– Vi fick drönaren 2019. Det var egentligen chefernas idé. Då var det nytt för räddningstjänsten. Vi utredde vilken sort vi skulle ha och om vi verkligen behövde den eller inte, säger Joakim Degeryd.

– I dagsläget används den väldigt mycket. Både på övningar och larm. Det vi tänkte från början var att den skulle vara jättebra för skogsbränder, drunkningslarm och kemlarm till exempel. Nu har vi märkt att den kan användas för väldigt många larm. Den används flitigt. Också på suicidlarm, för att dokumentera vissa typer av trafikolyckor och på brand i byggnad.

Joakim Degeryd, brandman.
Joakim Degeryd, brandman. Bild: Per Knutsson

– I början hade vi inte värmekamera, men nu har vi det. Då får man väldigt mycket mer områden som den kan användas vid. Vid suicidlarm använder vi den för att lokalisera personen och med hjälp av värmekameran kan vi hålla oss undan på ett annat sätt. Vi kan ligga och bevaka på hög höjd.

– Vid vindsbränder kan vi följa var på vinden det brinner och sätta begränsningslinjer.

– Drönare är lätta att köra, vem som helst kan egentligen göra det. Det man ska ha koll på är reglerna, vad man får och inte får göra. Vi samsas ju med helikoptrar och flygplan, så det gäller att tänka sig för vilken höjd man är på och hela tiden se drönaren.

– I dag är vi 18 brandmän som är utbildade på drönaren, vi har en egenutbildning. Vi vill inte vara för många för alla ska ju öva och det sliter på maskinen.