Kan jag som medlem i Kommunal få så stor löneökning att den täcker prisökningarna?

– Vi har ett kongressmål om att vi ska ha reallöneökningar, det är ett överordnat mål för oss. Men det är ett mål som vi ska klara över tid, inte enskilda år. De närmsta åren kommer vara tuffare när det gäller det målet.

Grafik som visar hur reallöner fungerar. År ett: 500 kronor räcker till 5 ostar. År två. Lönen höjs 4%. Ostpriset ökar 10%. 520 kr räcker till mindre än fem ostar. Trots löne­ökningen har reallönen minskat. Ökad reallön innebär att lönen räcker till mer ost. (Siffrorna är inte verkliga löne- och prisökningar utan enbart exempel.)

Medlemmarna kan alltså inte kan förvänta sig så höga löneökningar att det kompenserar de kraftigt höjda priserna. Varför inte?

– Vi hade en liknande kris på 70-80-talet, med en liknande inflationsvåg som sköljde in i det svenska samhället. Då intog facket en position att vi skulle ha kompensation, men då äter sig inflationen in i hela ekonomin. Det är alltid de lägst avlönade som drabbas i en inflationsekonomi. Därför är det extra viktigt för Kommunal att vi ska göra allt vi kan för att få ned inflationen. Vi hade i Kommunal mellan fem och tio års reallönesänkningar på 80- och 90-talet. Jag vill inte tillbaka dit. Då skulle vi få extremt fattiga arbetare i Sverige.

Grafik som visar hur höjda löner påverkar inflationen. Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som innebär att värdet på pengarna försämras. Här är ett exempel på hur inflation och löner samspelar: Tomaterna blir dyrare, så företaget höjer priserna på sina krossade tomater. Arbetarna kräver högre löner för att ha råd att köpa de dyrare krosstomaterna. När lönerna höjs ökar företagets kostnader för löner. Då höjer de priserna igen.

Många hade svårt att leva på sina löner redan innan de prisökningar som vi har nu och tycker att det är ett ännu större argument för högre löner när allt blir dyrare. Tror du att ni kommer få medlemmarna att förstå hur ni resonerar?

– Jag förstår medlemmarnas frustration. Medlemmar som kanske inte kommer ha råd att ha mat på bordet i vinter, skicka iväg sina barn på en cup eller skjutsa dem till en fritidsaktivitet. Det är brutalt. Samtidigt måste jag vara ärlig och säga att om vi lyckas hålla igen nu så blir det bättre sen. Vi måste ta oss ur inflationen i Sverige. Den drabbar de fattigaste. Men om det visar sig att starka tjänstemannagrupper eller andra grupper inom LO får kompensation för inflationen på ett sätt som vi inte får, då kommer vi kräva full kompensation för det.

Trots att det bidrar till inflationen?

– Det är korrekt. Det kan inte vara så att de lägst avlönade ska ta ansvar för att vi inte får löneinflation i Sverige. I det läge som vi är i nu måste alla vara med och ta ansvar. Om det visar sig i efterhand att det är arbetsgivare som vill ge starka grupper mycket mer som kompensation för inflationen, då är Kommunals svar att vi kommer också kräva kompensation för det i framtida avtalsrörelser.

De med lägst lön ska få mer

Om jag är medlem i Kommunal, har en lön på 22 000 kronor, har flera mil till jobbet och får det väldigt tufft nu med skenande elpriser och drivmedelspriser – varför ska jag ta ansvar för samhällsekonomin och inflationen?

– Den personen ska inte vara med och ta det ansvaret. Mål nummer ett i vår lönepolitik – en lön som går att leva på inte bara överleva – kommer att prioriteras upp. Vi kommer lägga allt krut på att vi inte ska ha fattiga arbetare i Sverige. Det innebär att de ska få större höjningar än alla andra på arbetsmarknaden.

Johan Ingelskog, Kommunal.
Johan Ingelskog, Kommunal.

Innebär det en låglönesatsning, där de med lägst löner får mer än andra?

– Ja. Det är hela vår utgångspunkt, om vi ska ingå i en LO-samordning måste det finnas en sådan profil. Mitt tydliga budskap är att de lägst avlönade i Sverige måste ha rejäla satsningar. En låglönesatsning måste vara i krontal. Det innebär att det blir löneinflation i de yrkena och det får vi ta på totalen.

LO-samordning och låglönesatsning

LO-förbunden brukar försöka enas om gemensamma krav i avtalsrörelserna. Där ingår ofta en låglönesatsning, som innebär att de som tjänar under en viss summa får högre löneökningar än andra. Kommunal har de senaste två avtalsrörelserna valt att stå utanför LO-samordningen, eftersom de inte varit nöjda med låglönesatsningarna och inte fått gehör för att deras yrkesutbildade medlemmar ska få mer än andra.

Betyder det att de lägst avlönade kan få löneökningar som kompenserar för prisökningarna?

– Det är väldigt svårt i nuläget att tala om siffror. Den typen av grupper behöver rejäla satsningar, betydligt mer än vad andra grupper kommer få de närmaste åren.

De senaste avtalsrörelserna har Kommunal haft en annan strategi och satsat på större löneökningar till yrkesutbildade i stället för låglönesatsningar. Överger ni den strategin nu?

– Nej absolut inte. Vi har tre övergripande mål. Det första är en lön att leva på inte bara överleva, det andra är reallöneökningar och det tredje är en löneutveckling i hela arbetslivet. De senaste åren har vi fokuserat på det andra och tredje målet men nu har vi sagt att det första målet måste prioriteras upp.

Så om man är yrkesutbildad ska man inte förvänta sig en extra satsning?

Nej i den här avtalsrörelsen kommer det inte bli så. 

Verka för 30 timmars arbetsvecka

Många medlemmar uppfattar det som att de alltid måste stå tillbaka. Är det inte pandemi så är det inflation eller ett tufft läge i kommunerna. När blir det kommunalarnas tur?

Det beror på hur man ser det. Vi är kritiska till den lönenormering som finns i Sverige (som innebär att industrins anställda går före). Vi tycker att man behöver kunna vikta om och prioritera olika grupper. Det är därför vi har ställt oss utanför LO-samordningen två av de senaste tre tillfällena. Men vi står ganska ensamma på arbetsmarknaden i den synen. Jag förstår att medlemmarna med all rätta är jävligt förbannade. Varför ska det skilja 40 000 om året mellan en undersköterska och en bilmekaniker? De har samma typ av yrkesutbildning.

Johan Ingelskog, Kommunal.

Vi är väldigt tydliga med att vi inte kommer medverka till att få fattiga arbetare i Sverige.

Johan Ingelskog, Kommunal

För de medlemmar som inte har lägst löner och inte kommer kompenseras för prisökningarna, kan ni förhandla fram något annat – som kortare arbetstid eller mer semester?

– Vi har en kongress som har varit tydlig med att vi ska verka för 30 timmars arbetsvecka, där behöver vi fundera på hur vi ska formulera oss i våra avtalskrav. Men det finns också andra metoder. Jag vill invänta avtalsyrkandena och delegationernas arbete.

Vad skulle krävas för att Kommunal skulle gå ut i konflikt?

– Vi är väldigt tydliga med att vi inte kommer medverka till att få fattiga arbetare i Sverige. Om det inte finns en acceptans för att de som inte har några marginaler inte kommer klara sig, då kommer vi ta en fajt för det.

Medlemsavgiften sänks

Avtalet med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, är på fyra år och går ut först 2024. Är det bra, med tanke på läget nu?

– Det är alltid en stor risk att teckna långa avtal. Delegationen tyckte att helheten var så pass bra, det fanns så mycket bra grejer i avtalet att man var beredd att teckna ett längre avtal. Men vår utgångspunkt är ettåriga avtal. Det ska finnas väldigt mycket bra grejer i ett långt avtal.

Med tanke på den ekonomiska situation som många medlemmar nu står inför, finns det mer som Kommunal kan göra? Förhandla fram förmånligare elavtal eller rabatter i livsmedelsbutiker?

– Vi sänker nu medlemsavgiften. Majoriteten av medlemmarna i Kommunal kommer få en ganska ordentlig sänkning. Det kompenserar inte på långa vägar kostnadsökningarna, men det är ett sätt. Det andra sättet är att se över de olika förmåner vi har och där för vi diskussioner med LO Mervärde. Det tredje benet är att påverka politikerna. Men kräver man kompensation för allting så driver det inflationen. Samtidigt måste de lägst avlönade få det, annars får vi fattiga arbetare i Sverige. Då måste politikerna kliva in och kompensera de grupperna.