Unga kommunalare vill slåss för sina rättigheter
Flera unga medlemmar i Kommunal vill lära sig mer om sina rättigheter på jobbet. Under två dagar i Växjö har bland annat städare, parkarbetare och vårdbiträden samlats – för att skapa en bättre framtid på sina arbetsplatser.
Javid Shirzad, Elin Ljunggren, Ahmad Al Ali, Pia Kivilompolo, Johanna Gustafsson och Ghufran Zeino.
Ryggsäckar och väskor sticker fram som svampar på det ljusa plastgolvet. Samlade vid bordet i konferenslokalen sitter sju unga vuxna, som har rest till Växjö från bland annat Vimmerby och Kalmar.
För tredje gången 2021 har Kommunals ungkommitté i avdelning Sydost bjudit in medlemmar som är 30 år eller yngre för att lära sig mer om facket.
– Hur mycket ska jag hinna med på åtta timmar?, undrar 26-åriga Pia Kivilompolo.
I ungefär sex år har hon arbetat som städare. Pia Kivilompolo trivs med sitt jobb, men konstaterar också att det är svårt att hinna med alla uppgifter som förväntas av henne. De andra deltagarna nickar instämmande när Pia Kivilompolo har ordet.
Flera som är med på träffen jobbar inom olika yrken, men de har en sak i gemensamt – de vill lära sig mer om sina rättigheter och skyldigheter.
Fick hjälp av Kommunal
I två dagar ska gruppen prata om fackliga frågor och arbetsvillkor. Det krävs ingen förkunskap och på schemat står bland annat gruppövningar som rör den svenska modellen.
Tuschpennan ger ifrån sitt ett gällt ljud medan barnskötaren Ghufran Zeino ritar på whiteboard-tavlan. Hon ritar ett grönt och fyrkantigt hus, som illustrerar en arbetsplats. Tanken är att hon ska beskriva vilka roller som personalen, arbetsgivaren och Kommunal har på jobbet.
Ghufran Zeino fick nys om träffen via Facebook. Under en period jobbade hon mycket i förskolans serveringskök. I motsats till sina kollegor arbetade Ghufran Zeino nästan bara med att servera frukost, lunch och frukt till barnen.
Till slut blev Kommunals lokala sektion inkopplade. Sedan dess har arbetsgivaren sett över rutinerna och nu turas medarbetarna om att jobba i förskoleköket.
– Den erfarenheten har påverkat mycket varför jag kom hit i dag, säger 29-åriga Ghufran Zeino.
Pandemieffekt
De senaste 25 åren har allt färre människor anslutit sig till facken, men under pandemin skedde ett trendbrott. 2020 gick 75 000 personer med i ett fackförbund, enligt en studie från Lunds universitet. Den största ökningen syntes i gruppen utrikesfödda.
För LO:s del rörde det sig om cirka 24 000 nya medlemmar, varav flest anslöt sig till Musikernas följt av Kommunal och Handels. Men hur ser det ut när det gäller de unga vuxna?
– Jag kan inte svära på att fler unga har engagerat sig under pandemin, men jag skulle gissa på att många fått ett slags uppvaknande, säger Elsa Alm, som är ungsekreterare på LO.
Kommunal är nog ett bra exempel. Många av deras medlemmar har sett hur pandemin drabbade deras arbetsplatser och att Kommunal stod upp för dem med krav på skyddsutrustning.
Hon tror att fler unga under pandemin har insett att de kan få hjälp av facket om de råkar illa ut. Framför allt gäller det medarbetare inom yrken där coronaviruset har slagit hårt, såsom äldreomsorgen.
– Kommunal är nog ett bra exempel. Många av deras medlemmar har sett hur pandemin drabbade deras arbetsplatser och att Kommunal stod upp för dem med krav på skyddsutrustning, säger Elsa Alm.
Utmaning att nå vikarier
En liknande trend har även märkts på plats i Växjö. Här berättar Elin Ljunggren, som sitter i ungkommittén i Sydost, att flera unga har känt sig otrygga på sina arbetsplatser. Till exempel när grundbemanningen har minskat under pandemin.
Inför en av sina tidigare träffar fick de in cirka 90 anmälningar för 30 platser. Den här gången är det sju deltagare som anmält sig för 20 platser, men Elin Ljunggren trycker på vikten av att fånga upp alla.
En utmaning för ungkommittén är att nå ut till vikarier, då flera tänker att de inte behöver vara medlemmar i facket. Dessutom är det vanligare att till exempel undersköterskor söker sig till träffarna än bland annat målare eller kockar.
– Jag tror på konceptet att unga pratar med unga. Då känns det mer relevant att gå med i facket. Vi suddar också ut bilden av att det bara är människor i medelåldern som sitter i styrelser och sektioner, konstaterar Elin Ljunggren.
Planerar fler träffar
I avdelning Sydost finns det 2 232 förtroendevalda, varav 157 är 30 år eller yngre, enligt statistik fram tills årsskiftet. Det innebär att cirka sju procent är unga vuxna.
Under 2022 planerar ungkommittén i avdelning Sydost att ha två träffar. I nuläget siktar man på att ha en på våren och en på hösten.
Den första dagen är ännu inte över för deltagarna i Växjö, men redan nu känner sig Ghufran Zeino sugen på att skapa förändring. När hon får frågan om hon kan tänka sig att vara skyddsombud i framtiden reser sig munggiporna.
– Ja!, svarar Ghufran Zeino.
Så organiseras unga vuxna i Kommunal
Sedan 2017 finns det ungkommittéer i varje avdelning i Kommunal. Med det menas ett gäng medlemmar som är 30 år eller yngre som jobbar med frågor som rör unga vuxna. Bland annat brukar flera kommittéer besöka gymnasier och dela ut information.
Varje avdelning bestämmer hur de själva ska jobba, men ett krav är att man har minst en träff per år för sina unga medlemmar. Det finns även en central ungkommitté som är adjungerad i Kommunals förbundsstyrelse.
