Tung kritik från Lagrådet mot förslaget om nya las
Nästa vecka presenterar regeringen ett lagförslag om nya las: alltså nya regler för anställning, uppsägning och kompetensutveckling. Men landets tyngsta juridiska instans, Lagrådet, är kritisk till flera delar av förslaget.
Tunga jurister sågar nya las.
Varför yttrar sig Lagrådet om förslaget till nya regler om las och omställningsstudiestöd?
Lagrådet är en myndighet som består av domare eller, vid behov, tidigare domare i Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen.
Innan regeringen lämnar lagförslag till riksdagen får Lagrådet möjlighet att granska förslagen. Rådet ska pröva om lagtexten hänger ihop. är rättssäker och stämmer med våra grundlagar.
Normalt brukar regering och riksdag ta hänsyn till Lagrådets synpunkter. Men de måste inte följa vad Lagrådet säger. Det kan ha betydelse den här gången att regeringen har lovat att inte ändra i den överenskommelse om nya las som Kommunal, IF Metall, Svenskt Näringsliv och PTK kommit överens om.
Här är lagrådets tre tyngsta invändningar:
Saklig grund ändras till sakliga skäl
Det är svårt att förstå hur förändringen gör det enklare att förutse vad som krävs för att kunna säga upp någon av personliga skäl.
Lagrådet konstaterar att å ena sidan menar regeringen att praxis inte ska ändras för vad som ska räknas som tillräckliga orsaker när det gäller saklig grund för uppsägning.
Men å andra sidan noterar Lagrådet att hänsyn inte längre ska tas till förmildrande omständigheter som att den anställde tidigare har skött sig eller bedöms göra det i framtiden. Det betyder enligt Lagrådet en ny praxis som ersätter den gamla.
Dessutom varnar Lagrådet för att reglerna blir mindre förutsägbara eftersom fack och arbetsgivare får rätt att i kollektivavtal komma överens om andra regler eller bedömningar om vad som är sakliga skäl för uppsägning just i deras bransch.
Det kan alltså bli olika regler för uppsägning beroende på var den anställde jobbar. Uppsägningsreglerna kan till exempel bli olika för offentligt eller privat anställda undersköterskor.
Lagrådet tycker att regeringen bör förklara hur ändrade uppsägningsregler i lag eller avtal inte ändrar nuvarande praxis.
Rätt till heltid
Enligt lagförslaget är en anställning på heltid, om inte annat har överenkommits vid anställningen.
Lagrådet vill att formuleringen skrivs om. Som det nu är skrivet kan, enligt lagrådet, en anställd som frivilligt arbetar deltid bryta mot anställningsavtalet, om det saknas en överenskommelse om att heltid inte gäller.
Rätt till omplacering
Om det är skäligt ska en anställd ha rätt till omplacering innan denne sägs upp av personliga skäl. I dag finns ingen begräsning i hur många gånger den rätten ska kunna gälla. Det prövas från fall till fall.
Lagförslaget säger att en sådan omplacering i fortsättningen bara behöver göras en gång.
Lagrådet tycker att det är oklart i lagtexten om denna begräsning bara ska gälla för skäl som låg till grund för omplaceringen, och om det ska kunna vara skäligt för en ny omplacering av andra skäl.
Därför vill Lagrådet att regeringen gör lagen tydlig om vad som ska gälla.
Andra synpunkter från Lagrådet:
- Kritiserar att möjligheten tas bort för en domstol att förklara att en anställning tillfälligt ska fortsätta vid en tvist om det är uppenbart att uppsägningen eller avskedandet är felaktigt.
- Varnar för att en anställd kan bli utan skadestånd vid felaktig uppsägning om företaget går i konkurs innan tvisten är avgjord
- Att det är oklart formulerat vilken rätt till omställningsstudiestöd som ska gälla för den som har har oregelbunden eller oreglerad arbetstid.
Vad händer nu?
Den 22 mars lämnar regeringen lagförslaget till riksdagen. I juni väntas riksdagen fatta beslut om den ändrade arbetsrätten. Lagändringen om arbetsrätten föreslås träda i kraft den 30 juni.
