Våren 2020 slog den första covidvågen in över världen med full kraft. Den betydde döden för många på äldreboendet Sabbatsbergsbyn i Stockholm där Stine Christophersen var vårdbiträde sedan tio år. Det är bakgrunden till den rättegång som många kommer att följa under måndag och tisdag nästa vecka.

Stine Christophersen.

”Känner mig inte som hjälte”

Porträtt

Två chefer och företagets dåvarande HR-specialist står åtalade för brott mot hennes meddelarskydd. De misstänks för att ha straffat henne för uttalanden i Expressen genom att ge henne en erinran, eller en varning som många kallar det. Att många är intresserade av målet beror på att lagen som ger privatanställda inom vård och omsorg rätt till meddelarskydd aldrig har prövats förut.

– Jag kan inte säga att jag ser fram mot rättegången, men den är viktig. Meddelarskyddet måste fungera, säger Stine Christophersen.

Attendo har dragit tillbaka erinran mot Stine Christophersen och bett henne om ursäkt. Skandinavienchefen Ulrika Eriksson poängterar att det inte är Attendo som står åtalat utan att de tre personerna är åtalade som individer.  

– Jag vill inskärpa att på Attendo tycker vi att meddelarskydd är viktigt och följer lagar och regler, säger Ulrika Eriksson.

Vill vara en bra arbetsgivare

Attendo erkänner alltså att de agerade felaktigt mot Stine Christophersen, men Ulrika Eriksson vill inte uttala sig om de själva anser att cheferna brutit mot meddelarskyddet. 

– Det är ju det som rättegången är till för att ta ställning till. Vi tycker att meddelarskydd är väldigt viktigt och lägger oss vinn om att vara en bra arbetsgivare. 

Två av de tre åtalade personerna jobbar kvar, men har i väntan på rättegång och dom ingen personalledande tjänst.

Ulrika Eriksson, Attendo.

Vi bjuder in våra medarbetare att själva påverka företagets framtid. Då tror jag att de flesta vänder sig till sina chefer och använder sig av möjligheten att göra sin röst hörd i de sammanhangen.

Ulrika Eriksson, Attendo

Ulrika Eriksson säger att Attendo har försökt lära av det som hänt.

– Vi gör fler medarbetarenkäter, vi har digitaliserat våra visselblåsarkanaler och ytterligare säkerställt att vi tar upp det här med meddelarskyddet i våra introduktionsutbildningar. 

Hon tror att fler än tidigare är medvetna om sin rätt att prata med media utan repressalier, men också att färre känner behovet eftersom de har en så bra dialog internt. 

– Vi bjuder in våra medarbetare att själva påverka företagets framtid. Då tror jag att de flesta vänder sig till sina chefer och använder sig av möjligheten att göra sin röst hörd i de sammanhangen. 

Uppmanar att polisanmäla

Stine Christophersens målsägandebiträde Nathalie Salazar Lundqvist håller med om att det är ett viktigt mål för alla anställda inom privat vård och omsorg.

– Jag hoppas att det kommer att bli fler liknande mål. Jag tror att det här har skett förut på andra ställen. Det är till och med möjligt att det här har gått till så här generellt. Därför tycker jag att det är bra att det kommer ut.

Stine Christophersen.

Vill du larma – tänk på det här

Arbetsmiljö

Hon poängterar att det är ett brott att hindra eller straffa en anställd som slår larm i media om missförhållanden efter att ha försökt larma internt som Stine Christophersen gjorde. Hon uppmanar andra som är med om det att göra en polisanmälan.

– Känner man att man blir utsatt för det här brottet så ska man anmäla, men sedan blir det en utredning. Det är inte säkert att man får rätt bara för att man har rätt, säger hon och menar att det är viktigt att det finns bevis.

Begära skadestånd

I fallet med Stine Christophersen som nu prövas finns en stark bevisning i form av inspelade möten, sparade sms och själva erinran.

– Jag tycker att det borde gå vägen. Jag håller med åklagaren om att det är rätt att väcka åtal.

Vid rättegången kommer hon att begära skadestånd.  Eftersom det är första gången Lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter prövas kan det också påverka framtida mål.

– I det här fallet kan det bli praxis säger Nathalie Salazar Lundqvist.

Fotnot: Åklagaren yrkar på böter som påföljd. Domen meddelas den 18 oktober.