk historia, förespråkar:

  • Kräv tusenlappar för alla lågavlönade

– Kommunal borde vara så oansvariga som möjligt och försöka höja medlemmarnas löner rejält, säger John Lapidus vid Göteborgs universitet.

Han menar inte att de med högre löner ska bli helt utan löneökningar men att andra grupper än de lågavlönade måste stå tillbaka den här gången. Om alla ska ha lika mycket mer blir det risk för inflation. 

John Lapidus, doktor i ekonomisk historia.
John Lapidus, doktor i ekonomisk historia.

Enligt Lapidus finns det argument för detta förutom de mest självklara, som att Kommunals medlemmar gör ett viktigt jobb.  Det är att vår gemensamma välfärd skulle må bättre av en mer sammanpressad lönestruktur, det vill säga att lågavlönade närmar sig övriga grupper ganska mycket.

Med andra ord, Kommunal borde ta mer ansvar för samhället i stort och inte ta ansvar för att inflationen eventuellt ökar.

– Problemen i välfärden bottnar i en massa olika saker men det bottnar inte minst i att vi har ökat klyftorna i samhället. Och låglönefacken måste vara drivande i diskussionen om vilket samhälle vi vill ha, kanske ihop med LO centralt. Och det är klart att det leder till konflikter med andra fack … men det måste det få göra.

  • Högre löner förvärrar nödvändigtvis inte inflationen

Det är inte säkert att högre löner förvärrar inflationen. Stefan Carlén, chefsekonom på Handels hänvisar till hur det var 1995 då flera fackförbund fick igenom löneökningar som var högre än riksbankens inflationsmål.

– Då yrades det om hur hemskt det skulle bli med de löneökningar som förhandlades fram.

Stefan Carlén, chefsekonom på Handels.
Stefan Carlén, chefsekonom på Handels.

Enligt siffror från SCB ökade lönerna på hela arbetsmarknaden med i genomsnitt 1 000 kronor mellan 1995 och 1996, vilket motsvarade 5,9 procent. Inget annat år de senaste 30 åren har lönerna ökat så mycket procentuellt. Inflationen hamnade däremot under inflationsmålet de kommande åren.

Stefan Carlén menar att höga löneökningar tvingar olönsamma företag att lägga ned medan andra rationaliserar för att hålla kostnaderna nere. Detta ökar produktiviteten, ekonomin växer och nya företag etableras som skapar fler jobb. Skatteintäkterna ökar som kan stärka välfärden.

Han påminner om att när industrins märke infördes som lönenorm sades det att det skulle vara möjligt att ge extra till vissa grupper utöver märket.

– Det är viktigt att den möjligheten finns kvar, säger Stefan Carlén.


Håll igen-linjen

En linje som arbetsgivarna förordar men också vissa nationalekonomer.

  • Lågavlönade kan inte få mer än andra

Jonas Kolsrud, nationalekonom vid Linnéuniversitetet och med ett förflutet vid Konjunkturinstitutet, tror inte att andra yrkesgrupper vill avstå löneförhöjningar för de lågavlönades skull.

– Lika lite som att företag inte höjer priserna för att kompensera att det också har blivit dyrare för dem. Risken är annars att företagen tvingas lägga ned. Om ägare tvingas avstå aktieutdelningar är det risk att de flyttar företagen till något annat land.

Arbetsgivarna varnar inte oväntat för en utveckling med stora lönepåslag. 

Svenskt Näringsliv säger att det till och med skulle kunna ge högre arbetslöshet. Det skriver man i en färsk rapport om förutsättningarna inför avtalsrörelsen.

”Allt för höga löneökningar kommer att leda till att Riksbanken behöver höja räntan än mer, det vill säga att penningpolitiken blir ännu mer åtstramande. En sådan utveckling skulle försämra den internationella konkurrenskraften, urholka hushållens köpkraft och leda till en ökad arbetslöshet”, heter det i rapporten.

  • Risk för ökad inflation

Även Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som för Kommunals del inte är direkt inblandade i denna avtalsrörelse argumenterar för låga löneökningar. De har ändå intresse av att påverka, eftersom löneökningarna det sista avtalsåret i avtalet för kommun-och regionanställda ska följa det som man kommer fram till inom industrin.

”Sverige och välfärden har inte råd att hamna i en negativ löne- och inflationsspiral. Samtliga aktörer på arbetsmarknaden behöver undvika för höga löneökningar. Det kommer bara att driva upp inflationen ännu mer”, skriver SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg  på deras arbetsgivarblogg apropå ett SNS-seminarium om lönebildningen. Hon tillägger att även de fackliga representanterna vid seminariet delade den bilden.

Johan Ingelskog, Kommunal.
Johan Ingelskog, Kommunal.

Och Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog har tidigare sagt till Kommunalarbetaren att det är viktigt för Kommunal att kämpa för en minskad inflation.

– Det är alltid de lägst avlönade som drabbas i en inflationsekonomi. Därför är det extra viktigt för Kommunal att vi ska göra allt vi kan för att få ned inflationen, säger han i en intervju med KA.

Tidsplan för avtalsrörelsen

25 oktober 2022:

Oktober/November 2022:

  • Facken i industri beslutar om vilka krav på löneökningar och villkorsförändringar som kommer att ställas i avtalsrörelsen.
  • Dessa krav sätter normen för de krav som andra fack ställer.

November 2022:

  • Kommunal diskuterar och prioriterar avtalskraven för cirka 60 avtal som ska förhandlas 2023. Det gäller till exempel privatanställda i vård, skola, omsorg, de gröna branscherna.

December 2022:

  • Industrifacken och industriarbetsgivarna lämnar över sina krav till varandra. Det är de som tecknar det första avtalet som och fastställer det så kallade ”märket”, alltså hur höga löneökningarna blir. Övriga avtal på arbetsmarknaden utgår sedan från märket.

Januari 2023:

  • Fack och arbetsgivare i industrin förhandlar.

Mars-April 2023:

  • Industriavtalet löper ut den 31 mars. När industrin har tecknat nya avtal är det dags för övriga. För Kommunals del handlar det om cirka 60 avtal för privatanställda i vård, skola, omsorg och trafik. Avtalet med SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, går ut först 2024. Men även lönerna ska höjas 1 april 2023. Nivån sätts efter att märket är klart.

Så tjänar kommunalare i privat sektor


Grafik som visar hur höjda löner påverkar inflationen. Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som innebär att värdet på pengarna försämras. Här är ett exempel på hur inflation och löner samspelar: Tomaterna blir dyrare, så företaget höjer priserna på sina krossade tomater. Arbetarna kräver högre löner för att ha råd att köpa de dyrare krosstomaterna. När lönerna höjs ökar företagets kostnader för löner. Då höjer de priserna igen.
Grafik som visar hur reallöner fungerar. År ett: 500 kronor räcker till 5 ostar. År två. Lönen höjs 4%. Ostpriset ökar 10%. 520 kr räcker till mindre än fem ostar. Trots löne­ökningen har reallönen minskat. Ökad reallön innebär att lönen räcker till mer ost. (Siffrorna är inte verkliga löne- och prisökningar utan enbart exempel.)